151

Påsklov avklarat. Ett lov i barndomens och minnenas tecken. Pokémon.

Jag älskade Pokémon. Jag älskar att jag älskade Pokémon. Därför har jag än idag svårt att verkligen lämna det bakom mig. Jag minns fortfarande precis vilka Pokémon jag hade i min trupp och vilka attacker de kunde (på ett ungefär).

Därför har det varit ett sant nöje att återigen återvända till Kanto, men även Johto, under lovet. Det betyder inte att jag satt från morgon till kväll men ett antal timmar spendarade jag nog vid mitt Gameboy. Målet är att fånga alla original Pokémon, de 151 första, på Pokémon Röd. Tror att jag med min brors hjälp har fixat 142 stycken, lite osäker. Det är rekord för mig. Det är nästan så att jag vill skaffa ett DSi bara för att prova de nya Pokémon. Det kan ha gått för långt, jag vet.

Däremot skulle ett annat nytt Pokémon spel vara ett självklart köp för mig. Pokémon Stadium 3. Inget jäkla Colosseum eller Battle Revolution. Nej, tillbaks till rötterna, de 251 första Pokémonen och deras grymma attacker. Skulle det komma till DS vore det en dröm. Jag hade köpt DS direkt iaf. Pokémon Stadium, vart tog du vägen?

Alla multiplayer strider mot kompisarna, gymslotten, möjligheten att införa Game Boy truppen och förstås 251 valbara urgrymma Pokémon. Det här spelet ägde, och en uppföljare till DSi/Wii skulle vara guld värt.