Svenska
Gamereactor
filmrecensioner
Carnage

Carnage

Roman Polanski bjuder på kammarspel med duktiga skådespelare och lovande upplägg som trots ett par fantastiska scener med briljanta dialoger mest känns som en axelryckning...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Filmen:
Roman Polanski är en duktig filmskapare. Det är lätt att glömma bort ibland med alla skandaler och våldtäktsanklagelser som hängt med honom en längre tid nu. Hans senaste film, Carnage, är dock ingen av hans finaste stunder som regissör eller manusförfattare för den delen - vilket kanske ter sig lite märkligt med tanke på den imponerande ensemblen han samlat ihop. Oscarsvinnarna Kate Winslet, Jodie Foster och Christoph Waltz spelar tillsammans med John C. Reilly (!) i vad som enklast kan beskrivas som ett kammarspel förlagd i en lägenhet i New York. Två par kommer i kontakt med varandra efter att deras söner haft en dispyt som lett till att några tänder slagits ut på den ena pojken och det hela ska därför redas ut vuxna människor emellan.

HQ

Men det hela visar sig vara en svår uppgift när parens egna problem bubblar upp till ytan och skapar hetsiga diskussioner mellan de båda paren.

Carnage blixtrar till ibland. Överrumplar en med briljanta dialoger och fantastiskt skådespeleri från framförallt John C. Reilly som gör sin karriärs i särklass bästa prestation som make med mycket undertryckt ilska inom sig. Scener som är så ljuvliga att man blir lite salig i filmsoffan - och man blir lika förbannad varje gång det händer. För det är i de ögonblicken som det blir så otroligt tydligt vilken möjlighet Polanski hade att skapa någonting alldeles extraordinärt, men istället slarvade bort genom att få filmen att under stora delar kännas väldigt...meningslös.

Det babblas och det babblas, men bara en bråkdel av replikerna som lämnar skådespelarnas munnar har någon riktig substans. Visst, det är väl så vi människor mest är, babblar på med ganska onödiga konversationsämnen - men många av dialogerna i Carnage känns lite som att titta på ett genrep med skådespelarna där de försöker komma på vad som det egentligen ska samtalas om. Att sen en femtedel av filmen ägnas åt att se hur Winslet, Foster och Reilly sitter och väntar under obekväm tystnad medan Waltz pratar i telefon gör inte direkt att det känns mer engagerande. Att Carnage klassas som komedi är något missvisande. Det här är sotsvart humor som de flesta antagligen inte ens kommer att uppfatta och istället tolka som renodlat drama istället.

Carnage upprepar sig lite mycket och lite för ofta. Inte bara i scenerna där det pratas i telefon med de övriga karaktärerna tittar på, utan även i andra ögonblick där igenkänningsfaktorn är skyhög för att man lyssnade på exakt samma diskussion tio minuter tidigare i filmen. Foster är dessutom riktigt dålig i rollen som Reillys fru, en pedantisk kontrollfreak som man avskyr redan från första stund hon dyker upp i bild. Hennes olidliga överspel sticker ut rejält i en film där skådespeleriet annars håller toppklass, även om nu Waltz känns något tröttsam i ytterligare en rolltolkning som delar lite för mycket DNA med hans stora genombrott som Hans Landa från Inglourious Basterds. Det stora utropstecknet är Reilly som, framförallt under filmens första halvtimme, visar gammal god form i en lite mer seriös roll än vad vi annars sett honom i på sistone.

Detta är en annons:

Jag önskar att Polanski hade ansträngt lite mer. Upplägget är som bäddat för lite intressant munhugg och bitvis glittrar den ju till med riktigt vassa dialoger. Dessvärre är dessa ögonblick på tok för få och Carnage blir i slutändan mest en axelryckning och en ganska meningslös film som trots de fina skådespeleriet, det underbara fotot och Polanskis fina bildspråk aldrig blir än en hyfsat stor besvikelse.

Bilden:
Carnage har ett fantastiskt läckert foto som verkligen kommer till sin rätta på den här fina Blu-raytransfern med sin knivskarpa skärpa, ljuvliga färger med perfekta hudtoner och fyllig kontrast. Brus och andra tråkigheter lyser med sin frånvaro, även om svärtan kanske drar lite mycket åt det gråa hållet under vissa partier. Det är dock en petitess som inte drar ner det mycket fina helhetsintrycket nämnvärt.

Bilden är kodad i AVC och har formatet 2.34:1.

Ljudet:
Här finns ett DTS-HD Master Audio 5.1-spår som ett fint sätt balanserar mellan de tysta/lugnare scenerna och de mer mardrömslika sekvenserna där ljudbilden förändras på ett otroligt läcker sätt. Det spär ytterligare på det drömska utseendet som regissören valt att ge filmen med kusliga surroundeffekter som på ett subtilt sätt skapar en otroligt fin atmosfär. Dialogerna är bra uppfångade och under de få ögonblick i filmen som det faktiskt spelas någon musik i bakgrunden så görs detta på ett föredömligt sätt.

Detta är en annons:

Extramaterialet:
Ingenting.

06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Tekniskt välgjord, men i slutändan lite för babbligt meningslös film. Bild- och ljudkvalitet är dock riktigt bra.
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

1
Carnage

Carnage

FILMRECENSION. Skrivet av Erik Nilsson Ranta

Roman Polanski bjuder på kammarspel med duktiga skådespelare och lovande upplägg som trots ett par fantastiska scener med briljanta dialoger mest känns som en axelryckning...



Loading next content