Fable Legends

I det kommande Xbox One-exklusiva rollspelet Fable Legends tar Lionhead den visuella stilen från tidigare Fable-spel, men omvandlar spelstilen från mysigt rollspelsäventyr till en mer hack 'n slash-inriktad dungeon crawler i samarbetsskrud där du vid alla tillfällen utgör en fjärdedel av en kvartett. Premissen lyder enligt följande: fyra äventyrare, samtliga med unika klassfärdigheter, tacklar fiender i arenaform där smart assisterande av varandras unika egenskaper kraftigt underlättar striderna.

Dessa spelas alla i tredjeperson på klassiskt manér, men det finns dock ytterligare ett inslag inbäddat och det är en femte spelare som spelar på den andra sidan - som elaking själv. Denna spelare placerar ut motståndet i arenorna och sätter således svårighetsgraden via ett fågelperspektiv som närmast liknar ett realtidsstrategispel. Det finns ett poängsystem inbyggt för att balansera ut hur många enheter som kan placeras för att inte utmaningen ska stiga över vad som är fysiskt möjligt att överkomma, men Lionhead meddelar också att man kan frammana en gigantisk boss redan i första nivån om man väljer att spendera sina poäng på enbart en enhet istället för många (mer klena) underhuggare.

Att spela strategi med hjälp av en handkontroll har rent historiskt sett inte varit ett jättepopulärt val, då mycket av precisionen och smidigheten går förlorad. Det är ett modigt drag av Lionhead att införa detta läge i Fable Legends och de har försökt att skapa kontrollschemat med enkelhet i åtanke. Med den vänstra tumspaken styr du markören, medan den högra panorerar och ändrar avstånd i bilden. Enheter lyser i samma färger som knapparna på handkontrollen (A,B,X,Y) och kan väljas därefter för att styras mot olika mål. Vi upptäcker mycket snart att det finns starka likheter med League Of Legends. Karaktärsklasserna består av Tank, Rogue, Support och Long-Range, kartorna har flera vägar att välja bland, det finns lysande stenpelare som helar fiender och en ond strid ström av fiender försöker att knuffa tillbaka hjältarna.

För att övervinna motståndet, sett ur hjältarnas perspektiv, är det som tidigare nämnt klokt att använda sig av de unika specialförmågorna. Vi spelar först som Inga, som är av klassen Tank. Förutom att kunna ta och dela ut stryk med sin tunga sköld och stora bredsvärd kan Inga också med ett knapptryck håna motståndet, vilket gör att allt fokus riktas mot henne under en kort stund. Hon kan även låta sig omringas av en sköldbubbla som skyddar alla vänner inuti den, inklusive sig själv, vilket visar sig vara mycket användbart.

Sterling, en av de andra hjältarna, är raka motsatsen till Inga och lika säker som en kanin på en sexfilig motorväg när det kommer till att ta skada, så att vika undan attacker är ett måste. Med kastknivar, en redig dask för att bryta motståndares blockeringar, samt Royal Flush-rörelsen som får intet ont anande fiender att falla från fötterna blir han efter en liten stund en farlig kämpe i våra händer. Något som vi reagerade på tidigt under vår testsession var hur pass kaotiska bataljerna ter sig och att det kan vara svårt att urskilja vem som gör vad och var.

Winter kan exempelvis duscha fiender med en väldigt visuell ström av is, vilket tillsammans med rökbomber och pilstormar gör skärmen lite väl plottrig emellanåt. Det vi tar med oss mest från vår provspelning är dock helt klart rollen som skurk i strategiläget. Vi har ett frågetecken kring hur roligt det är att faktiskt titta på för femtonde gången när din favorituppsättning av underhuggare blir ihjälmejade av de fyra hjältarna i det andra laget, men vi håller tummarna att vi åtminstone får gotta oss i en Point Of View-vy, då idén är spännande och originell.

Även om det finns vissa orosmoln kring huruvida långvarig hållbarheten blir, är vi i nuläget mycket förväntansfulla på att spela mer. I en annan ringhörna sitter Evolve, ett spel med ett liknande upplägg, men som går mycket djupare och som kräver lagarbete från alla sidor. I detta avseende känns Fable Legends som den enklare inkörsporten till sub-genren, vilket inte är fy skam i sig, men som kan ge utslag på spellängdens underhållningsfaktor. Vid släppet får vi se om Lionheads senaste når hela vägen ej...