Top 10 Slutbossar #5 - 1

Sådär, då var det dags för upplösningen på denna tvådelade serie (ny kommer inom kort)
Reglerna är givetvis samma som första delen och missade du del 1 kan du se den här. Nåväl, låt oss då fortsatta med del 2 och de bästa slutbossarna nånsin!

Btw: Spoilerss!!

5 Kefka Final Fantasy VI

Finns det någon mer ond fiktiv skapelse än Kefka? En psykopatisk, omoralisk och galen clown som har fått gudalika krafter och som bara vill förstöra allt och alla. Han är ren ondska. När man ska konfrontera honom i slutet och besegrar honom i "människoform" så transformeras han till en jättelik ängel/gud-sak. Han är redan dödsdömd men ska nu göra sitt last stand och han vill bara förstöra allting. Kefka symboliserar verkligen ren ondska och hela fighten i sig är symbolisk. Kefka håller på att dö och vill i samma veva dra med sig hela världen. En mästerligt episk boss med ett ondskefullt skratt.

Life...Dreams...Hope...Where'd they come from? And where are they headed...? These things...I'm going to destroy!!

4 Liquid Ocelot Metal Gear Solid 4

Jag har aldrig spelat Mgs 4, även om jag är ett stort fan av serien (äger ingen Ps3:a) Dock så äger en kompis spelet och jag har fått spela slutet, slutet som knyter ihop hela Metal Gear Solid-säcken. Det är fantastiskt, helt makalöst. För det första är det en superbt designad fight, för det andra så är det hela en riktig nostalgitripp genom Mgs-serien. Fightingstilerna ändras och blir som slutbossar från tidigare spel i serien, livsmätarna ändras och blir härligt retro. Fighten blir också lite emotionell eftersom detta är det avslutande kapitlet i den bästa berättelsen i hela spelvärlden. Tyvärr så hamnar Liquid Ocelot inte högre och det är för att jag inte spelat hela Mgs 4 innan (vilket jag borde göra) och jag har bara kört fighten en gång.

3 Mother Brain Super Metroid

Super Metroid är tillsammans med Ocarina of Time världens bästa spel, så polerat och så perfekt in i minsta detalj. Sista bossen, Mother Brain är såklart inget undantag. Det hela börjar exakt som original-Metroid, man skjuter sönder glaset till Mother Brain och pumpar in missiler i hjärnan. Samtidigt så blir man bombarderad från alla håll av projektiler. Mother Brain "dör" till slut men då kommer chocken, hjärnan växer, får kropp och ben och blir till ett monster som dreglar, låter obehagligt och försöker döda Samus med bomber och lazorz. Till slut kommer ultra-super-mega lasern som gör Samus maktlös. Då kommer den riktiga chocken; Baby-Metroiden flyger in och offrar sig för Samus. När Metroiden dör får Samus hyper-strålen och mosar Mother Brain till en hög med färs. Hur många gånger man än har spelat denna boss är den lika fantastisk varje gång. Ett magnifikt avslut till världens bästa spel.

2 Malus Shadow of the Colossus

Få bossar har väckt känslor inom mig som Malus, den sista kolossen. Den emotionella resan börjar när man just kommit fram till Malus, man tar sig över en bro som rasar och vid sista steget faller Agro (hästen som är den enda vän man har genom spelet.) ner i bråddjupet för att aldrig synas igen. Sen börjar de mödosamma klättringen uppför Malus. Den börjar nere på marken där man springer i tunnlar och undviker stora stenbumlingar. Själva klättringen på Malus som följer är relativt enkel och det finns definitivt bättre kolossklättringar i spelet. Under tiden spelas en mörk, episk och något dyster melodi som verkligen tar fram känslorna. Den får en att tänka tankar som:
Var det värt att förlora Agro?
Kan man lita på Dormin?
Var det värt att döda alla de här 16 magnifika kolosserna?

1 Ganondorf Legend of Zelda Ocarina of Time

Jag vet vad ni tänker nu, jag är hopplöst icke-originell och klichéig. Jag försökte verkligen att inte sätta honom som etta, men hur jag än vred och vände på det hela så kunde jag inte hitta någon annan. Liquid Ocelot och Malus kom nära men båda blev till slut bortblåsta av Ganondorfs magiska kraft (som bara räcker en liten stund) Ganondorf (och Ganon också för den delen) är den bästa bossen någonsin, utav alla bossar. Även om han blivit rätt så utdaterad idag är han bäst. Jag får rysningar varje gång jag springer uppför trappan till tonerna av en allt högre spelande orgelmusik, jag blir nervös varenda gång jag spelar tennis med honom och jag får alltid samma episka känsla när jag slåss mot Ganon i slottsruinerna.

(Kan av någon knasig anledning inte ladda upp bilden.)

Då var denna topplista klar, har redan en ny i startgroparna.