Monsters, Inc.

Filmen:
Att göra en barnfilm som handlar om garderobsmonster som kommer ut på nätterna och skrämmer slag på sovande barn kanske inte låter som något man bör visa för minstingarna i familjen, men när animationsgudarna på Pixar ligger bakom konceptet vet man att det är underbart sagoberättande man har framför sig och inte traumatiska upplevelser som i framtiden kommer att rendera i extremt höga omkostnader för såväl gummilakan som dagliga terapeutbesök.

Monsters, Inc är berättelsen om det pälsiga och godhjärtade monstret Sulley och hans bästa kompis Mike som arbetar på företaget med samma namn som filmtiteln där man ägnar sig åt en något annorlunda form av energiinsamling. Man skrämmer slag på sovande barn (genom att öppna en portal till människornas värld genom replikor av barnens garderobsdörrar) och samlar in deras skrik i en mojäng som omvandlar barnens rädsla till energi som kan driva stadens elektricitet.

Problem uppstår då en liten unge en dag råkar hänga med Sulley in till monstervärlden, vilket skapar kaos då monster är lika rädda för barn som barn är rädda för monster. Sulley och Mike måste nu göra sitt yttersta för att få tillbaka barnet till människovärlden innan någon upptäcker att Sulley är ansvarig för intrånget. Den lömska kameleonten Randall tillika största konkurrent till Sulley är dem på spåren och tiden är knapp.

Det ska vara Pixar till att göra en film om monster till en film som passar för hela familjen. Här tar man det till synes omöjliga konceptet och gör det till en underbar resa i färgglada omgivningar, roliga karaktärer (snigelkvinnan är ju något av det bästa som Pixar gjort!) och sanslöst hjärtvärmande scener när Sulley blir allt mer fäst vid den lilla människoflickan.

Man slänger också in barnsligt rolig slapstickhumor som kommer få dig att skratta magmusklerna ur sin position, fantastiska ögonblick mellan Sulley och Mike där deras vänskap sätts på prov genom Sulleys agerande med den lilla flickan och rentav några småspännande ögonblick när Randall iscensätter sin ondskefulla plan.

Röstskådespeleriet i den engelska originalversionen (jag bedömer inte några svenska dubbningar av ren principsak) är inget annat än helt utsökt med John Goodman i huvudrollen som Sulley, Billy Crystal som Mike och underbaringen Steve Buscemi som filmens elaking: Randall. Det finns faktiskt inte en enda röstskådespelare som inte passar för sin roll och det är givetvis två stora tummar upp för det.

Monsters, Inc. hör helt klart hemma i toppskiktet av Pixars imponerande filmbibliotek och är vid sidan av Toy Story 2, Ratatouille och The Incredibles det bästa som denna underbara filmstudio har att erbjuda. Det är en varm, underhållande och fartfylld berättelse om komplicerad vänskap där en trivsam sensmoral varvas med så mycket berättarglädje och läckert ögongodis att man blir helt vimmelkantig efter titten.

Monster har aldrig någonsin varit lika mysiga som i Monsters, Inc.

Bilden:
Det är inte ofta man får tillfälle att brista ut i ett rungande glädjevrål och konstatera att bilden är helt och hållet perfekt, men i fallet Monsters, Inc är bilden inget annat än ren perfektion. Färgerna är så livliga och sagolikt läckra att man nästan smälter på stört. Kolla bara på Sulleys grön/lila/blå päls och hur den lyser upp skärmen så vackert, det är färger som smeker ens ögon med sån mjuk och naturlig känsla att det nästan kommer att bli jobbigt att kolla på andra Blu-raysläpp efter det här. Skärpan är minst lika imponerande med en kristallklar bild som helt saknar smuts och annat elände, det är fantastiskt att kunna urskilja alla detaljer, stora som små i den här transfern som man uppenbarligen lagt ned ohyggligt med tid på för att leverera sitt allra yttersta.

Djupet i bilden är även det makalöst med ett djup som nästintill gör en höjdrädd, inte minst i scenerna från Monstropolis där det till synes oändliga antalet garderobsdörrar svischar förbi ens ögon. Svärtan är perfekt med en detaljrikedom som imponerar och utan problem går att urskilja trots mörkret. Det finns faktiskt ingenting att klaga på vad gäller bilden här, utan det är bara att konstatera bildens perfektion och dela ut en 10:a. Inget snack om saken.

Bilden är kodad i AVC MPEG-4 och formatet är 1.85:1.

Ljudet:
Även ljudmässigt imponerar man stort med ett oerhört dynamiskt DTS HD Master Audio 6.1-spår som fångar upp varenda ljudeffekt på ett, here we go again, perfekt sätt. Det skapas en levande och sanslös detaljrik ljudmatta i rummet där man kan snappa upp i princip vartenda litet bakgrundsljud, hur litet det än må vara, även i det mest händelserika scenerna. Det är en fantastisk ljudupplevelse som vräker på med kraft under scener då det är berättigat och sen håller tillbaka i lite lugnare scener. Basmässigt är det maffigt till tusen när den sparkar igång och surroundmässigt är mixen, det tåls att sägas igen, helt perfekt. Det är sällan, om ens någongång, jag har hört en bättre ljudmix på Blu-ray.

Det finns också ett svenskt ljudspår att lyssna på, men detta är "bara" i Dolby Digital 5.1 och så har vi ju dubbningen som är ljusår sämre än originaldubben.

Extramaterialet:
Här finns det godsaker så det räcker och blir över till alla som är sugna - och sugna på en maffig 2 discutgåva, det är vi alla. Dels finns här allt extramaterial från den gamla DVD-utgåvan inkluderat med bland annat ett matigt kommentarspår med skaparna bakom filmen som pratar om intressanta detaljer och roliga anekdoter, några kortfilmer och massvis av intressanta featurettes.

Exklusivt för Blu-rayutgåvan är filmskaparnas rundabordssamtal där skaparna sitter på ett café och pratar om deras favoritscener ur filmen och hur det kom på idéen att göra filmen, en featurette om bygget av åkattraktionen Monstropolis i Disneyland Tokyo samt Rosies 100 dörrar som är en kompilation av hela 100 stycken minispel som varierar i svårighetsgrad, men som självklart främst lämpar sig för dem allra minsta.