Svenska
Gamereactor
förhandstittar
Assassin's Creed: Syndicate

Assassin's Creed: Syndicate

Medan alla var upptagna under E3, så smög vi iväg till Stockholm för att provspela Assassin's Creed: Syndicate...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Det är många som börjat tröttna på Assassin's Creed. Det märks om inte annat här på siten. Och ja... Det är kanske inte så konstigt när Ubisoft faktiskt släppt 14 spel i serien på åtta år. Den stora frågan är då, kan Assassin's Creed: Syndicate gjuta lite nytt liv i Assassin's Creed? Är London under drottning Victorias styre mitt i den industriella revolutionen år 1868 tillräckligt för att få dig intresserad av Assassin's Creed igen?

Assassin's Creed: Syndicate
London, den viktigaste staden i världen under 1800-talet.

Det korta svaret är förmodligen ja. För första gången på länge känns det faktiskt mer som att ett det är ett nytt spel vi får prova på och inte bara en ny stad. De tidigare spelen i serien, trots att de sträckte sig över hundratals år, kändes i grund och botten väldigt lika varandra, bara med en ny stad att utforska i varje ny del. Vapnen som lönnmördarna hade tillgång till var alltid väldigt lika, svärd, kastknivar, armborst och flintlåspistoler.

Striderna i de tidigare spelen kändes väldigt lika, bara med några små justeringar. Men som tur är verkar Assassin's Creed: Syndicate ändra på det. Du kan inte längre springa runt med stora tvåhandssvärd på ryggen mitt i en storstad, för första gången får vi tag på riktiga revolvrar istället för klumpiga flintlåspistoler och för en gångs skull kommer alla karaktärers brittiska uttal inte kännas allt för felplacerat.

Detta är en annons:
Assassin's Creed: Syndicate
Den industriella revolutionen förde med sig mycket gott, men även mycket hemskheter.

Den största skillnaden mot tidigare delar i serien är hur pass mycket snabbare allt upplevs. Att spelet ska kännas snabbt och smidigt har varit högt uppe på listan hos Ubisoft Quebec. Att ta sig fram igenom London är mycket lättare än i det var medeltida Jerusalem, renässansens Florens eller Paris mitt i sin revolution. Den främsta anledningen till det är den väldigt Batman-aktiga änterhaken tvillingarna Frye har till sitt förfogande.

Istället för att behöva klättra upp för alla fasader i staden kan man nu med ett snabbt knapptryck ta sig till Londons hustak. Änterhaken kan också användas för att skapa linbanor mellan byggnader och snabbt ta sig fram även horisontellt. Det har även blivit snabbare att ta sig fram på gatunivå. Gatorna har breddats rejält och fyllts med droskor. Visserligen fick vi rida runt i Rom i Assassin's Creed: Brotherhood, men den hästen Ezio nyttjade hade känns väldigt långsam jämfört med Londons ilkvicka dunderhästar. Droskorna har fler ändamål än bara transport, hamnar man i trubbel kan man använda dem för att ramma sina förföljare. Hästarna är dock rätt tåliga, då en frontalkrock med en vägg inte alltid räcker för att göra sig av med oönskat sällskap.

Assassin's Creed: Syndicate
Droskan, färdmedlet för alla viktorianska gentlemän.
Detta är en annons:

Samma attityd av smidighet och snabbhet har också stor roll i spelets många strider. Tvillingarna Frye är mycket råare och brutalare än tidigare lönnmördare, vilket passar ihop med den sotiga och mörka bilden av London som målas upp i spelet. Närstriderna är smidigare och syskonen rör sig snabbare än Ezio, Altair eller Arno. Leksakerna våra nya lönnmördare har med sig i strid är vad man kan vänta sig av från viktorianska Londons kriminella element, men det finns även inslag från det Brittiska Imperiets lite mer avlägsna hörn.
Knogjärn, påkar och käppar med dolkar i är en skön uppdatering mot de tidigare spelens väldigt lika arsenal. En av de viktigaste nya vapnen som finns i spelet tack vare den industriella revolutionen är så klart revolvern. Borta är de gamla krutpistolerna med några enstaka skott, nu kan man snabbt meja ner ett helt gäng av tempelriddarnas undersåtar utan ansträngning.

Assassin's Creed: Syndicate
Teknikens framsprång för med sig en hel del roliga leksaker.

