Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

Som Stimpy skulle ha sagt

Skrivet av Petter den 19 juni 2006 kl 14:00

Som Stimpy (från kultiga Ren & Stimpy) skulle ha sagt: "I hate rainy days, wiiiiiiiiii - i know!. Lets play a game, lets play don't whiz on the electric fence!"

Det är lite så det känns, som att pissa på ett elstaket vore sådär lagom lämpligt. För idag, för tredje dagen i rad, är det jämngrå himmel i Östersund och duggregnet vägrar ge sig. Snacka om trist. Halva min semester har passerat, och liksom tidigare år är juni sådär halvtrist mulen medan juli kommer att explodera i extrem sommarhetta. Funderar på att tvinga Jonas jobba dubbelt i juli så kan jag ta fyra veckors semester till och bara ligga på en strand någonstans och lyssna på Tool.

Men satan, jag ska inte klaga. Inte ett dugg. Jag njuter av sena nätter smockfyllda med högkvalitativ NBA-basket, spelar Juiced Eliminator på min PSP och rattar Nissan hela eftermiddagarna. På nätterna händer det också att jag slinker in hit, kopplar upp mig på nätet med en av testmaskinerna och möter kompisen Lasse-Brasse och hans lillebror Jonas (kallas även Havre, eller Skinkstuten) på ett par matcher i Half-Life 2. Multiplayerdelen är lika fantastisk som i det första spelet och tyvärr måste jag nog säga, har jag inte upptäckt det förrän nyligen.

Ute på nätet är jag rökt som en liten mobbad fisk. Alla utför någon knepig typ av superhopp, använder spring-funktionen supersmart och slänger brandfarliga tunnor på mig från alla håll och kanter. Mot Lasse och Skinkstuten går det dock bättre, och jag har inga större problem att vinna. Vilket är tur, förstås. Annars skulle förmodligen tangentbordet varit sönderslaget för länge sen.

Fick en bild, via mail av någon som kallar sig "S Wiström". Delar med mig av den. Skriver mer imorgon.

Mer sportdryck, mer tårar

Skrivet av Petter den 19 juni 2006 kl 13:45

06.40 gick jag och lade mig inatt. Så oerhört arg att den extrema trötthet (som tvingade mig att bland annat borsta tänderna sex gånger och äta överdrivna mängder korv i halvleksvilan) kändes som bortblåst. Jag kunde helt enkelt inte somna och låg därmed och gnisslade tänder, stirrandes i taket i nästan en timme.

Match fem vanns av Miami Heat, precis som match tre och match fyra i den pågående NBA-finalen. Och jag som var helt säker på att Dallas skulle slå tillbaka och knipa en enkel seger. För till en början såg allt mycket bra ut. Mavericks Jerry Stackhouse var avstängd för att ha attackerat Shaquile O'Neal i match fyra (vilket O'Neal hade förtjänat då han smiskade sönder Stackhouse näsrygg i match två, avsiktligt) och Dirk Nowitzki hade nerverna på utsidan linnet, igen. Men trots detta spelade Howard och Terry två fantastiska kvartar och dominerade planen i första halvlek. Dwayne Wade sköt slarvigt och hade stora problem med att penetrera Dallas försvar och O'Neal kämmpade hårt för att ta sig till korgen mot en strategiskt smart DeSagana Diop. Allt såg bra ut. Dallas ledde med 11 poäng ett tag. Sen exploderade Dwayne Wade...

BAAaadooom!

Andra halvlek var en evig jakt på Miamis superba guard, för ett mer och mer frustrerat Dallas-försvar. Inte blev det bättre av att O'Neal började få i sina hookshots eller att Walker pumpade en del viktiga trepoängare. Även Payton spelade bra liksom Posey (som imponerat stort de sista tre matcherna). Dallas svarade i form av Terry och Josh Howard som sköt väldigt bra både från strafflinjen och från utsidan. Men det spelade ingen roll. För medan Wayne började knyckla i poäng, och sköt hela 28 poäng från straffkastlinjen, var Dirk Nowitzki lika oerhört blek som han varit i match tre och framförallt fyra. Den två meter och 13 centimeter långe forwarden som exploderat hela säsongen, ser ut att ha stora problem med Miamis zonförsvar och missade allt från utsidan igår. Det gjorde inte Wade som gjorde hela 43 poäng i matchen.

