Svenska
MEDLEMSRECENSION

Medal of Honor

This is Tier 1.

Efter Medal of Honor: Airborne lade EA ner spelserien på is. Spel som utspelade sig under andra världskriget började bli grovt uttjatade, och efter Infinity Wards och Activisions succéer med Call of Duty 4: Modern Warfare och Call of Duty: Modern Warfare 2 så ville även EA ha en bit av kakan. Därför tog de upp Medal of Honor igen, men bytte ut andra världskriget mot modern krigsföring och skrikande tyskar till skrikande talibaner.

I Medal of Honor så får vi ta del i uppdrag som är löst baserade på Operation Anakonda, en av de tidigare operationerna som utfördes i Afghanistan. Någon Hollywood-handling á la Modern Warfare 2 får vi inte, men däremot en handling som känns betydligt mer realistisk.

Ska jag vara helt ärlig så är handlingen inte särskilt episkt. Det var visserligen inte Modern Warfare 2's handling heller, även fast det fanns ett par episka delar. Men det som gör att jag föredrar handlingen i Medal of Honor mer är för att den känns väldigt trovärdig och realistisk, till skillnad från ovannämnda Modern Warfare 2.

EA har valt att skildra en realistisk och trovärdig bild av kriget nere i Afghanistan, till skillnad från Infinity Ward. Det uppskattar jag verkligen, då jag gillar när spel är rätt realistiska. Och nu pratar jag faktiskt inte bara om handlingen, utan även själva "gameplayet". Istället för att springa så fort som kjoltyget håller i ultrapid tempo á la Call of Duty, så måste man tänka till och använda skydd. Och det här är "peek and lean"-systemet kommer in, som det definitivt inte var igår som det användes. Det är en typ av cover-system, där man håller in en knapp för att kunna kika fram från sitt skydd och panga talibaner. Annars påminner fienderna en del om i Modern Warfare 2, där de kommer hur många som helst ibland. Ja, och så är RPG-trupper rätt vanliga. Precis som i Modern Warfare 2.

Under spelets gång kommer man att få hoppa mellan olika karaktärer. AFO Neptune veteranen "Rabbit", Wolf Pack prickskytten "Deuce", Ranger-soldaten Dante Adams och helikopterpiloten Brad "Hawk" Hawkins. Beroende på vilken karaktär du spelar som så hanterar man uppdragen på olika sätt. Spelar man som "Rabbit" så är det oftast stealth-uppdrag, även fast det kan förekomma vissa uppdrag som är raka motsatsen från det. Är man istället "Deuce" så får vi även där utföra stealth-uppdrag samt skjuta prick med prickskyttegevär. Är man Adams så är man ju en Ranger, så det är nog rätt uppenbart om vad för typ av uppdrag man får utföra.

I Medal of Honor byts det karaktär rätt ofta, precis som i Modern Warfare 2. I sistnämnda spel så kunde det ibland bli rätt rörigt eftersom man konstant bytte karaktär och miljö. I Medal of Honor så kände jag dock aldrig att det blev särskilt rörigt, vilket kan ha med att samtliga karaktär slåss i samma krig i samma land.

Något jag tycker att Danger Close Games har lyckats riktigt bra med i kampanjen är variationen. Man gör inte samma saker hela tiden, utan det byts emellanåt vilket gör det varierande. Jag känner även att alla uppdrag aldrig blir tråkiga. Att ena stunden panga talibaner, andra stunden förstöra byar med en Apache-helikopter, och i tredje stunden skjuta med ett kraftfullt prickskyttegevär.

Kampanjen är riktigt bra, men tyvärr så är den otroligt kort. Jag klarade hela kampanjen på fyra timmar när jag körde på Hard, och det är på tok för kort. Det är ungefär så länge Modern Warfare 2 håller på Recruit, dubbelt så länge om man kör på Veteran.

Dock finns det en sak som ändå gör att det håller längre. Nämligen Tier 1-läget. Tier 1 är ett tävlingsläge där du ska klara kampanjens olika nivåer på en viss tid. Det går att stoppa tiden genom att träffa huvuden, döda två talibaner med ett skott, döda de med kniv eller att bara döda så många som möjligt på kort tid. Tier 1-läget är förutom tidsgränsen otroligt utmanande, då fienderna skadar mer, din hälsa återställs långsammare och det finns inga checkpoints alls. Jag är nog inte ensam om att ha vrålat i vild frustration när man blivit dödad av en sketen taliban, när man var så himla nära på att klara nivån.

Men att påstå att kampanjen är helt buggfri är inte sant. Under ett uppdrag så hade jag och min partner smugit oss upp på en klippa för att ha överseende över fienderna. En taliban närmar sig oss, och min partner bestämmer sig för att köra in en kniv genom talibanens strupe. Jag koncentrerade mig på en annan taliban och sköt han i huvudet med min M4A1. Plötsligt ser jag att liket som min partner tog hand om, flyger rätt upp i luften och landar mitt i lägret. Behöver nog inte säga så mycket mer än att ljudet fylldes av automateld och skriken från talibaner i vilt tillstånd.

Grafiken är riktigt snygg, och både miljöerna, karaktärerna och vapnen ser detaljerade ut. Det finns dock en nackdel med grafiken. Bilduppdateringen är rätt långsam i vissa stunder. I början av varje uppdrag så är grafiken lågupplöst, men det tar bara ett par sekunder innan den är högupplöst som den ska vara. Detta händer också med vapen som du inte har använt på ett tag.

