Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

Sprucken kolfiber

Skrivet av Petter den 30 maj 2017 kl 21:05

Svältande barn. Utsatta flyktingar utan vare sig mat eller kläder. Misshandlade sällskapsdjur. Det finns gott om saker som gör mig genuint sorgsen att se på. Ingenting kan dock mäta sig med den finaste af kolfiber - som spruckit. Då känns det lite som att en del av mig dör. Inombords gråter jag floder medan jag på ytan bara försöker hålla ihop, försöker att inte brista ut i skrikgråt. Vad är det absolut sorgligaste du vet?

Han är en mästare

Skrivet av Petter den 30 maj 2017 kl 21:01

Fight Club. The Game. Seven. The Social Network. Fyra stycken 10/10-filmer, fyra stycken tidlösa mästerverk. David Fincher må ha gjort en del rätt trista rullar (Girl With the Dragon Tattoo, Alien 3 och Zodiac, främst) men förblir såklart en mästare i mina ögon. Han blir inge mindre dödsimponerande heller när man kikar in klippet som dissekerar Davids snillrikt genialiska användande av datoreffekter, något som jag faktiskt inte kände till (åtminstone inte i den utsträckningen som videon informerar om). Länk

Mægesjiüke

Skrivet av Petter den 30 maj 2017 kl 13:01

Je, den er dejlig! Natten mot idag var spännande. Jag vaknade av att jag spydde, i princip, 00:20. Tänk dig en fontän, av mjölk, digestive-kakor och bananer. Det sprutade likt ur en mindre brandslang. Urrrgh-Aaaaa-aaaaah. Squirtz! Blafaaaah! Sängen, golvet, mitt nattduksbord, garderobsdörrarna. Allt täcktes med geggan och efter att ha spy-kutat mot närmaste facilitet - började processen om, från början. Vägg, handfat, toalettstol lackades gyllenbruna af undertecknad. I vissa kulturer hade det säkert passerat som "smakfull inredning" med tanke på hur jämnt och stilfullt jag lade mina spyor.

Städningen tog en dryg timme. Pappa-Petter®, på knä. Täckt av kräks. Torka, skrubba, svabba, putsa. Sen dusch. Och medan jag stod under vattenstrålarna och likt en erotisk Kardashian-syrra kastade med mitt schampodränkta hårsvall (tänk Playboy-videon med Ana Nicole-Smith, typ), började Frank skrikspy/lipa inne på sitt rum. Dyngvåt och stressad kutade en ny-spydd fader in på rummet och möttes av ungen från Exorcisten, fast utan våldsbrott och onaturligt hat mot Max Von Sydow. Frank hade hulkat ned hela sin säng, från topp till tå. Fem timmar senare hade vi båda fortsatt att ösa ur oss banan-mjölk-cocktailz och kunde somna, lite. 8:00 var det dock dags igen. Frankie-Boy körde en vända till, i hela sängen. Sen en till sväng i soffan vid tio. Och nyss en sväng till, i pappas famn.

Att vi två har fått magsjuka är förhållandevis lätt att räkna ut. Att sjukan härstammar från dagis (som är en häxbrygd av otäckheter och så alltid kommer att förbli) kräver inte heller någon universitetsutbildning för att fastslå. Jag går på semester på onsdagkväll och förmoooodar att jag inte kommer att återvända till jobb innan dess. Men en sommarblogg blir det, innan dess. Det lovar jag.

Tisdagsmüz Deelüxxe™

Tokyo 42 - på onsdag!

Skrivet av Petter den 29 maj 2017 kl 15:58

"Tokyo 42 is a hyper-stylish isometric open-world shooter. Framed for a murder you didn't commit, you'll delve into a world of assassins, deadly corporate intrigue and cats. Explore this beautifully hand-crafted micro Tokyo and discover its secrets." Jag är så sugen på Smac Games kommande indiefest att jag knappt kan sitta stilla. Och det återstår nu bara två ynka dygn innan det äntligen släpps. Tokyo 42 ser ut som ett Grand Theft Auto i ett dockhus, och jag älskar allt jag hittills sett från det. Vi hoppas såklart ha en recension uppe i slutet av denna vecka, eventuellt nästa vecka (tidigt).

Gillade aldrig Crazy Taxi

Skrivet av Petter den 29 maj 2017 kl 15:52

Min gode vän och outtröttlige kollega Jonas "Rakastan Lakkupippujja" Mäki™ älskar Crazy Taxi. Har så alltid gjort. Faktum är att han lirade det spelet mer (Dreamcast) än vad jag, då, ansåg som hälsosamt. För 20+ år sedan tillbringade Gamereactors analystokige nyhetsredaktör mer tid med Segas spattiga arkadtitel än vad jag gjorde med Quake III, och såhär i efterhand handlar det om otäcka mängder tid. I fredags släpptes gratisversionen av Crazy Taxi till Iphone och Android och bara för gamla tiders skull laddade jag hem det. Och blev snabbt påmind om varför jag aldrig gillade det till att börja med. Det är bara inge skoj. Har aldrig varit. Tidspressen är så pass extrem att jag får magsår och bilfysiken är lika platt/hemsk som vanligt. Gillar du det?