Svenska
Gamereactor
förhandstittar
Just Cause 3

Just Cause 3

Vid det här laget har vi spenderat mer tid i föregångaren än vi någonsin kunnat ana. Johannes har hälsat på hos Avalanche för att kika närmare på den glödheta trean

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Ute på Stockholms gator ligger den slaskiga snön i oregelbundna ansamlingar. Du vet, den typ av väderlek som kräver gummistövlar och den mest optimistiska av livsåskådningar för att frivilligt släpa sig ut i. Kontrasten som uppstår när vi stegar in på Avalanche Studios kontor är därmed så slående att vi gärna skulle ha stanna där för evigt - inte för kontorslandskapets skull, utan närmare bestämt i de soldränkta miljöer och den välkomnande frihetskänsla som Just Cause 3 även i sitt ännu ofärdiga skick erbjuder. Här finns ingen stress, inga dyblöta sulor och definitivt ingen anledning att stanna kvar på marken. Här sätter bara änterhaken och din egen fantasi gränserna.

Du som någon gång testat de mästerliga svenskarnas helt enastående föregångare Just Cause 2, vet ungefär vad det kommer att handla om även i uppföljaren. Det är en sandlåda där allt kretsar kring att skapa renodlat kaos, slunga dig mellan Apache-helikoptrar och skjuta raketgevär mot intet ont anande bränsletankar. Att allt detta gjordes i föregångaren för att avsätta en ond diktator i hopp om att hjälpa ett förtryckt folk - fungerade i praktiken mer som en ursäkt att ställa till med tokerier. Efter att som en av de första spelmedierna i världen ha spenderat 45 knappa minuter i en fem månader gammal testversion med nästa del vågar vi påstå att samma grundtes gäller även denna gång.

Just Cause 3
Bränsletankar och annat explosivt som täcks av hexagonmönstrad bepansring kan inte sprängas endast med hjälp av skjutdon. Då gäller det att ta till det tunga artilleriet eller helt enkelt skjuta sönder de ställningar pjäserna står på - en helt ny funktion för serien.

Visst, de säger sig ha lagt mer kärlek på historien som var en av de punkter som kritiserades som hårdast i Just Cause 2, och lovar att vi förutom att skapa en hel massa oreda och hjälpa ett förtryckt folk kommer få chansen att lära känna seriens huvudkaraktär Rico Rodriguez ännu lite djupare. Hittills har han varit något av en traditionell actionhjälte modell:A1 utan särskilt mycket mer djup i sin personlighet än charm och tuffhet. Nu när sandlådan flyttats till det Medelhavsparadis där han en gång i tiden växte upp, ligger bordet som dukat för en fördjupning i hans bakgrund och ännu okända barndom. Utvecklarna själva menar att rättskipandet ska bli mer personligt, bland annat genom detaljer såsom att spelvärlden täckts av statlig propaganda, politiskt laddad graffitikonst och invånare som ändrar kroppshållning beroende på hur förtryckta deras region för tillfället är.

Detta är en annons:

Särskilt mycket mer än så förklaras däremot inte om historien och de politiska oroligheterna under vår testsession, utan vi kastas direkt ut i världen för att få känna på de nya spelmekanikerna. Fallskärmen, som Rico fortfarande har oändlig tillgång till och kan veckla ut när han helst behöver det, har gjorts stabilare. Den är också lite långsammare och mer användbar i strid som följd av att studion haft som mål att göra allt som tidigare endast varit möjligt att göra på backen nu också ska vara möjligt i luften, vilket såklart kräver en lite mindre bångstyrig kontroll över detta behändiga verktyg.

Just Cause 3
Riktiga hårdingar lämnar alltid ett godtyckligt antal bilvrak och avsvimmade skurkar efter sig, vart de än går. Det är allmän kännedom.

Änterhaken har även den uppgraderats med förmågan att koppla samma upp till tre separata föremål - en siffra som kan komma att ändras lagom till släppet - och möjligheten att manuellt korta ner repet när spelaren kan tänkas behöva det. Lyckas du haka fast en helikopter i ett radiotorn? Tryck på vänster axelknapp och se till att de båda får sig en rejält explosiv kyss när de ofrivilligt dras mot varandra. Denna funktion kan även användas i syftet att ge Rico ännu mer fart när han slungar sig mot något, vilket visar sig komma väl till pass när fallskärmen tappar fart. Och det kan absolut hända.

