Harkrankarna Anfaller

Jag har gärna ett eller flera fönster öppet hemma för att få in lite friskluft. Men nu så här under sommarvärmen får jag även in lite mer än just friskluft.

Det slår nämligen aldrig fel, att jag upptäcker att minst en av dessa långbenta irritationsmoment har lyckats krupit in genom fönsterspringan varenda jävla kväll.

Oftast är det bara en, men ibland två och ibland tre på samma gång.

Och vad är harkrank egentligen för jädra namn, låter ju som en synonym till ynkrygg och fegis. Och anklaga harkrankarna som besöker mig för att vara feg kan man ju definitivt inte göra, när de tillslut ser vem de har att göra med.

Visst, de gör väl inte så jädra mycket skada, och jag är knappast rädd för dem. Men vad fan ska de in till mig och störa med sitt envisa fladdrande som inte leder någonstans mer än mot en bitter och snabb död.

För inte vill jag ha dem, och speciellt inte när jag ska sova, så det enda sättet att göra processen kort är att bli tvungen att avliva kräken.

De är ju så förbaskat skör att vid minsta kontakt tappar de väl åtminstone ett ben, och inte skulle jag tycka att det var lika roligt att leva om någon ofrivilligt skulle klippa ett ben på mig.

Så nej, jag vill inte ha er här...

...ut mer er!