Pokémon Heartgold/Soulsilver

När man spelar ett äldre spel eller remake brukar man ibland säja att spelet har åldrats dålig och man menar då att det som fungerade för tio år sedan helt enkelt är ospelbart idag. Vart vill jag komma med detta? Jo, för jag har funnit ett spel där det faktiskt är spelaren som har åldrats dåligt.

Pokemonserien är en av de spelserier som har sålt bäst och fast spelen knappt har förändras ett dugg under 15 år så håller de fortfarande god kvalité. Du är fortfarande den unga Pokémon tränare som ger dig ut för att fånga alla Pokémons och bygga dig ett lag. Då jag är född 1991 så var jag i lämplig ålder när Pokémon lanserades och jag föll direkt för Pikachu och hans vänner. Dock så tog det ett tag innan jag hittade till de bärbara spel och det var med brorsan Crystal (och senare mitt egna Pokémon Silver och Pokémon röd) som jag påbörjade min resa till att bli Pokemonmästare.

Just dessa spel har jag nog lagt ner mest tid på då jag har spelat om Crystal flera gånger och haft filer på Pokemon Silver där jag faktiskt har lyckat skrapa ihop 250 Pokemon. Men sen hände det något, Game Boy Advance kom och med den nya Pokemon spel där man inte kunde byta över från tidigare spel och med helt nya Pokémon som såg förjävliga ut. Intresset svalnade rejält.

Men så hände något förra året då Nintendo valde att släppa en remake på de två bästa spelen i serien nämligen Guld och Silver. Och nu sitter jag här med mitt exemplar av HeartGold, vilket har visat sig vara bättre än originalet. Grafik och ljud har uppdaterats, du kan nu koppla upp dig på nätet och slåss och byta Pokemons där, nya utmaningar har lagts till och allt som har gjorts om har bara blivit bättre. Du får även med det roliga tillbehöret PokeWalker, en stegräknare där du kan ta med dina Pokémons medan du går och får sedan bonusar för detta. Ett riktigt kul tillbehör till ett riktigt bra spel.

Men trots att det är bättre än originalet lägger jag ner spelet efter att 15 timmar och 20 minuter. Samlaren i mig orkar inte leta reda på de över 500 Pokémons som nu finns eller köpa de spel som behövs för att komma upp i det antalet(och likt förbannat lär man inte få tag i Mew och Celebi). Tränaren i mig har ingen som helt lust att lägga ett tiotal timmar för att träna upp sitt lag till lämpligt level för att möta Red. Äventyraren i mig vet vad som väntar bakom nästa krök och trots att han med glädje har spelat samma story tio gånger innan orkar han inte med en elfte gång. Gamern i mig får se sig besegrad, han ställer sig upp, bockar och tackar men ber samtidigt om ursäkt för att han måste gå så tidigt från ett så makalöst spel.