Visst, en del domslut var extremt tvivelaktiga igår - och Howards missade slutstraffar och idiotiska time out-kallelse gav Miami ett snabbt övertag. Men även om dessa straffar suttit där de skulle, och även om den där sista time outen inte hade kallats mitt under Wades straffskytte med 1,9 sekunder kvar - tror jag att Miami Heat hade vunnit ändå. De var helt enkelt det bättre laget trots en seg start, och om inte Dallas Mavericks all star Dirk Nowitzki vaknar upp i match sex imorgon natt, kommer Miami Heat att åka därifrån som NBA-mästare.

Match fem spelas inatt

Skrivet av Petter den 18 juni 2006 kl 18:16

03.15 inatt sker uppkastet i den femte finalmatchen i NBA mellan Dallas och Miami. Gissa om jag är laddad? Sätter min tilltro till Terry och Nowitzki, Mavericks kött och potatis. Om de båda kan spela som de gjorde i match två kommer Miami åka hem med giporna nere vid knäna. Och det gillar jag.

Har just sugit i mig dagens andra dos av inflammationshämmande och smärtstillande tabletter. Smärtan i bröstryggen (som kompletterar känningarna från mina diskbråck på bästa sätt) håller tametusan på att driva mig till vansinne. Har ätit medicin nu sedan i tisdags och märker fortfarande inte av någon större förbättring. Min vän Viktor brukar skoja om att jag är ett måndagsexemplar (då det mesta på min kropp gått sönder eller håller på att gå sönder) och utan att för den skull framstå som en gnällspik, kan jag inte annat än att hålla med. Jag är gjord och född på en måndag och min genpool är förmodligen en mix av baciller, gulaschsoppa och sly. Förutom den ländryggsskada jag bär på idag har jag opererats för sår i magmunnen vid 20-års ålder, haft en fraktur på fjärde nackkotan och lidit av svårt inflammerade körtlar i en längre tid. Komplettera med ett gäng exotiska blodsjukdomar samt alla Sveriges vanligaste infektioner och du får en bra bild av Petter Engelins bristfällliga skräpfysik. En helkroppstransplantation vore att föredra, som Jonas Mäki sade häromdagen.

Här på siten har vi precis uppdaterat med en hel bunt nya recensioner och förhandstittar. Det känns skoj att för 894:e gången vara den första svenska siten när det gäller recensioner av kommande titlar. Denna gången gäller det New Super Mario Bros, Titan Quest, And 1 Streetball och Flat Out 2.

Stor bild, stor upplevelse

Skrivet av Petter den 18 juni 2006 kl 02:02

Glöm plasma-TV, glöm LCD-TV. Om du avser att spendera kvällarna med en bra film eller ett bra spel, (och inte ströglo på dåliga TV-program) bör du sikta på en LCD-projektor. Efter att ha spelat på en Nec-plasma och en Samsung -LCD-TV här på redaktionen i snart ett år nu - och efter att ha grundligt testkört ett par av projjarna på bilden nedan är vi helt övertygade. För 20 000 kronor, med god kalibrering och bra duk, slår man enkelt varenda plasma-skärm på fingrarna flera gånger om. Då också i 70-80 tum, en enastående härlig känsla i jämförelse med vår Nec-plasma på 42".

