Min första speldator/konsol

1987 fyllde jag åtta år, och jag hade länge önskat mig antingen ett Nintendo eller en Commodore 64(många bekanta hade C64 och man kunde låna/kopiera spel så det var en fördel).
Presenterna avlöste varandra, men till sist landade ett lite större paket på köksbordet. Med fradga runt munnen slet jag frenetiskt av det där papperet så som bara besatta barn kan. Snabbt kunde jag konstatera att det var en dator, en mutha-fuckin-jäkla-dator!!! Jag var i extas. Men extasen dog ganska snabbt när jag insåg att det var fanimej ingen C64 jag höll i händerna. Vad fasiken var det för något?
Atari? Atari 130XE? Baksidan av kartongen var täckt med screenshots från olika spel som lovade de vildaste av äventyr. Coola engelska namn som jag inte ens kunde uttala lockade på mig, och det dröjde inte länge förrän jag hade kopplat upp hela maskineriet.
Problemet var dock att jag bara fick med ett spel, ett spel som dessutom var någon jäkla typ av flygsimulator som en åttaårig svensk pöjk omöjligen kunde förstå sig på. Det antiklimax som detta förde med sig var total. Jag hade fått en dator som ingen annan hade, det fanns med andra ord ingen att låna spel av. Dessutom var det extremt svårt att hitta spel i "datorbutikerna" som var ytterst begränsade. Grafiken var förstås SÄMRE än C64, och precis som alla andra kasettbandbaserade format så tog det ju ca 20 minuter att ladda in ett spel. Jag var ungen med den bajsigaste datorn i grannskapet. Så kan det gå när föräldrar beställer skit de inte vet något om från ELLOS via postorder.

Det följde med en typ av programmeringsbok fylld med kod som man kunde skriva in för att få mer eller mindre stimulerande resultat. Minns hur jag satt i timmar och skrev hundratals rader för att få två bollar att studsa runt i skärmen. Detta höll mig sysselsatt ganska länge, fram tills dess att jag fick tag i lite fler spel.

Jag minns egentligen bara 2 spel till denna maskin. Trailblazer minns jag pågrund av att det faktiskt var underhållande och det krävdes en hel del skills och reflexer. Spellbound minns jag enbart för hur lite jag fattade av skiten och hur frustrerad jag blev av det.

Tack vare youtube kan jag idag uppleva dessa spel i färg för första gången i mitt liv, då jag endast hade en svartvit TV när det begav sig.

Trailblazer
Spellbound