De nya funktionerna tar sin stund att vänja sig vid och det är lätt att komma på sig själv med att spela precis som i föregångaren. De uppdateringar som implementerats stuvar inte på något sätt om hur du förväntas spela, utan agerar snarare som en utökad arsenal att stöka runt med. Partikeleffekter och ett mer utarbetat förstörelsesystem har lagts till för att verkligen visa att spelet hör hemma på Sonys och Microsofts båda nya konsoler samt PC, vilka är formaten det kommer att släppas till.

Detta är en annons:
Just Cause 3
Fordonen ska uppdateras med nya funktioner, lovar Avalanche. Bilar blir exempelvis enklare att manövrera och flygplan får förmågan att svänga utan rotation, en så kallad "yaw-sväng".

Mitt under genomgången, i våra hängivna försök bemästra de nya funktionerna, lyser utvecklaren upp i ett flin med en uppmaning om att trycka på Xbox One-handkontrollens Y-knapp. Den sällsamma fallskärmsturen över vattnets inbjudande vågor avbryts plötsligt när fallskärmen försvinner in i ryggsäcken igen och byts ut mot den för serien helt nya vingoverallen. Rico faller, pressar sina lemmar mot kroppen, använder det momentum som byggs upp i fallet och särar sedan på både ben och armar i en graciöst glidning där vi får honom att susa olämpligt nära en intilliggande strand. För några sekunder är vi och Rico mästare över den konst som är approximation-flygning. Han bokstavligen flyger fram.

Men det är svårt att styra, så vårt lilla äventyr får ett abrupt avslut när ett träd plötsligt dyker upp framför oss. Den korta stund vi fick prova på redskapet var inte på långa vägar nog för att vi verkligen skulle lära hur det faktiskt kan användas när det kommer till att ge otrevliga militärer effektivt på nöten - våra försök var minst sagt stapplande - men vi kan åtminstone skriva under på att bytena mellan de två är lika sömlösa som de är användbara för att ta sig fram i det prunkande landskapet. Att färdas på marken är trots allt ruggigt ineffektivt - ett faktum som använts för att sätta prägel på hela spelsystemet.

Just Cause 3
Ö-världens rebellgrupper kan vid särskilda utposter kallas in för förstärkning och vill liksom Rico få skurkarna att smaka på bly och falla från skyn. Men förmodligen av lite mer ädla och politiskt laddade skäl än gemene skjutglad spelare.

På ren slentrianbasis lubbar jag runt med Rico som i vilket actionspel som helst bland militärbaserna, med maskingeväret i högsta hugg och siktet hoppandes mellan fienderna. Det dröjer inte länge innan Rico, som är uppenbart mindre rörlig på marken än i luften, får smaka på bitter motgång och begraver ansiktet i den till synes väldigt torra jorden. Vi börjar om, försöker tackla problemet med de verktyg som utvecklarna precis givit oss.

De fiender som tidigare bjöd på rejält motstånd blir plötsligt mer hanterbara när Rico istället seglar över dem med sin fallskärm. Han landar, rusar fram till en metallport där han kallar på förstärkning från ögruppens rebellgrupper som (självklart) dyker upp från andra sidan, som av ren magi. En C4-pjäs placeras vid en stor bensintank i änden av basen, fienderna slungas mot den med hjälp av min änterhakes rep. De två stackarna som tidigare fick Rico att möta sin skapare får smaka på sig egen medicin i ett inferno av lågor och renodlad, överdriven spelidioti. Alltmedan rebellerna löper amok i basen. Vilken av de två spelstilarna som är att föredra, det märks tydligt.