En farhåga man kan ha när saker och ting rör sig snabbare är ju att allt blir svårare att kontrollera. Som tur är så är den relativt orörda spelkontrollen från tidigare spel kvar och fungerar lika bra som den alltid gjort trots de nya funktionerna. Kvar finns parkourmekaniken från Assassin's Creed: Unity, där man genom att hålla ner en knapp rör sig uppåt och med en annan rör sig neråt, vilket är väldigt smidigt när man försöker ta sig fram i en så stor och hög som London. Staden har nämligen spelseriens högsta byggnader och att slippa falla till sin död när man bara försökte ta sig ner en våning är alltid en välkommen möjlighet. Stridssystemet är sig fortfarande likt, man har en knapp för att anfalla, en för att kontra och parera slag, samt en knapp för att förvirra fiender.

Assassin's Creed: Syndicate
Ibland är en käftsmäll precis det som behövs för att lösa sina problem.

Det har visats upp en hel del om hur spelet fungerar och vi vet redan grunderna för hur man spelar Assassin's Creed-spelen av tidigare erfarenheter, något vi däremot inte har sett så mycket av från spelet än är handlingen. Vi vet att tvillingarna Frye, den hetsiga Jacob och metodiska Evie, försöker ta över Londons undre värld för att rädda den nedtryckta underklassens arbetare från sina hemska levnadskonditioner med sitt gäng, The Rooks. Ingenting har ännu visats upp av vad som händer i spelets nutida sekvenser och vad det onda företaget Abstergo har för sig.

Assassin's Creed: Syndicate
Trafiken på Londons gator kan vara rätt farlig.

Under vår lilla spelstund fick följa Jacob Frye när han ska ta över tempelriddaren Bloody Marys gatugäng. Vi lämnade The Rooks bar och tog en liten åktur med en "lånad" droska för att ta oss till Bloody Marys kvarter. Väl framme fick vi smyga runt och rädda några tillfångatagna medlemmar ur vårt gäng för att locka fram Bloody Mary själv. Spelet markerar väldigt tydligt att man är i smygläget genom att Jacob slopar sitt plommonstop och drar på sig den mer klassiska lönnmördarhuvan. Efter att ha åkt lite linbana bland husen och pucklat på några av Bloody Marys hantlangare dök hon upp. Men inget i spel ska ju vara för lätt och även denna gång slutade inte allt där och då.

Assassin's Creed: Syndicate
Änterhaken kan vara den bästa nyheten i Assassin's Creed: Syndicate.

Vad som följde var en droskjakt genom Londons gator där både en och annan gatlykta och häst gick åt. När jakten väl var slut nådde vi ett torg omgivet av folk och Bloody Mary förberedde sig för sin sista strid. Till skillnad från många av de tidigare spelen i serien var dock Jacob inte ensam, en hel drös av ens egna gängmedlemmar deltog i striden. När det påföljande gatuslagsmålet var slut och Bloody Mary låg död i rännstenen bjöds vi på ett kort filmklipp där tvillingarna Frye meddelar att det är de som styr i staden.

Assassin's Creed: Syndicate
Ingen gillar trängsel på tågen.

Överlag fick vi rätt positiva intryck av spelet, men något som märktes under demot vi provade på, som visserligen var en "alpha build", var att grafiken i spelet inte riktigt var i samma nivå som i förra årets Assassin's Creed: Unity på Playstation 4 och Xbox One. Förhoppningsvis är det något som utvecklarna hinner att förbättra inför lanseringen på den 23 oktober.

Assassin's Creed: Syndicate
Självklart så driver tvillingarna Frye en pub på fritiden.

Allt som allt verkar det som att Assassin's Creed: Syndicate faktiskt kan ge serien den adrenalinkick som behövs för att hålla den intressant. Både gamla fans som börjat tröttna på serien och nya spelare av Ubisofts historiska epos borde ha något att se fram emot när serien får sig en välbehövlig uppfräschning i höst.

Relaterade texter

Assassin's Creed: SyndicateScore

Assassin's Creed: Syndicate

RECENSION. Skrivet av Oliver Thulin

Med franska revolutionens Paris i backspegeln riktar Ubisoft nu blicken mot den industriella revolutionens London. Oliver Thulin har tagit reda på hur bra Syndicate är...



Loading next content