Svenska
Gamereactor
filmrecensioner
The Martian

The Martian

Ridley Scott och Matt Damon levererar fjolårets absolut bästa film i den här underbara filmatiseringen av Andy Weirs succéroman...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Filmen:
George Miller och Mad Max: Fury Road får ursäkta, men Ridley Scotts senaste film, The Martian, sparkar rumpa med precis allt annat som släpptes i filmväg under det gångna året enligt denna luttrade filmtok.

HQ

Så enkelt är det.

Jag hade skyhöga förväntningar. Förväntningar som till största delen baserades på det simpla faktum att Andy Weirs genombriljanta bok som ligger som förlaga till filmen var en bladvändare utan dess like, men också för att recensionerna varit strålande och att Ridley Scott när han är på rätt humör är en av planetens vassaste filmskapare. Att sen Scott visserligen inte varit på rätt humör sedan 2008 och grymma terroristthrillern Body of Lies är förstås en annan femma. Det hindrade mig ändå inte från att känna att Scott var den rätta mannen för jobbet och att han efter förra misslyckandet i rymden (Prometheus) skulle ha tillräckligt med revanschlusta för att blåsa oss alla av stolarna.

Och som han gör det. På samma sätt som jag imponerades över hur en 70-åring kunde göra The Wolf of Wall Street så fartig och fylld av energi är jag full av beundran att en 77-årig gubbe som Scott kan drämma till med en sådan sömlös mix av gammaldags filmskapande och modern blockbuster på ålderns höst. The Martian är två och en halv timme av ren och skär filmmagi som går i raketfart. Här finns inga döda stunder som får en att snegla på klockan. Bara gapskrattsframkallande humor och spänning som får en att glömma bort att andas när vi följer Matt Damons stackars astronautkaraktär som tvingas klara sig själv på Mars efter att hans kamrater lämnat honom där i tron på att han dött i samband med en olycka.

Scott och manusförfattaren Drew Goddard ger liv åt Weirs litterära förlaga i en av de allra mest respektfulla adaptationer som jag haft nöjet att slänga mina korpgluggar på, medan Damon storspelar i huvudrollen som den MacGyver-aktiga botanisten vars uppfinningsrikedom ger honom en sportslig chans att överleva. Det känns som en roll Tom Hanks med all säkerhet hade spelat ifall filmen gjorts på 90-talet.

Detta är en annons:

Inte bara på grund av hans medverkan i liknande överlevnadsberättelser som Cast Away och Apollo 13, utan framförallt för att den genuint hedersknyffliga personligheten som Hanks precis som Damon utstrålar gör att det är snudd på omöjligt att inte ta karaktärerna som de gestaltar till sina hjärtan - och således göra de känslomässiga insatserna så mycket högre. Att Damon nu är en av de nominerade när till Årets bästa manliga huvudroll när Oscarsgalan går av stapeln i slutet av månaden förvånar mig inte det minsta. Det här är definitivt en av hans bästa prestationer hittills.

Birollerna med Jeff Daniels, Jessica Chastain och Chiwetel Ejiofor i spetsen är inte heller så pjåkiga även om nu ingen kommer upp riktigt i samma nivå som Damon. Donald Glover från Community kommer garanterat vara en vattendelare. Jag tyckte själv att han var rätt så kul mellan varven, men kan definitivt förstå och hålla med i kritiken om att han känns ganska malplacerad i ensemblen samt att delar av hans tolkning gränsar till överspel.

Vad är filmens svagheter då? Inga större, även om nu inledningen (innan Damon lämnas ensam kvar) känns ganska så generisk i förhållande till hur skön resten av filmen är. I övrigt är det idel superlativ och hyllningar som hör hemma i kritiken.

The Martian är en ruskigt spännande överlevnadsberättelse där klockren humor, gripande ögonblick och mustigt vetenskapssnack mixas ihop så elegant med Scotts läckra regi, de fina skådespelarinsatserna och det underbara soundtracket (ABBA!) att det i slutändan inte råder något som helst tvivel om att The Martian är fjolårets i särklass bästa film - och det bästa som Scott gjort sedan en viss liten rymdfilm som kom 1979.

Detta är en annons:

Bilden:
Bildmässigt imponerar The Martian stort med en enorm djupkänsla som gör att det är lätt att tappa andan lite grann när man möts av de otroliga panoramabilderna över Marslandskapen (som filmats i den jordanska öknen) där findetaljerna fångar upp de små dammkornen i omgivningarna på ett strålande sätt. Färgerna är otroliga och får de orangeröda tonerna att nästan klättra ut genom skärmen, medan det inomhus av förståeliga skäl bjuds på en aning kallare toner där de gråa och blåa dominerar stort. Svärtan är riktigt mörk och tung, medan skärpan i några av inomhusscenerna känns något mjuk. I övrigt är det svårt att hitta något att anmärka på.

Bilden är i formatet 2.40:1.

Ljudet:
Om du tyckte att bilden var bra, så är det ingenting jämfört med det här lossless DTS-HD Master Audio 7.1-spåret som öppnar upp på ett alldeles magiskt sätt med den inledande stormen (där panoreringarna mellan högtalarna är så intensiv att det känns som att befinna sig mitt i eländet) och sedan bara fortsätter på den inslagna vägen. Dynamiken är otrolig och alla små ljuddetaljer som inkluderats i mixen gör underverk när det kommer till att trycka på ensamheten Watney tvingas uthärda på den röda planeten. Dialogerna känns naturliga, musiken har ett bra tryck i sig och basen är rejäl genom hela filmen.

Extramaterialet:
Här hittar du åtta stycken kortare featurettes som berör olika delar av produktionen, gag reel, ett galleri med stillbilder och filmens trailer.

10 Gamereactor Sverige
10 / 10
+
Fjolårets absolut bästa film fylld av spänning och humor som nu levereras med fantastisk bild- och ljudkvalitet
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

The Martian

The Martian

FILMRECENSION. Skrivet av Erik Nilsson Ranta

Ridley Scott och Matt Damon levererar fjolårets absolut bästa film i den här underbara filmatiseringen av Andy Weirs succéroman...



Loading next content