- Självklart vill vi inte säga åt spelare att de inte får ta sig igenom spelet springandes på marken. Om du vill springa runt med ett vapen och bara skjuta folk, så kan du det. Men då kommer spelet bli riktigt, riktigt svårt. Om du istället använder din änterhake, flyger med vingoverallen, kastar granater och spränger sönder saker så blir det genast mer hanterbart och mycket roligare... Just Cause 3 är i sitt rätta esse när spelaren gör fullkomligt tokiga och övermänskliga saker, berättar Roland Lesterlin, spelets regissör när han får höra om vår historia.

- När du exempelvis kör av en klippa i en bil i andra spel så riskerar du att dö, men i Just Cause är det bara början. Det är ett tillfälle att göra något annat - något ännu mer galet. Vi vill få spelare att ta såna typer av risker, vilket innebär att vi inte heller kan bestraffa dem alltför hårt, utan istället bör belöna dem för det. Så, i vårt onlinesystem som ständigt körs i bakgrunden kommer det att finnas ett antal olika skrytfaktorer som, du vet, hur många rep du använt, vad du gjort och liknande info. Det betyder att spelare nästan tävlar fram och tillbaka mot varandra och kan se hur vänner och bekanta gör i från sig. Samtidigt justeras spelets svårighetsgrad efter hur du spelar, fortsätter Roland.

Just Cause 3
De landskap vi fått chansen att se för tankarna till charter vid Medelhavet och dess prunkande natur. Inte så konstigt, med tanke på att Avalanche själva säger sig ha hämtat inspiration från Malta och liknande öar.

Som bekant har den fiktiva, sydostasiatiska önationen Panau bytts ut mot ett långt mer hemtrevligt Medelhavsparadis som snarare doftar av saltvatten och grekisk landsbygd. Kyrkoruiner bryter av den blomstrande naturen, små dammpartiklar svävar runt i den varma luften, vattnet skimrar blåare än en dunk spolarvätska och det högupplösta himlavalvet lockar nästan fram ett sug efter att lägga sig i gräset och lapa solstrålar. En vacker syn på många sätt, som vid några tillfällen krasas sönder av vissa texturlösa plattformar och att motorvägar plötsligt tar slut mitt i tomma intet, helt utan förvarning (de gånger vi lite våghalsigt tar oss längre ut på kartan än vad utvecklarna tänkt). Barnsjukdomarna som den tidiga testversionen drogs med märktes, för att uttrycka det milt, men vi tror ändå att det färdiga spelet lär vara ett mer städat verk än exempelvis förra årets två största buggkalas Assassin's Creed: Unity och Halo: The Master Chief Collection. Illa vore det annars.

Något som å andra sidan kommer att skilja spelvärlden i Just Cause 3 från föregångaren är de grottor och hålrum som lagts till. Exakt vad de ska fyllas med återstår att se, men de är inte sena med att skryta om arbetet som lagts ner på att göra dem möjliga, alltmedan de flyger genom en av testvärldens större grottor med en helikopter.

Just Cause 3
Fullkomligt ologiskt? Javisst! Så länge du håller dig från att surfa på flygande bilar i verkligheten är både vi och myndigheterna mer än nöjda.

- I spel modelleras världar vanligtvis ur ett "ovanifrån-perspektiv", vartefter texturer i princip projiceras ner på det som skapats. Systemet som Linus Blomberg (Avalanche-medgrundare, reds anm.) varit med och skapat tillsammans med programmerare på våra olika avdelningar är ett sätt för oss att utveckla den sortens teknologi som verkligen låter oss snida de typer av världar vi vill ha, vilket ger våra utvecklare och bandesigners möjligheten att skapa klippor, tunnlar och grottor mer effektivt. Det lägger till ett extra lager för deras fantasi att jobba med och tar bort en av de barriärer vi tidigare sprang in i, gång på gång. Det låter oss även strömma särskilda delar av spelvärlden beroende på vart spelaren befinner sig och vad denne för tillfället ser i fjärran. Sådant är i regel en svårighet som många utvecklare stöter på när de skapar en öppen värld och fortfarande vill behålla kvalitén på det visuella, fortsätter Roland när vi ber honom berätta om tekniken bakom spelet.

