Så jag köpte en Wii U ändå...

Jag har inte mycket förtroende för Nintendo och har haft svårt att se någon vettig anledning till att skaffa en Wii U. Men precis som med Wii och gamecube så räcker det med min prylkåthet, samt en naiv tro på diffusa löften om spelglädje och nostalgi, för att jag ska falla dit.
De främsta motiveringarna till köpet är att den svarta wii u:n nu ersätter den vita wii:n som matchar dåligt med min mörka tv-bänk, samt att jag fortfarande kan lira wii-sports med polarna. Dessutom behöver jag en liten belöning för att ha jobbat som ett svin på sistone.
Inte mycket till skäl, men förhoppningsvis så får jag liiite kul med den.
Köpte den begagnad med 4 spel och 2 wii-motes/nunchucks för 3100kr.