Visst, platt TV på väggen... vi gillar. Men kanske främst för utseendets skull. För även om vi kör uppskalad DVD-bild via (HDMi) Pioneers fantastiska 868:a och njuter av 720p-signalen som Xbox 360 skickar ut kan vi inte sluta flämta över den fantastiska bild, i 80", som Sonys briljanta HS60-projektor erbjuder. Vi testade den (en färdigkalibrerad demomodell) tillsammans med ett par spel. Dels Xbox 360-titlarna Call of Duty 2 och NBA 2K6 men även Playstation 2-spelen Tekken 5 och God of War (via monsterkomponent) och resultatet är strålande... strålande. Sonys trippelpanel, den kontrast som denna lilla, attraktivt prissatta burk, pressar ur sig, skärpan och färgvärdena är helt enkelt enastående. Hitachis PJ-TX200 är även den oerhört imponerande och dessutom sex tusen kronor billigare. Den är mer ljusstark än Sony HS60 och förutom lite sämre skärpa nästan lika bra i färgerna.

Vi har en av Sveriges tyngsta hembiotokar bara en stenkast från redaktionen. En herre vars intresse för bild (och ljud) överstiger all tänkbar realism, och allt förnuft också för den delen. Karln äger grejor för miljonbelopp och har en biosalong i sitt hus som vi alla drömmer våta drömmar om. När vi behöver kalibreringshjälp eller bara ledsagas genom den djungel av projektorer, scalers och bildkablar som finns ringer vi till honom. De senaste veckorna har det blivit många långa samtal, och en hel del roliga studiebesök. Hans Sony QUALIA 004-projektor är något av det blodigaste som går att köpa för hemmabruk och på en ljudtransparent 135-tumsduk och med singal från D-VHS eller HDDVD är upplevelsen minst sagt hypnotisk.

Vi ska kika lite till, testa någon fler LCD-projektor och prata lite mer med vår gode vän "Mr. Hembiofreak" innan vi bestämmer oss, men i slutet av september ska vi spela spel på en rammonterad duk i minst 70 tum.

Miami Heat vann, grattis

Skrivet av Petter den 16 juni 2006 kl 15:15

05.40 imorse satt jag i soffan, grät stora tårar och drack sportdryck (samtidigt). Dallas Mavericks blev fullständigt utklassade i den fjärde finalmatchen i NBA och jag börjar nu känna mig märkbart oroad över nästa match. 98-74 blev det, Wade spelade briljant, liksom Morning, Posey och Haslem. Heats försvarsspel var fantastiskt bra, deras zon har aldrig fungerat bättre, och de låste ut en påtagligt frustrerad Nowitzki genom supersnyggt dubbelförsvar - hela matchen igenom. De var värda att vinna, absolut. Jag har sällan sett Miami Heat så bra som de var igår (speciellt andra halvlek). Jag har å andra sidan aldrig sett Mavericks så bleka. Dirk fick ingenting gjort, inte heller Terry. Stackhouse var bra liksom Harris som fortsätter att övertyga, speciellt i sitt defensiva spel.

Nästa match går på söndag. Jag har redan inhandlat mer sportdryck.

Är på redaktionen idag, trots att jag har semester. Packar upp paket och stökar undan lite. Juiced Eliminator (PSP) har precis anlänt liksom förhandsversionen av Forbidden Siren 2. THQ borde egentligen ha skickat ut Juiced för flera veckor sedan så att vi hade kunnat haft med det i nummer 38 (som finns ute nu) men av någon outgrundlig anledning lyckades de inte posta paketet. Skumt.

Läste på forumet att jag inte passar i solglasögon. Tell me about it. Det enda par jag äger är sneda pilotbrillor från Shell-macken i Brunflo (29 kronor) och jag drar mig ofta innan jag ens funderar på att bära dem. Solbrillor är svårt, tycker alltid jag ser knepig ut, oavsett vilken typ jag provar. I den arabiska öknen (där bilden är tagen) gick det dock inte öppna ögonen utan solglasögon, varpå 29-kronorsbillorna åkte fram. Min gamle vän Thomas Wiborgh (Level) tog bilden, iförd sina extremdyra designerbrillor. Han är avsevärt mycket bättre på det där med solglasögon, och bär dem till och med inomhus.