Zookeeper

Filmen:
Adam Sandler fortsätter att spotta ur sig skräpkomedier med sitt filmbolag Happy Madison och Zookeeper är inget undantag. Jag förstår inte hur han kan fortsätta med sina vansinnigt värdelösa komedier men tydligen finns det folk som går och kollar, för pengar tjänar han. Det har gått 16 år sedan Happy Gilmore och jag väntar fortfarande på nästa sevärda Sandler-komedi, eller kanske inte, jag ger nog upp.

Kevin James drar åter igen på sig loserkostymen som han gjort de senaste 100 filmerna han varit med i och gör ganska precis samma karaktär också. Kevin spelar iallafall djurskötaren Griffin Keyes med tjejproblem. När han dumpas av sin vansinnigt snygga men blåsta blondin Stephanie är han på väg ner i depressionshålet. Men när han får reda på att Stephanie ska dyka upp på brorsans förlovningsfest och dessutom får reda på att hon fortfarande har känslor för honom satsar han allt för att återfå sin trofébrud. Men den tafatte krambjörnen behöver lite hjälp på traven och djuren på Zoo't bestämmer sig för att lära honom lite om tjejtjuseri, de pratar såklart flytande engelska. På Zoo't jobbar även den charmiga och jordnära djurskötaren Kate spelad av Rosario Dawson.

Det är inte så svårt att lista ut hur den kommer att sluta och Adam Sandlers favoritregissör Frank Coraci gör inget för att hindra den ytligheternas fest som smetas in i ditt ansikte. De förlegade könsrollerna och pubertala dagishumorn gör filmen nästintill olidlig. Den fete klanthjälten har vi sett tusen gånger förut i alla dess former och det börjar bli tjatigt. Det är tragiskt att se en sån magnifik skådespelerska som Rosario Dawson beblanda sig med de här töntarna, hoppas hon fick bra betalt. Ken Jeong som jag smådiggade i några av hans första inhopp i tidigare filmer har fastnat i mupp-kategorin och spelar återigen en over-the-top knäppgök.

Jag hittar inget i Zookeeper som skiljer den från tidigare komedier med Kevin James, utan här är det samma gamla återanvänd skåpmat. Åter igen drar Adam Sandler ner sitt namn i smutsen men det är kanske det han vill, för han har verkligen lyckats skapa en subgenre till komedi.

Bilden:
Det går att spy galla över filmen men bildkvalitémässigt är det inget fel på den. Sony har tagit i så de spricker och ger oss en smaskigt snygg Blu-ray med fantastisk skärpa och mycket detaljer. Färgerna är perfekt balanserade och det finns inget som sticker i ögonen. Sony brukar ha hög bildkvalité på sina Blu-rays och Zookeeper är inget undantag. Tack och bock. Filmen levereras på en BD50 med AVC-kodec och formatet är 2,40:1.

Ljudet:
På ljudsidan finns inte heller mycket att anmärka på. Dialogen är kristallklar, surroundljudet omslutande och basen stadig och rapp. Musiken har infogats snyggt i ljudspåret och DTS-HD Master Audio-mixen gör ingen besviken.

Extramaterialet:
I avdelningen extramaterial hittar vi det gamla vanliga. Några små featurettes som handlar om diverse aspekter såsom specialeffekterna och stuntscener. Det bjuds även på några borttklippta scener som dessvärre inte tillför något av värde.