Holländska Heusinkveld bygger det jag anser vara simracingvärldens finaste pedaler samt den mest prisvärda handbroms som går att köpa till sin simrigg. Otroligt bra prylar. Men även de bästa kan misslyckas, såklart, och när de rullade ut den sekventiella lådan Magshift blev jag besviken. Riktigt ordentligt, dessutom. För den var högst medioker, som bäst, och jag delade ut betyget 5/10 i min recension. Men nu har de tydligen gjort om den, efter att ha dragit tillbaka samtliga exemplar, och den förbättrade Magshift finns nu i lager. Heusinkveld kontaktade mig därför i fredags och frågade försynt om vi skulle kunna tänka oss att testa om den, och kanske revidera recensionen om den är bättre. Jag sade ja, såklart, och nu är den skickad. Jag håller tummarna.
Ouuuuuuuuuuh! Hajfilmer är väldigt sällan bra. Extremt sällan. Men alltid sevärda, för det. Eftersom det är min favoritgenre gällande rena guilty pleasures. Hajar är fenomenalt och när en stor vit jävel nu invaderat Seinen i Paris och äter upp amatörsimmare på löpande band - Är jag en av de som bokat in releasedatumet och börjar räkna ned dagarna. 5:e juni. Under Paris, Netflix. 😍 Go!
Att göra en film för 140 000 kronor inklusive marknadsföring som sen spelar in 2,5 miljarder kronor på bio och minst lika mycket på DVD, är såklart inget som sker varje dag - direkt. Men det har ju hänt, i flertalet gånger - inom filmindustrin och några av dessa vill jag belysa och hylla i dagens artikel om indiehits. Go!
Det börjar bli dags att starta en simracingliga här på Gamereactor, tycker jag. Där vi tävlar i ett av alla de suveräna simracingtitlar som finnes, en gång per vecka, streamar rummet och bygger lite brackets med något fint pris i slutet på varje "säsong". Om! Intresset finnes, vill säga. Skulle du vilja vara med? 😊
Några snabba saker som jag plockar med mig från UFC 300 och det som försigick inne i oktagonen under natten. (1) Alex Pereira är en absurt otäck karl. Vilken brutal jävla best till man, som piskade en smygkorpulent Hill som om han var en regelrätt amatör. (2) Oliviera vann sin fight, på poäng. Enligt mig. Domarna hade fel där. (3) Max Holloways insats mot Justin var något av det vassaste jag sett sedan UFC 1. Fullständigt obegripligt skarp boxning och vilken avslutning, sen. Herrejösses... Att Max vann sex miljoner kronor i bonusar och sen tjänade tio (!) miljoner kronor i "fight pay" var såklart mer än välförtjänt. (4) Plocka inte ned Kayla Harrison. Ouch! Holly Holm gjorde sitt yttersta sett till försöken att klå Judokan Harrison med sina "egna metoder" men hamnade i flertalet omöjliga situationer. (5) Sterling-fighten var galans sömnpiller. (6) Prochazka vs Rakic var slarvig och rolig. Brutala herrar, haha.