Call of Duty: Black Ops

(Recension av kampanjen i 3D)

Det finns tillfällen då spelmediet hittar en ny teknisk leksak att leka med som sedan brukas överallt till leda. Lens-flaren var en sådan teknik. Bloom-filtering en annan. Ofta har de överanvänts och sett rätt så gräsliga ut innan en balans hittats och det blivit något positivt. Den senaste kandidaten till denna lista är stereoskopisk 3D. Den är inte heller bara något nytt grafiskt lull-lull utan kräver också ett inköp av ny hårdvara i form av en 3DTV. Frågan man då ställer sig är då om det är värt det eller är det bara en gimmick?

Call of Duty: Black Ops är det första "riktiga" spelet med 3D-stöd. Såklart har en och annan titel haft stöd för 3D - då främst Wipeout HD och Avatar: The Game - men Black Ops är den första riktigt stora releasen med 3D-stöd och markerar på det sättet att 3D är här, på riktigt.

Jag har nu spelat igenom hela kampanjen, i 3D på Xbox 360, och kan inte säga annat än att du har inte upplevt hela spelet förens du spelat det i 3D. Det är svårt att sätta ord och beskriva något utan att det finns tydliga referensramar. De flesta har nog ändå sett Avatar i 3D på bio, vilket var en mäktig upplevelse, men det var en film och som vi vet så är spel en helt annan slags upplevelse än spel. Det närmaste jag kan komma att beskriva det som är att om du inte spelat Black Ops i 3D är det vid tillfällen som om du spelade Modern Warfare 2 utan ljudet påslaget. Det gör en sådan stor skillnad.

Men vi börjar på Cuba. I en halvsunkig bar står du och dina medsoldater och planerar mordet på en viss herr Castro. Plötsligt stormar polisen in, och ett inferno bryter ut. Detta fortsätter sedan genom hela övistelsen och det är här nackdelarna med 3D visar sig ganska med en gång. För inte bara är spelet i lägre framerate utan upplösningen för varje öga är dessutom i halva upplösningen (vanliga versionen flyter på i mjuka 60. 3D-versionen ligger någonstans mellan 30-50 beroende på hur mycket som händer).

Men det är något man kan köpa, då 3D-effekten effektivt suddar ut all känsla av att det skulle vara lågupplöst. Det blir på sin höjd lite suddigt istället för pixligt. Nej, det första problemet man stöter på är att så fort man tittar ner längs siktet så byts perspektivet och en pistol trycks upp jättenära ansiktet. I en platt bild är inte det särskilt stort problem, men här har de överdrivit 3D-effekten något hutlöst och det känns bara obekvämt. Lägg till det ett väldigt skakande av kameran och miljön i just den sektionen av spelet, och det första intrycket var inte riktigt övertygande. Dessutom var vissa gränssnittselement konstiga, såsom att ett sikte vid en speciell händelse inte satt i mitten av skärmen och att undertexterna ibland i början av spelet satt på fel ställe även de. Man kände helt enkelt att 3D-effekten var en efterkonstruktion de lagt dit ganska sent i utvecklingen.

Men som en god soldat stred jag vidare och det visar sig ganska snart att problemet med vapnet i stort sett är något som bara existerade just där i början, och att de allra flesta vapen i spelet är inte alls utformade på ett sätt som gör 3D:n obekväm. Dessutom blir kameraarbetet och actionmomenten mycket bättre lite längre fram, och tillslut sitter man där full av häpnad och när jag kommit några uppdrag in i spelet var jag dels så van att navigera i 3D-utrymmet och spelet hade en annan färgpalett och mindre omotiverat skak vilket ledde till att jag slutligen satt med hakan i golvet och bara utbrast: Wow, wow, wow! Dels för att spelet i sig är helt fantastiskt, men också just för hur 3D-effekten så effektivt förstärkte spelets största styrka: Intensiteten.

För ett spel som Black Ops lever och dör med inlevelsen det kan ge spelaren. Det är därför det gör en enorm skillnad i just den här genren hur grafiken ser ut. På den punkten blir man inte besviken. Men den stora skillnaden med 3D är att istället för att se vanlig spelgrafik ser man istället en värld. Det finns vissa nivåer i spelet som i kombination med den ökade inlevelsen av 3D är i det närmaste fotorealistiska. För det blir inte bara ett djup i bilden. Det jag ser blir på riktigt, det får en äkthet som inte ökad upplösning, bättre texturer eller finare ljusmodell riktigt kan åstadkomma i dagsläget.

Det är för det mesta en subtil effekt men ändå högst påtaglig. För när man står i den vietnamesiska djungeln och blickar ut över en klippavsats så är det sammantagna intrycket att detta kanske det snyggaste jag sett i ett spel någonsin. Tills lite senare i spelet när man flyger helikopter över en flod och verkligen känner risfälten vid flodens kant och lågorna av explosioner slickar cockpitens ram. Den bilden stannar kvar. För att inte tala om när man infiltrerar en bas högt uppe i snöiga uralbergen. Utsikten är häpnadsväckande.

Det finns dock tillfällen det fungerar mindre bra. Dels den tidiga banan på Cuba, men också i vissa trånga, framför allt mörka, korridorer. Dels gör brister i tekniken sig tillkänna och man ser ibland en svag svag skymt av det som motsatt öga skall se blandat med den rätta bilden - sk. ghosting, och dels är själva 3D effekten i sig inte riktigt lika rolig i ett trångt utrymme. Men trots dessa två brister är närvarokänslan mycket högre än vanligt, och det känns mycket mer sällan som om man spelar ett TV-spel och mer som om man får en upplevelse. Och vilken upplevelse det är!

Black Ops vore även utan 3D ett enormt intensivt och framför allt roligt spel med en spännande och matig kampanj med stor varjation, om än med traditionell spelmekanik. Spelets rollfigurer, som även om de är hyfsat anonyma för dig som spelare, lyckas genom bra röstskådespeleri och fantastiska modeller skapa en större emotionell koppling än samtliga karaktärer i sin genrekamrat Halo: Reach. Dessutom är det enormt mycket snyggare än denne. Ibland kan det dock kännas lite som om spelet stannar upp och skickar våg efter våg av fiender såvida jag inte tar mig framåt. Det är lite utav en kvarleva från tidigare Call of Duty-spel, som inte är särskilt påtaglig här, men ändå på något sätt känns lätt närvarande ibland. Det nästan totala avsaknaden av kvinnor i spelet känns också lite märklig, även om det inte är helt otänkbart i den kontext spelet utspelar sig.

Men det är för den totala spelupplevelsen ganska små klagomål. För i det stora hela finns det helt enkelt inte så mycket att klaga på i spelet som sådant. Det är i sig kort och gott fantastiskt, och med den extra dimensionen som stereoskopisk 3D ger är Call of Duty: Black Ops utan någon som helst tvekan den häftigaste och mest intensiva spelupplevelse jag hittills haft. De som säger att 3DTV är meningslöst och onödigt har troligtvis inte spelat en längre stund med sådan, för stereoskopisk 3D i spel är som om ljudet helt plötsligt kom på och man hör musiken, bildligt talat då såklart.

Rekommenderas: För dig som någonsin gillat ett actionspel. Ett absolut måste för dig med 3DTV.

Avvakta om: Du avskyr alla actionspel eller om du är för ung eller har problem med grafiskt våld. Spelet kan vara ganska våldsamt vid stunder.

Recensionen publicerades ursprungligen på min blogg. Länken finns under min profil. Stort tack till Activision som bidrog med spelet till denna recension.