Max Payne 3

De senaste åren har vi sett många omstarter, re-makes och uppföljare som egentligen bara haft namnet gemensamt med spelen de bygger på. Med detta i åtanke var många (inklusive mig själv) ganska skeptiska när Rockstar visade upp de första bilderna från Max Payne 3. Max hade rakat skallen och anlagt skägg, han bar Hawaii-skjorta och hade plötsligt flyttat till varma, färgstarka Sao Paulo, istället för ett kallt och mörkt New York.

Men efter att Gamereactor åkt till London för att se spelet som en av de första tidningarna i världen, försvann all oro. Ja, Max är fortfarande hårlös, och det mesta av spelet utspelar sig i Sao Paulo, men alla kännetecken för serien är intakta. Bullet Time, att kasta sig själv genom luften, Max inre monolog, hans cynism, de smärtstillande medlen - allt finns här. Detta är Max Payne, destillerat och förbättrat.

Demon jag får se börjar i Max lägenhet i New Jersey. Sedan det förra spelet, har vår hjältes nedåtgående spiral fortsatt, och Max är nu både alkoholist och pillerberoende. Tydligen har han också skjutit sonen till en mäktig gangsterboss, vilket tvingar Max att skjuta sig ut ur lägenheten. Men innan det händer, introduceras vi för Passos, en vän och tidigare kollega till Max. Han erbjuder Max ett nytt liv i en privat säkerhetssektor i Brasilien, ett erbjudande som verkar riktigt frestande när kulorna börjar flyga.

Till skillnad från föregångarna, berättas storyn inte längre i serietidningsformat, utan genom klassiska mellansekvenser som påminner om andra Rockstar-spel. Spelets rötter känns dock fortfarande, då skärmen ofta delas upp i flera serietidningsliknande rutor, och då viktiga namn dyker upp i textform på skärmen. Max monolog finns också här, och samma skådespelare lånar ut både röst och ansikte till vår hjälte. Animationerna i mellansekvenserna har fått signifikanta förbättringar jämfört med vad vi sett i Grand Theft Auto IV eller Red Dead Redemption.

Men tillbaka till eldstriden. Här får jag se prov på en av stora förändringarna i spelupplägget: cover-systemet. Max kan ta skydd bakom väggar, lådor, dörrar och så vidare, precis som i stort sett alla andra moderna shooters. Till skillnad från många spel, återhämtar sig inte hälsan när vi tar skydd, utan det är smärtstillande medel som gäller. Designen av skadeindikatorn är också likadan som tidigare; en silhuett av Max i hörnet av skärmen, som fylls med rött när vi skadas.

Fokus i spelet är fortfarande en actionbalett. Bullet Time fungerar på samma sätt som det alltid har, och du kan fortfarande kasta dig genom luften när du skjuter i slow motion. Liksom många andra Rockstar-titlar, använder spelet Eurphorias imponerande Natural Motion-system, och det ser bättre ut än någonsin. Att se Max kasta sig i sidled med ett hagelgevär i handen, vrida sig i luften för att sikta och tömma runda efter runda på sina fiender ser enormt imponerande ut.

Det är också tjusigt när fiender träffas. De stupar trovärdigt beroende på var dina kulor träffar, något som är särskilt tydligt när spelets killcam är aktiverad. Du får även följa den kula som dräper den sista snubben i en fiendegrupp i slow motion, hela vägen från att den lämnar pipan tills den träffar sitt mål. Max Payne är definitivt tillbaka.

Vi hoppar fram till en punkt längre fram i berättelsen. Max har kommit till Brasilien, rakat skallen och skaffat skägg. I denna sekvens väntar Max och Giovanni, Passos flickvän, på att träffa Passos i en övergiven del av staden. När de väntar blir de dock attackerade och försöker undvika skurkarna genom att gömma sig bland några gamla, risiga bussar, men en av gängmedlemmarna får syn på Max bakom hans skydd varpå helvetet bryter lös.

De kämpar sig fram till ett bussgarage, där Max får chans att spela actionhjälte. I en sekvens hoppar han och greppar tag i en jättekrok med den ena handen, och använder den andra till att skjuta gängmedlemmarna i Bullet Time. En stund senare skjuter Max sönder en gångbro tills den går sönder, så att skurkarna rasar mot marken. Miljöerna går att förstöra på många sätt; ständigt krossas fönster och betongväggar går i bitar. Vid ett tillfälle skjuter Max en bränslepump, som sätter en hel bensinstation samt de omgivande fienderna i brand.

Max kan bara bära med sig tre vapen samtidigt - två enhandsvapen och ett som bärs i bägge händer. Du kan skjuta med två enhandspistoler samtidigt, och animationen när Max låter ett gevär falla till marken och sedan sträcker sig efter sina pistoler från de dubbla axelhölsterna kan få ditt hjärta smälta. Sekvensen slutar när paret snor en buss och flyr, med Giovanni bakom ratten och Max dinglandes genom dörren när han pepprar sina angripare.

Som jag sa, har alla mina tvivel försvunnit efter att ha sett Max Payne 3 med egna ögon. Trots frisyren och mer exotiska miljöer, är alla de saker som präglade de första två spelen fortfarande här. Du kan vänta dig vild action, fantastiska animationer, och Max bistra syn på livet är mörkare än någonsin.

Spelet utvecklas gemensamt av flera Rockstar-avdelningar, men skaparna av de två första spelen, finska Remedy, har konsulterats under utvecklingen och deras feedback har tydligen varit mycket positiv och stödjande. När man ser spelet tar uppgiften på allvar, och inte bara mjölkar varumärket. Vi har inte sett mycket av storyn än, men Max Payne 3 tycks innehålla allt vi kan önska från en tredje del i serien.