Halo 3: ODST

Världens tv-spelare gillar Halo, det vet man för att spelet säljer väldigt bra. Det säljer inte bara sig självt utan också en massa konsoler. Det kommer därför att fortsätta släppas fler delar i Halo, fast det senaste äventyret pekade på att det var Master Chiefs sista uppdrag. Det nya spelet i serien har därför fått namnet Halo: ODST (Orbital drop shock troopers) och handlar inte längre om vår välkända hjälte utan om supersoldaterna ODST:s vilka faktiskt Master Chief var en del av.

Det jag såg av spelet på på Gametrailers.com innan jag testade det verkade inte alls lovande. Grafiken såg ut att vara standard och miljöerna verkade tråkiga. Dem tidigare delarna i serien har enligt mig också haft ett kasst ljud, inte i designen utan i kvalitet och det såg ut att vara fallet även i ODST. Så jag var inte alls lika hypad som majoriteten att spela Bungies nya, jag tänkte mer att det var i alla fall värt att testa.

Jag själv gillar Halo serien, inte överdrivet mycket men jag tycker ändå att Halo 3 var ett riktigt bra spel som bjöd på skön action, en del wow upplevelser och en episk känsla. Så visst fanns det hopp om att mina låga föväntnigar skulle överträffas.

Så jag sätter igång spelet, väljer svårighets grad normal, sjunker in i soffan och gör mig redo för ett nytt Halo.

Introt är kort, det är mer en liten karaktärs presentation med lite dialog om var vi är och vad vi ska göra. Det är inte speciellt intressant och det slutar med att våra pods kraschlandar på vår egen moder jord, New Mombasa för att vara exakt. Väl nere på marken möts jag en en mörk stad, inte alls vad jag är van vid att se i Halo. Jag känner på kontrollen en kort stund och ser jag mig omkring. Min blick riktas mot himlen, där reser sig enorma skyskrapor i den mörka skyn. Det ser lite episkt ut.

Men det ser inte ut som Halo hör jag mig själv säga inombords, det ser mer ut som Mass effect. Det finns ett grain (filmgrus ni vet) filter på grafiken, precis som det gör i Biowares äventyr. Atmosfären likaså, lite ängsligt och ensamt känns det. Jag trampar vidare och stöter på ett gäng fulingar, strid utbryter och nu känns det som Halo igen, bortsätt från vapnet jag skjuter med. Det är nämligen ett vapen som mer hör hemma i COD:s universum, men det är tydligen ODST:s standard vapen och det får duga.

Det är tight mellan byggnaderna där jag befinner mig och jag rör mig på gator där det stridits en del, det ligger bråte och sprängda bilar överallt, staden ser övergiven ut. Efter en stunds planlöst vandrande kommer jag i kontakt med superintendent, stadens mainframe, en AI som övervakar staden och den förser mig med en karta. Jag får en destination utplacerad på kartan, riktningen placeras även på min hud display som också visar hur många meter det är kvar till mitt mål. Nu känns det lättare, bara följa pilen tänker jag. Efter ytterligare några småstrider med covenanterna och lite yrande genom kontorsbyggnader kommer jag fram till min destination. Här kommer en liten mellansekvens.

Hittils känns spelet inte alls bra, gatorna jag gått igenom har alla sett likartade ut, likaså bilarna jag passerat. Färgerna som dominerat är svart, brunt, grått och tråkigt. Grafikmotorn som ritar upp allt är den samma som i Halo 3, men den funkar inte alls lika bra i stadsmiljö som den gör i ute i skogarna, i ökenlandsskap eller i hyperfuturistiska alienbyggda komplex. Ljudet känns lite bättre än i Halo 3, en anning bara, men det är fortfarande lågt mixat och jag får skryva upp en del för att känna det fysiskt.

Efter mellansekvensen ges jag kontrollen över en annan karaktär, en av de handfull som var med i introt innan vi kraschat och separerats från varandra. Jag får ge mig ut i strid igen, fast i en annan tidsrymd än den jag startade i. Det är nämligen så att karaktären som man startar spelet med och som man ska personifiera, The rookie , har varit utslagen i sex timmar pga kraschen. Vad som hänt under dessa timmar får man reda på genom dessa karaktärsbyten och spelbara flasbacks som kommer varje gång du som The rookie hittar en ny ledtråd.