Intrycket ges med andra ord att fokuset sedan utvecklingen startades 2012 alltså inte legat vid att helt stöpa om hur Just Cause spelas i grunden, utan snarare vid att förbättra och utveckla de funktioner vi förknippar med serien. Spelvärlden kommer att bli ungefär lika stor som innan - vilket bör innebära över ungefär 1000 hektar - fast tjusigare, galnare och med en gnutta tur även bättre än Just Cause 2 som släpptes 2010. Inget fel med den visionen. Sandlådan de tidigare lyckats skapa var verkligen en "sandlåda" i ordets rätta bemärkelse, där du som spelare, mycket likt ett skrikigt dagisbarn, kunde sträcka dig efter nästa spade närhelst du ville. Det kvarglömda skräpet har dock plockats ur den fyra år gamla sanden och en välbehövlig uppsättning nya leksaker har lagts till för kunna bygga ännu större sandslott.

Just Cause 3
Under en särskild 'flyga genom ringar'-utmaning med den för serien helt nya vingoverallen fick vi börja om hela sex gånger innan vi lärde oss att det kan vara fördelaktigt att hålla lite avstånd från backen som nybörjare. Svårt, men ack så underhållande.

Elefanten i rummet - frågan som vilat på alla besökares läppar under vår visit hos Avalanche - var ändå ett eventuella flerspelarläget. Det var en av de funktioner som i föregångaren saknades under släppet och fick hängivna moddare att själva se till att flerspelarkaos implementerades i, vilket gjorde att PC-versionen fick sig en rejäl skjuts i popularitet under 2012 när modifikationen släpptes. Med tanke på hur ruggigt populär spelläget fortfarande är och har potential att bli i uppföljaren hade vi nästan kunnat räkna med att Avalanche själva skulle lägga till officiellt stöd i uppföljaren, även i konsolversionerna. Men så blir det tyvärr inte. De satsar först och främst på att skapa den bästa möjliga upplevelsen för den ensamma spelaren och lägger därmed funktionen återigen i användarskarans händer.

Det tycks vara genomgående för deras arbete, hur de lyssnar till spelarna och ger dem makt över exakt vad deras spel kan tänkas bli. Men de måste hålla tungan rätt i mun för att de ska lyckas med att leverera en tillräckligt stabil grund för användarna att bygga vidare på. De säger sig ha för avsikt att välkomna användarmodifikationer med öppna armar när spelet väl släppts, vilket i sig är ett betryggande uttalade. Men huruvida konsolversionerna får ta del av de innehåll som kan tänkas skapas av användarna återstår ännu att se. Risken är att de än en gång hamnar på efterkälken och att PC-spelare blir de enda som får ta del av den "bättre" versionen.

Just Cause 3
Numera har du bättre möjligheter att sabotera omgivningarna, och allt från betongbarriärer till särskilda väggar på byggnader ska kunna rivas ner med din änterhake. Landmassorna och majoriteten av byggnaderna förblir dock oförstörbara.

Men när vi väl står där, tillsammans med Rico på toppen av ett berg med blicken svepandes över landskapet framför oss... Då är de få orosmolnen nästan som bortblåsta. Möjligheterna fullkomligen sköljer över oss. Vad ska vi göra nu? Vilken fiendebas ska flyga till? Vi hoppar, fäller ut vingoverallen i ett lika våghalsigt som graciöst svandyk oroväckande nära den uppenbart stenhårda klippväggen och hoppas innerligt att Avalanche lyckas hålla vad de lovat, och kanske lite mer därtill. De är åtminstone på god väg, den saken är säker.

Just Cause 3Just Cause 3Just Cause 3Just Cause 3
Just Cause 3Just Cause 3Just Cause 3Just Cause 3

Relaterade texter

Just Cause 3Score

Just Cause 3

RECENSION. Skrivet av Jerry Fogselius

Rico Rodriguez lämnar Panau bakom sig och flyttar hem till medelhavsinspirerade Medici. Jerry har njutit av årets fetaste actionäventyr

6
Avalanche Studios uppköpta av Nordisk Film

Avalanche Studios uppköpta av Nordisk Film

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Avalanche Studios, studion som gav oss Just Cause-spelen, låter meddela att de nu blivit uppköpta av Nordisk Film som nu äger hela företaget. Games Industry rapporterar...



Loading next content