Kung Fu Hustle

Hong Kongs egen allkonstnär Stephen Chow är tillbaka med en ny egenartad genrehybrid. I vanlig ordning har han hunnit med att såväl producera, regissera samt spela huvudrollen som odågan Sing, en kille som misslyckas med det mesta. För att få folk att ta honom på allvar bestämmer han sig för att gå med i det ökända och superonda yxgänget vilket inte visar sig vara det enklaste. Framförallt inte eftersom hans evigt närvarande sidekick ser lika skräckinjagande ut som en cockerspanielvalp. Det ena leder till det andra och innan man hunnit ropa "ducka" har det brutit ut ett hejdundrande kung fu-inferno tillräckligt kraftfullt att väcka de döda till liv när yxgänget ska försöka ta kommandot över ett bostadskvarter där hyresvärden och hans fru visar sig vara stenhårda slagsmålsexperter.

Det är lika bra att jag avslöjar det direkt; jag har för avsikt att ansöka om undantagsdispens för att få tillstånd att gifta mig med en DVD-film. Filmen ifråga skulle naturligtvis vara Kung Fu Hustle eftersom den har allt man kan önska sig av en partner. Den har humor och inga bekymmer att underhålla en, man tröttnar aldrig på den utan upptäcker tvärtom nya förtjusande egenskaper lite då och då och det finns dessutom en kärleksfull romantisk sida som kommer fram emellanåt. Tills döden skiljer oss åt och annat evigt trohetsprat skulle jag nog kunna hoppa över eftersom jag inte har några illusioner om att kunna vara helt lojal och aldrig se en annan film. Men om den klassiska frågan vilka filmer man skulle ta med sig till en öde ö skulle dyka upp skulle jag mycket väl kunna säga just Kung Fu Hustle eftersom underhållningsvärdet är skyhögt.

Det dröjer inte många sekunder innan man tappat andan när det pumpas igång med vanvettig slapstickaction där mycket känns igen från tecknad film. Bland annat dyker det upp en scen som känns som en direkt passning till Hjulben och Gråben. Och för att spä på intrycket att Stephen Chow kan göra precis vad som helst utan att det på något sätt känns malplacerat eller konstlat finns det även en referens till Kubricks The Shining precis som om att det vore den mest självklara sak i världen.

Utan en tillstymmelse till andningspauser bjuds det på en överspektakulär blandning av kampsport, stumfilm och gangsterparodier. Allt inramat med ett utsökt kulissbygge som tar tittaren med rakt in i 40-talets Shanghai och det fattiga området "Pig Sty Alley" där stora delar av filmen utspelar sig. Innan Stephen Chow tog sig an Kung Fu Hustle regisserade han Kung-Fu Soccer som tyvärr inte gick upp på de svenska biograferna. Filmerna har mycket gemensamt men framförallt Chows sätt att ta ett fenomen och göra en film om det på ett fullständigt orealistiskt sätt. Lika lite som Kung-Fu Soccer skildrar fotboll på ett naturtroget sätt så illustrerar Kung Fu Hustle martial art på ett realistiskt sätt. Är man ute efter hårdkokta fightingscener med en ambitiös koreografi får man söka sig till filmer som Ong-Bak istället. Stephen Chows styrka ligger på ett helt annat plan.

Kung Fu Hustle är helt enkelt ett enda effektivt lyckopiller som borde delas ut till alla Marvin-typer, ni vet dysterkvisten i Liftarens guide till Galaxen. Jag sitter fortfarande och småler för mig själv bara jag tänker på en del av scenerna och den kommande DVD-utgåvan som innehåller såväl bortklippta scener som inspelningsmaterial. Och bara så att ni vet; får jag igenom min dispens kan ni givetvis se fram emot inbjudningskort till bröllopet.