Resistance 3

Snälla berätta om alla nya vapen!
Puffrorna är huvudorsaken till att jag gillar Resistance-spelen. Raketkastare, hagelbrakare och prickskyttegevär har vi alla använt förr och är som bekant stapelvara i alla förstapersonsskjutare. Vad Insomniac gjort är dock att återuppfinna dessa vapen, göra dem helt annorlunda än i alla andra spel och dessutom förse dem med två funktioner.

Självfallet fortsätter Resistance 3 denna stolta tradition och flera gamla puffror är tillbaka såsom Bullseye, Marksman och min egen favorit Auger. Men sedan finns en hel trave nya krutpåkar där prickskyttegeväret Dead Eye snabbt blev en favorit. Ett vapen som lämnar små stativmonterade kulsprutor efter sig som alternativ ammunition. Synnerligen tillfredsställande. Och effektivt.

Och så går det väl att snickra på bössorna?
Absolut, alla vapen är som vanligt uppgraderingsbara. Något fler utvecklare borde ta efter. Det gör att ens favoritvapen bara blir roligare och roligare att använda, samt att det uppmanar en att faktiskt byta puffror eftersom de hela tiden blir allt bättre. Auger är som vanligt en fröjd att kriga med och att kunna ta ihjäl fiende på säkert håll genom väggar är grymt tillfredställande. I takt med att vapnet utvecklas ges allt bättre möjligheter att bedriva denna högst oetiskt härliga form av krigsföring och på så sätt kan man hålla Joseph Capelli i säkerhet medan fienden betas av.

Men vem är Joseph Capelli?
Nathan Hale är död. Han har kastat in handduken och får ett värdigt avsked i spelets intro. Istället är det Joseph Capelli man spelar som. Han bor i den amerikanska södern på behörigt avstånd från Chimera och har genom ett sinnrikt uttänkt säkerhetssystem kunnat skapa ett litet samhälle där man kan leva i relativ säkerhet. Insomniac säger själva att de velat visa hur det är att leva under Chimeras ockupation där man inte har någon kontakt med andra samhällen. Något man lyckats bra med, även om röstskådespelarna inte håller någon vidare klass, vilket förtar lite av dramatiken.

Men den amerikanska södern låter lite mossigt, jag vill inte bara kriga bland torp, byhålor och i stora hagar. Visst finns det väl annat med?
Det hade naturligtvis inte blivit något spel om man bara hade hängt upp tvätt och bott i en håla under marken. Så Chimera upptäcker snart den lilla gruppen människor och kriget tar sin början varpå det sedan bokstavligt talat gäller att skjuta sig från Oklahoma till New York.

Den amerikanska södern är fylld av storstäder, byar, träsk och mycket annat och i en sekvens får man bland annat åka pråm i Louisiana och undvika att bli upptäckt av de enorma mängder fiender som finns i närheten. Utan att vilja spoliera nöjet kan inflikas att pråmen mest av liknar en schweizerost när just den banan är slut. Miljövariationen är kort sagt bra och något som hamnar på pluskontot för Resistance 3.

Visst finns det väl gott om bossar som får en att spontanskrika "MATS MAMMA" i TV-soffan?
Självklart, annars vore inte trean ett sant Resistance. Redan tidigt i spelet stöter man på bestar så enorma att de sannolikt vore synliga från månen. Trist för Joseph Capelli, jäkligt kul för dig som spelare.

Ska bli coolt att ösa på med 64-mannastrider igen...
Faktum är att Insomniac valt att ta bort dessa och istället är 16 personer max. Man menar att det främjar spelbarheten och ger möjlighet till mer intima och tighta strider där det faktiskt går att föra ett mer taktiskt krig och snacka ihop sig. Multiplayer-striderna kommer även äga rum runt hela jordklotet, trots att dessa banor inte nödvändigtvis finns med i själva äventyret.

Mindre än Resistance: Fall of Man alltså, men varför då när tvåan var bättre?
Resistance 2 var definitivt bättre än ettan, men det fanns ändå en hel del bra saker med originalet som var värt att ta tillbaka. Bland annat har man nu tagit tillbaka menyhjulet man väljer vapen ur från Resistance: Fall of Man samt även livmätaren.

Faktum är att man inte alls helar sig själv längre genom att sätta sig i säkerhet, utan i Resistance 3 måste man leta liv, något som visserligen gör striderna mer intressanta eftersom man inte kan springa in bland fienderna och peppra för att sedan sätta sig i skydd, men även gör det frustrerande då det knappt går att spela om man har lite liv. Då är det bara att ta ihjäl sig och börja om.