The Cabin in the Woods

Filmen:
The Cabin in the Woods vill vara en så kallad "meta-film". Den vill vara något mer än en standardrysare och leverera något... nytt. Den lätt nördiga regissören Drew Goddard har mixat ihop senaste decenniets alla tonårsslashers och skräckfilmer och slängt in ett övervakningselement ála Truman Show samt en twist jag inte tänker nämna. Nyskapande? Mjao... men är The Cabin in the Woods det bästa sen färdigskivat bröd endast på grund av en något nyskapande grundpremiss?

Nej.

Den geniala inledningen där två kontorsnissar sitter och diskuterar privatliv och samtidigt styr över en oerhört cynisk och brutal realitysåpa där de bestämmer hur ungdomarna ska dö sätter tonen direkt. Det här är ingen vanlig skräckfilm. Sen får vi se när fem ungdomar i husbil bestämmer sig för att ta sig ut i vildmarken och partaja hejvilt i en ödslig stuga i mörkaste skogen. De råkar givetvis illa ut.

Har vi inte sett det här förut? För att spä på klyschigheten har vi följande stereotyper tillgängliga. Den biffige sportfånen (spelad av Chris Hemsworth), plugghästen (Jesse Williams), slampiga blondinen (Anna Hutchinson), pryda flickan (Kristen Connolly) och den flummige hippie-loosern (Fran Kranz). Första delen av filmen är en klassisk klichékavalkad och eftersom alla är stendumma inser de inte att de är i fara trots att de hittar övervakningsutrustning och en mycket oroväckande källarvåning. De kom ju till stugan för att festa och hångla, trots allt. Men de blir snart varse om att de är med i den sadistiska reality-såpan som någonsin skådats - med livet som insats.

Drew Goddards chansning fungerar sisådär. Visst är det fräckt att se alla skräckfilmsklichéer avlösa varandra och den totala frontalkrocken mellan gubbarna som styr TV-showen och ungdomarnas kamp för liv och död är härlig, på något smygsadistiskt vis. Zombierna, våldet, scenografin och kameraarbetet är det inget större fel på heller och skådespelarna är inte så genomusla som den här genren brukar besudlas med.

Även den subtila humorn med glimten i ögat är lite skön. Men tyvärr är filmen lite för mycket experimentverkstad och känslan att någon nästan perverst skräckintresserad person varit framme och tryckt in så mycket det går är ofrånkomlig. Det är svårt att veta riktigt vad Drew Goddard menar med allting trots förklaringar i slutet. The Cabin in the Woods är en film jag är osäker på. Å ena sidan är den faktiskt en frisk fläkt i genren men å andra sidan blir det lite för mycket av allting. Det får bli en femma, godkänt. Det får lov att räcka.

Bilden:
Bildmässigt är The Cabin in the Woods en trevlig bekantskap. Den osar "high definition" och trots att den mestadels utspelas i mörker är brusnivån låg och bilden är förvånansvärt ren och kanonskarp. Den nedtonade färgpaletten passar filmen perfekt och förstärker den dystra stämningen. Filmen levereras på en BD50 med AVC-kodec och formatet är 2,40:1.

Ljudet:
Även ljudet imponerar med en DTS-HD Master Audio-mix som fläskar på så det står härliga till. Det är lätt att vräka på med ljud för vem som helst men det som urskiljer grötmakarna och finsmakarna är när ljudet aldrig känns grötigt utan bara intensivt häftigt och separerat. The Cabin in the Woods tillhör den senare skaran. Det händer mycket hela tiden och det känns verkligen som att man är med i händelserna centrum och basen gör sitt till. The Cabin in the Woods låter förbaskat bra på Blu-ray helt enkelt.

Extramaterialet:
Som extramaterial har vi bland annat ett kommentators-spår med regissören Drew Goddard och producenten Joss Whedon där de ger oss en småtrevlig inblick i filmskapandet. Utöver det har vi några featurettes som handlar om diverse aspekter av filmen.