Nu kanske ni undrar varför jag pratar om grafiken innan jag pratar om onlinedelen. Har jag glömt bort den? Eller har det visat sig att Medal of Honor inte har en onlinedel? Jorå, mutlidöd finns, men jag valde att bedöma grafiken i kampanjen innan jag pratar om multiplayern. Kampanjen är utvecklad av Danger Close Games och använder sig av Unreal 3-motorn. Multiplayerdelen drivs av Frostbite-motorn och är utvecklat av Dice, som är kända för Battlefield-spelen.

Multiplayern i Medal of Honor har en annan känsla än Bad Company 2 och Modern Warfare 2. Istället för att proppa på spelaren med en massa alternativ för att få din perfekta klass med de bästa perksen, så väljer du en klass, ett vapen och sedan är det bara att tuta och köra. Visserligen kan du sätta på saker som rödpunktssikten, ljuddämpare, kikarsikten och olika typer av ammunition. Men upplägget är väldigt enkelt, och det är det enkla upplägget som gör att att jag fortsätter att spela.

Det finns fyra spellägen (om man bortser från olika DLC, som jag inte har testat), Combat Mission, Team Assualt, Sector Control och Objective Raid. Combat Mission är ungefär som Rush i Bad Company 2, där ena laget (Coalition) ska antingen förstöra mål eller ta kontroll över ett område, medan det andra laget (taliba... förlåt, jag menar Opposing Force (OpFor). Team Assualt är... Team Deathmatch, helt enkelt. Och Sector Control är exakt som Domination. I Objective Raid så ska tali... OpFor förstöra två mål som Coalition ska försvara.

Jag har lite blandade åsikter om kartorna i Medal of Honor. Vissa är bra och vissa är dåliga, men jag kan inte undgå att man i de flesta banorna känns intryckt. Jag skulle inte kalla kartorna små, men de har lagt in så mycket byggnader på vissa kartor att det blir rätt trångt mellan dig, dina kamrater och fienderna.

Multiplayern i Medal of Honor har ett system som påminner om killstreak-systemet i Call of Duty. Men istället för att bara döda fiender så går din "Score Chain" upp när du får poäng. När du har fått ett visst antal poäng så får du välja att antingen kalla in offensiva attacker (bombplan, missiler) eller saker för att hjälpa ditt lag. Systemet fungerar rätt bra, även om det finns en viss obalans med det. Kallar du in flygunderstöd precis där fienderna spawnar så får du en väldans massa poäng, och går direkt upp till nästa pinne i Score Chain-stegen. Detta kan leda till att du kallar in flygunderstöd efter flygunderstöd, utan att behöva lyfta ett finger. Det hela kan jämföras med Modern Warfare 2, där du var garanterad att kunna smälla av en atombomb ifall du kallade in Harriers och Chopper Gunner.

Det finns dock en sak med multiplayern som jag känner är ett litet minus. Det finns för få vapen. Eller ja, det finns få vapen som jag faktiskt använder. Det känns nästan som att de roligare vapnen finns redan från början, medan de få man låser upp inte är särskilt roliga att använda.

Det finns även ett par saker som skulle ha kunnat fixats innan release, eller som de skulle kunna släppa en patch för att åtgärda. På PS3-versionen så fryser skärmen till i ett par sekunder nästan varje gång en av dina vänner loggar in eller ut, vilket har lett till att jag har dött, när jag mycket väl skulle ha kunnat klara mig i den situationen. Jag upplevde också att jag blev frånkopplade från servrarna varje gång jag spelade Combat Mission, och blev jag inte frånkopplad så frös PS3:et istället. Det har dock inte hänt på de andra spellägerna.

Grafiken i mutliplayern är även den riktigt bra, och eftersom det körs i samma motor som Bad Company-spelen använder så ser det mesta lite bekant ut. Dock så tycker jag att Dice kunde ha lånat utseenden från själva kampanjen, eftersom vissa vapen är snygga i kampanjen, men inte alls lika snygga i multiplayern. Dock finns inte den halvtaskiga bilduppdateringen i multiplayern, åtminstone inte vad jag har märkt av.

Ljudet är kalasläckert i både kampanjen och multiplayern, och det känns väldigt ljuvligt av att höra en M249 SAW avfyras. Likaså när flygplan bombar olika mål. Ljudet är faktiskt uppe i Battlefield: Bad Company 2's nivå.

Nya Medal of Honor är definitivt en stabil grund som Ea kan bygga vidare. En uppföljare känns ofrånkomlig, och om de fixar längre kampanj och finslipar multiplayern lite mer, så kan det garanterat att bli bra.

Grafik: 9
Ljud: 9
Spelbarhet: 8
Hållbarhet: 7

Plus:
Bra och varierande kampanj, snygg grafik, kalasläckert ljud, rolig multiplayer, utmanande Tier 1-läge.

Minus:
På tok för kort, någorlunda seg bilduppdatering, inte tillräckligt finslipat.

Testad version: Playstation 3

Mitt betyg: 8,4/10
Mitt Gamereactor-betyg: 8/10

(Obs! Bilderna är från kampanjen)

Medlemsrecensioner13
Samlat betyg: 7.4/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10