LIVE
HQ
logo hd live | Pepper Grinder
See in hd icon

Chat

X
      😁 😂 😃 😄 😅 😆 😇 😈 😉 😊 😋 😌 😍 😏 😐 😑 😒 😓 😔 😕 😖 😗 😘 😙 😚 😛 😜 😝 😞 😟 😠 😡 😢 😣 😤 😥 😦 😧 😨 😩 😪 😫 😬 😭 😮 😯 😰 😱 😲 😳 😴 😵 😶 😷 😸 😹 😺 😻 😼 😽 😾 😿 🙀 🙁 🙂 🙃 🙄
      Svenska
      MEDLEMSRECENSION

      Alan Wake

      Skrivet av: TiipX   2010-11-21

      Jag har darrat, ryckt till och ätit upp mina naglar. Jag har med andra ord spenderat kvalitetstid med Alan Wake i Bright Falls och dess nejder.


      Det börjar bra, som taget ur en kvällssekvens i Twin Peaks kör Alan sin bil längs en typisk nordamerikansk storskogsväg. Radion står på, kusligheten är på ca 35% och inget verkar misstänkt. Tills en mystisk man står mitt på vägen lika dödsdömd som en homosexuell på Hells Angels årsmöte. Alan hinner inte veja och mannen är just lika död som en homosexuell på Hells Angels årsmöte. Här börjar den obligatoriska vanebildningen av spelkontrollen. Mardrömmen tar fart.

      Alan Wake är ett sådant där spel som man bara vill krama till en början. Man vill slå armarna om det vackra sceneriet, de superba skuggorna och den vulgärt gripande storyn. Och det är just i storyn som Alan Wake har sin storhet. Det är där guldet vilar. Vacker grafik i all ära, men en flådigare skräckthriller får man leta efter. I alla fall i spelväg.

      Alan Wake är författare. En typisk författare med bokhyllor av mörk ek i vardagsrummet i New York, orakad haka, och tillgjort flin. På utsidan är detta Alan Wake i ett nötskal. Men en orolighet döljer sig i det smilade fejset i TV-rutan hos Harry Garrett Show. Alan är överarbetad. Han behöver semester. Tillfälle ges då snubben i fråga tar med sig frun Alice och beger sig nordväst mot Bright Falls. En håla belägen någonstans i staten Washington. Starkt influerad av finsk storskog med furor höga som skyskrapor, granar täckta av lav och mossa i mängder.

      Här är meningen att Alan ska starta om på nytt. Man får nycklar till en villa belägen på en ö. Här ska man ta det lugnt och njuta av ledig tid. Detta börjar som förstått inte särskilt bra. Hade allt varit lugnt så hade spelet inte varit vidare underhållande. Nej en oväntad vändning behövs. Och som på beställning så försvinner Alice medan Alan är ute och grämer sig efter ett gräl, om just den älskade fienden; skrivandet. När Alan tycker sig se Alice under vattenytan dyker han efter. För att sekunden senare vakna upp bakom ratten i bilen, som i sin tur ligger kvaddad i skogskanten, balanserande över ett stup. Härifrån startar äventyret och sökandet efter Alice och sanningen om mörkret.

      Mörkret är den egentliga fienden i spelet. "The Dark Precence" förföljer Alan vart han än går och förgiftar Bright Falls invånare. Muterade kallas de "Takens". Tagna av mörkret, med uppgift att stoppa Alan från att hitta sin fru och förgöra The Dark Precence.

      Hur stoppar man då mörker? Jo, med ljus såklart. Vare sig det är genom bengaliska eldar eller bygglampor så är ljuskällan den enda du kan lita på. Ett snålt urval av handeldvapen finns i spelet, då ljuset ändå behövs för att bryta igenom mörkerhöljet och döda takens. En vän du alltid har med dig är ficklampan. Att vapenarsenalen är tunn är inget övervägande problem i spelet. Det finns mycket att hålla reda på i alla fall.

      Då ljuset är den centrala huvuddelen i Alan Wake så har mycket tid lagts ned på ljussättning och skuggteknik. Detta med bravur. Alan Wake fullständigt krossar all ljusfokusering jag någonsin sett i ett spel. De grafiska texturerna smälter in så perfekt med ljuset och mörkret att mina skandinaviska ögon tåras. Det är så här jag vill att skogar ska se ut.

      I ljudväg så ligger spelet bra till. Nog lyssnar jag hellre till krossade tegelstenar i Battlefield Bad Company, men detta går an det också. Susningar och blåst flyter liksom in på ett "kamelontistiskt" sätt med månskenet. Röstskådespeleriet fungerar, men takens låter lite för stressat inspelade för att jag riktigt ska tro på vad de säger, men i sin helhet låter det bra. Musiken är smart komponerad och licenstitlar som David Bowies Space Oddity återfinns i repertoaren.

      Alan Wake skrämmer skiten ur mig till en början. Det är först mot slutet som jag känner mig lite mätt på samma gamla brutes som lätt slaktas med en flashbang. Lite mer variation och jag hade varit totalsåld. Nu ligger jag och hackar lite på rullbandet och vet inte riktigt om jag vill ända ned i papperskassen. Med denna dåliga liknelse avslutar jag min recension och konstaterar att Alan Wake är klart över godkänt. Nu ska jag börja tugga tånaglar.

      Medlemsrecensioner12
      Samlat betyg: 8/10
      1
      2
      3
      4
      5
      6
      7
      8
      9
      10