Så ser spel upplägget ut i ODST även framöver. Ditt uppdrag som karaktär rookie är mer ett detektiv baserat spelsätt. Du går ensam genom den mörka staden letandes efter information om vad som hänt din trupp. För att hjälpa dig se tydligare i mörkret så har ODST hjälmen utrustats med en funktion som belyser alla konturer i spelvärlden. Vanliga saker i miljön som bilar och träd har en svagt lysande orangegul färg medans fienderna har en starkt lysande röd. Varje gång du hittar en ny ledtråd (gula konturer) så tar du kontrollen över en annan gruppmedlem och får spela igenom deras händelseförlopp. Det här upplägget upprepas tills hela historien synkroniserats och du återförenats med alla i din trupp.

Så vad är det som är så bra med ODST? Jo, det är striderna. Varje ny flashback är ett fullproppat action spektakel. Striderna känns tighta och bjuder på tufft motstånd, man får möta kopiösa mänder fiender samtidigt och när man väl börjar tro att fighten är över så får fienden förstärkning. Det är bra kontroll här, det spelar ingen roll att fienden är överallt. Man har ändå full koll och det blir aldrig så rörigt att man tappar bort sig. Det är här det roliga ligger, det är beroendeframkallande att strida i ODST, det är kul.

Men sedan händer det inte så mycket mer, man strider regelbundet mot fiender man sett förut och med vapen man använt tidigare. Här ligger också spelets riktigt svaga sida. Det är alldeles för få nyheter. Det är mer ett Halo 3,1 än ett helt nytt spel. Jag är inte helt insatt i Halo´s universum men som casual player så ser jag absolut inget som skiljer det här spelet mot Halo 3, förutom en ny miljö, ett nytt vapen och konturfunktionen. Det räcker inte.

Jag tänker att det kanske kommer ett maffigt slag snart, ett som med The Scarab i 3:an. Men nej, det händer inte. Spelet blir inte så dynamiskt, inte ens närheten. Man slås mest mot fotsoldaterna i covenant imperiet och ibland några enstaka fordon. Vad har hänt med Halo tänker jag?

Mot slutet skryvas tempot upp, miljön blir mer varierande och fler öppna ytor och episka vyer över den krigsdrabbade staden tas del av. Bra, men sen tar det slut, precis när jag trodde att det skulle hända mer,precis när jag trodde att jag skulle överasskas. Det fallar med ett magplask som gör så ont att det lämnar mig med öppen mun.

Det är 2009 idag, det finns spel som NFS:?hift, Killzone 2 och Uncharted 2 kommer om en månad. Det är går inte att släppa ett storspel med en föråldrad grafikmotor som Bungie gör här. Det drar ner upplevelsen räjält, även ljudet måste uppgraderas. Ljudet i ODST är bara okej. Surround mixen är väl bra och några enstaka toner går ända ner till 30hz. Men effekterna från vapnen och grymtandet från fienderna liknar tyvärr mer Star Wars (de första filmerna från 70-talet) än en ny modern produktion.

Jag ska inte bara klaga, musiken måste jag ge ett stort plus till, den är tuff och skön att ha i bakgrunden medans man krigar. Den ger en mod och hopp och lyftar hela upplevelsen.

Mina föraningar om spelet stämde, det blev inte så bra. I alla fall inte kampanien. Jag spelar aldrig online delan, för den har jag aldrig gillat i Halo, jag föredrar COD:MW. Så där kan jag inte uttala mig mer än förutom de slutsatser jag kan dra av att ha spelat kampanien. Det blir då vad jag tror exakt samma kännsla som i 3:an fast med nya banor. Ni som läser nu kanske undrar hur jag kan strunta ett så viktigt inslag och menar på att Halo är ett onlinespel och att storheten ligger just online. Fine, men inte för mig. Jag är en player som villl underhållas genom kampanien, med en bra story, snygg grafik och högupplöst ljud. Jag får inget av det med Halo:-oDST och därför får spelet inte godkänt av mig.

Så förutom roliga strider och en bra soundtrack finns bara korta ladningstider kvar att beröma. Det laddar sällan och när det väl gör det känns det logiskt placerat. Fordons banorna är också okej, de skapar lite variation, men det är inget vi inte fått ta del av tidigare. Det finns inte mycket att säga om storyn, den är rätt tunn och dialogen mellen karaktärerna låter som att den är skriven av serien Friends producenter.

Hade det här spelet hetat Earth´s final battle och varit utvecklat av någon annan än Bungie så hade jag gett det en 8:a. Men så är det inte, det här är Halo för guds skull. Det ska leverera mycket mer än så här. Bungie har med det här spelet sänkt standarden för vad Halo står för.

Positivt:
Kontrollen
Fighterna
Musiken

Negativt:
Grafik
Ljud
Storyn
För kort kampanj
Inget nytt egentligen

PLUR till er alla