Svenska
Gamereactor
förhandstittar
Heavy Rain

Heavy Rain

Utvecklarna bakom Fahrenheit och The Nomad Soul tar äventyrs-genren till helt nya platser i sitt dystra thrilleräventyr Heavy Rain

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Vad handlar det om?
Det skulle kunna handla om hösten 2009 i Östersund, men riktigt så synska är inte utvecklarna Quantic Dream. Heavy Rain har ju varit under utveckling sedan 2006 och är ett enormt påkostat äventyrsspel. Vi får följa fyra helt olika individer som allihop blir inblandade på olika sätt i jakten på "The Origami Killer". Det som gör Heavy Rain så unikt är hur det använder gamla äventyrsspelsprinciper i modern tappning. Tänk dig de inledande scenerna i Shenmue eller för den delen Fahrenheit, fast ännu mer detaljerat. En överväldigande mängd valmöjligheter och olika resultat som för handlingen vidare. Interaktionen blir en grundläggande del av spelet och berättandet istället för att bara krydda upp förbestämda mellansekvenser.

Det låter lite vagt, kan du förklara?
Jag börjar som Ethan Mars, en framgångsrik arkitekt som vaknar i sin säng. Vädret är vackert, så jag kliver upp, sträcker på mig och går ut på balkongen i bara kalsongerna. Inga grannar syns till så jag hänger där ett tag innan jag går in igen. Jag promenerar över till badrummet där jag rakar mig, borstar tänderna, duschar och uträttar mina behov.

Så klär jag på mig och går ner till köket i min läckra lya där jag halsar juice direkt ur paketet och väntar på att familjen ska komma hem. Livet är underbart. Allt det här har jag gjort med korta rörelser som poppar upp när jag kan interagera med något, som att jag öppnar dörrar med en rörelse till höger och sen neråt på höger styrspak, men i övrigt kan jag röra mig fritt. De gamla äventyrsspelens verbkommandon har helt enkelt ersatts med kontextbaserade knappkombinationer.

Är inte det precis vad du gör varje morgon, fast i ett snyggare hus?
Jo, och det är just det som är tjusningen. Vardagsbestyren gör att jag direkt identifierar mig med Ethan, och när sedan katastrofen inträffar känns det mer verkligt än något spel jag kan minnas. Panik är till exempel en vanlig känsla i spel, ta bara vilket survival horror-spel som helst. Men jag har aldrig känt panik över en annan karaktär. När jag möter Ethan igen, två år senare, har paniken förbytts i en håglös ångest, en mörk tillvaro där det där regnet är ständigt närvarande. Jag utför mina kvällssysslor med en olustig känsla och tänder lampor utan anledning. När jag stoppar om min son drar jag ner rullgardinen, i desperat hopp att det ska minska min ångest. Det lyckas inte. Utanför dörren bryter jag ihop.

Detta är en annons:

Så Heavy Rain är en neurotisk-pappa-simulator?
Ja, och nej. Vi får som sagt följa fler karaktärer under spelets gång. Just när det är som mest spännande bryts handlingen och man får spela som någon annan istället. Kan någon stava till cliffhanger? Dels privatdetektiven Scott Shelby, en astmatisk herre med hjärtat på rätt ställe, hittills. Sen har jag också fått känna lite på FBI-agenten Norman Jayden och journalisten Madison Paige.

De övriga har förstås större anledning att hamna i action och jag har precis överlevt ett intensivt slagsmål proppat med typiska quick time events. Men rörelserna har alltid varit intuitiva och istället för att slumpmässigt trycka på X, triangel och R1 så följer varje knapp ungefär den logiska riktningen utifrån vad som händer. Det känns mer som det klassiska Space Ace... förutom att jag inte dör varje gång jag trycker fel, alltså. En annan fascinerande sak är att spelet inte tar slut för att du råkar ha ihjäl någon (eller alla) av huvudpersonerna. Deras berättelse kanske tar slut men den övergripande handlingen går vidare - om du inte väljer att spela om avsnittet alltså.

Det har ju talats mycket om grafiken, hur är det med den?
När det först visades upp vad Heavy Rain överlägset praktiskt taget allt annat. Nu har det hunnit gå några år och konkurrensen har kommit ifatt på många punkter. En liten nackdel med de hyperrealistiska ansiktena är att de framstår som stelare och mindre naturliga än exempelvis de mer överdrivna halvkarikatyrerna i Uncharted 2: Among Thieves eller Gears of War 2. Men det är fortfarande ohyggligt snyggt och mångfalden av animationer för varje tänkbar handling är förbluffande. Hur många andra spel har animationer för att plocka ut en kycklingmiddag ur mikron och stjälpa över den på en tallrik? Och när spelet delar upp bilden i två, tre, fem, sex separata delar för att visa olika händelser utan att kvadda bilduppdateringen är det rejält imponerande.

Så bör jag göra plats i plånboken för Heavy Rain?
Absolut. Om du gillade Fahrenheit är det givet, men det har du kanske redan förstått. Inbitna actionfans lär inte ha så mycket att hämta eftersom det trots allt rör sig om ett genuint äventyrsspel, men handlingen och det intensiva, personliga berättandet borde göra det intressant även för de som inte spelat liknande spel tidigare. Av den korta del jag har spelat hittills att döma kommer det här att bli en riktig höjdare och producenten David Cage har lovat att allt övernaturligt tjafs ska vara borta.

Detta är en annons:
HQ
Heavy RainHeavy RainHeavy RainHeavy Rain
Heavy RainHeavy RainHeavy RainHeavy Rain
Heavy RainHeavy RainHeavy RainHeavy Rain

Relaterade texter

Heavy RainScore

Heavy Rain

RECENSION. Skrivet av Mikael Sundberg

Unikt berättande, ett mordmysterium och en jädra massa nederbörd står på menyn i äventyret Heavy Rain. Mikael Sundberg har lirat och älskar det stämningsfulla upplägget...

Microsoft valde bort Heavy Rain

Microsoft valde bort Heavy Rain

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Quantic Dreams David Cage har avslöjat att Microsoft valde bort möjligheten att få ge ut Heavy Rain. Detta eftersom de oroades över spelets kidnappningstema som innehöll...



Loading next content