Rango

Filmen:
Westernfilm är en av mina stora passioner här i livet. Jag älskar verkligen att titta på filmer med extrema närbilder på svettiga män, knastertorra ökenomgivningar och svepande kameraåkningar över ödsliga vidder ackompanjerat av någon passande musikslinga. Jag älskar också underhållande animerade filmer. Med det sagt, så borde Gore Verbinskis senaste film vara en perfekt film för mig - men allt är inte vad det synes vara.

Rango är en animerad film om kameleonten Rango (med röst av Johnny Depp) som kommer bort från sina ägare och hamnar mitt i en stekhet westernstad som lider av extrem vattenbrist. Rango som är en riktig liten teaterapa kan inte motstå frestelsen att skönmåla bilden av sig för byborna. Han berättar att han är en fruktad revolverman från vilda västern. Det leder till att han utnämns till sheriff och blir ansvarig för att lösa vattenproblemet. Men det är någonting som inte stämmer och ganska snart går det upp för Rango att vattenbristen har kopplingar till beslutstagarna i staden.

Redan från första stund står det klart att Rango kommer bjuda på många fina westernfilmsreferenser (och en inte allt för diskret hyllning till Hunter S. Thompson). När man inleder filmen med ett musikstycke som inte är helt olik den gamla klassikern Django (och du hör ju likheten även i namnet) med darrande sångröst som skanderar "Rango" gång på gång går det rysningar längs ryggraden och i slutet tittar ett välbekant westernfilms-ansikte fram i rollen som "The Spirit of the West". Men däremellan är det en ganska ojämn film som vi tittare bjuds på. Där man inte riktigt kan bestämma sig för om man vill göra en film för vuxna människor eller för de minsta i familjen.

Själv skulle jag nog akta mig för att visa den här för minstingarna. Det finns ett flertal scener som kan framstå som riktigt skrämmande och många av karaktärerna känns allt annat än barnvänliga - här finns bland annat en fågel som går omkring med en pil genom ögat och huvudet samt en riktigt obehaglig skallerorm som utan större ansträngning kan förstöra nattsömnen för allt för unga personer. Det känns märkligt att man inte tänkt sig för bättre när filmen har en åldersgräns på 7 år.

Men om vi bortser från detta, så är Rango en vansinnigt snyggt animerad (utan tvekan en av de absolut snyggaste animerade filmerna genom tiderna) och charmig film där Johnny Depp känns som klippt och skuren för rollen som den fantasifulla kameleonten med smak för det teatraliska. Framförallt är det skönt att se Depp som någonting annat än en sminkad och flamsig alkispirat. Även de andra röstskådespelarna levererar stabila insatser och lockar fram en hel del goda skratt under filmens gång. Jag önskar bara att man hade kunnat sätta tonen lite tydligare i filmen och putsat till ojämnheterna lite innan man släppte ifrån sig slutprodukten.

För Rango hade kunnat bli betydligt bättre än bara "bra".

Bilden:
Ni kanske redan har sett tian uppe bland delbetygen till höger, så ni vet att det här handlar om riktigt, riktigt bra bildkvalitet - men för en gångs skull känns tian nästan i underkant. Rango kan mycket väl bjuda på den bästa bildkvalitet av alla animerade filmer som hittills släppts på BD-marknaden. Den är verkligen perfekt med så mycket små findetaljer att det nästan känns larvigt efter ett tag. Den otroliga skärpan fångar upp varenda litet dammkorn i ökenlandskapen, varandra skrynklig liten del av ödleskinnet på Rango och mängder av andra smådetaljer som man inte kan undgå att lägga märke till.

Färgerna är precis lika perfekta med sina inbjudande nyanser och nattsvarta svärta. Jag kommer faktiskt inte på någonting att klaga på i det här fallet. Det är ren referensklass från början till slut. Bilden är kodad i AVC och har formatet 2.40:1.

Ljudet:
Här finns ett DTS-HD Master Audio 5.1-spår som visserligen inte når upp till samma hakan-i-golvet-nivåer som bildkvalitén, men som ändå gör ett strålande jobb med att kasta in tittaren i händelsernas centrum. Surroundeffekterna är kraftfulla och fyllda av precision i riktningsdetaljerna, den mullrande basen kickar igång i filmens mer intensiva scener och musiken är en ren njutning av att lyssna på. Däremot tycker jag att dialogerna är lite snålt mixade i vissa lägen, speciellt när du lyssnar på den svenska dubbningen. Det är dock fortfarande ett riktigt bra ljudspår.

Extramaterialet:
Här finns ett kommentarspår med några personer ur filmteamet (däribland Gore Verbinski) där man pratar rätt mycket om valet att förlägga filmen i westernmiljö och vilka möjligheter som ges när man jobbar med animerad film, ett ganska intressant kommentarspår som bitvis känns väl torrt att ta sig igenom. Här hittar man också en tvådelad featurette på drygt 50 minuter där man pratar om att bryta regler och skapa animationshistoria. Hyfsat intressant även den. Om man hellre vill ge sig på något mer lättsamt, så finns här ett gäng bortklippta scener, storyboards samt möjlighet att se filmen med en Picture-in-Picturefunktion där man samtidigt som filmen rullar får upp handritade storyboards jämte de färdiga scenerna.