Jeepers Creepers 2

Ni minns den första filmen va? Den startade superbt och byggde upp en smått vansinnigt läskig atmosfär för att efter 40 minuter helt byta skepnad till en flamsigt fånig monsterfilm där en svettig fladdermusliknande gubbe flög omkring och letade karlar att mumsa på. Nu är alltså fladdermusgubben liksom regissören Victor Salva tillbaka med uppföljaren där den påtagligt klassiska monsterskräcken är ett faktum redan från start.

Vi får följa ett collegelag på väg hem från en bortamatch då skolbussen går sönder varpå den svettige fladdermusgubben givetvis dyker upp. Det är det tjugotredje och sista dygnet för Jeeper Creeper och han måste därmed försöka äta upp samtliga karlar i den strandade skolbussen. Mot sig har han dock en duktigt hämdlysten pappa vars son ätits några dagar tidigare samt att collegestudenterna minsann bestämmer sig för att slå tillbaka. Regissören Victor Salva är en konstig liten filur. Han tycks ha en omättlig aptit på just fenomenet karlar som äts upp och så även i Jeepers Creepers 2. Här återfinns, enligt standardmall för denna typ av film, en hel hög lättklädda collegeflickor men Jeeper-monstret visar inget som helst intresse för dessa. Att detta säger en del om Salvas privata böjelser förblir en gåta, på det stora hela tillför det dock till att skapa en aningen mer skruvat sjuk atmosfär till en i övrigt ganska rättfram skräckis.

Jeepers Creepers följer en utstuderad standardform men lyckas på det stora hela underhålla på bättre och mer jämna meriter än sin föregångare. Detta är knappast läskigt men snyggt sammansatt, fartfyllt och faktiskt ganska roligt.