The Legend of Zelda: Skyward Sword

Den nyaste delen av Zelda-serien släpptes för ett antal månader sedan och då jag nyligen skaffat ett Wii tänkte jag dela med mig av mina åsikter om det. Värt att nämna är att jag har spelat alla tidigare Zelda-spel, utom DS-spelen. Zelda är en barndoms-favorit, så det här spelet hade mycket att leva upp till. Jag kommer göra det simpelt, och dela upp recensionen i de fyra klassiska delarna - Grafik, spelbarhet, Ljud och Hållbarhet. Ingen treenighet här inte.

GRAFIK - Tja, det är Wii, vad förväntar ni er? Jag gillar den grafiska stilen på omgivningarna, men designen på karaktärer och fiender varierar. Några designer är klockrena och passar verkligen, medan många andra ser ut som skit. Dessutom så ser Skyward Sword rent ut sagt förjävligt ut. Texturerna är som från ett PC-spel från 2002, ingen draw distance överhuvudtaget. Visst, det är Wii men det här är skrattretande. För ett 2011-spel så är det helt enkelt inte okej, tom Twilight Princess såg bättre ut.

SPELBARHET - Det första Zelda-spelet med en "ordentligt" rörelse-kontroll. Skyward Sword känns väldigt mycket stilrenare när det gäller kontroll än t ex Twilight Princess. Dock så försvinner charmen med avancerad svärdfäktning när man helt enkelt kan smälla skölden i ansiktet på fienderna och sedan vifta ihjäl dem. Annars känns wii-kontrollern intryckt överallt bara för att de kan. Man kan rulla bomber, styra en skalbagge och massor av annat som man enklare kunde ha gjort med en vanlig kontrol. Och tyckte ni att flyg-kontrollerna var dåliga? Vänta då tills ni ska börja simma.

Det känns som att Nintendo inte hade några "stora" speltitlar som använde Wii + och helt enkelt bestämde att "Nästa zelda ska använda Wii +, gärna så mycket som det bara går!". Vilket är synd, för även om Nintendo skryter om en 1:1-kontroll så blir det aldrig så perfekt. De borde ha kollat på Mario Galaxy, där har vi ett Wii-spel som använder rörelse-kontrollen på ett bra sätt. Om alla zelda-spel framöver ska använda rörelse-kontroll så, tja då är inte jag något zelda-fan längre.

Men, rörelsekontrollen åsido, ska vi prata lite om själva spelet också? Spelet startar precis som vilket zelda-spel som helst, lite tränings-uppdrag och sedan blir Zelda kidnappad. Vi vet det här, Nintendo bryr sig inte om att ändra på ett vinnande koncept. Vi beger oss av för att rädda henne och sedan är äventyret i full fart. Fast, nej. Allting i det här spelet känns väldigt utdraget. Förutom Skyloft, som är spelets "hubworld", så har vi tre områden. En skog, en öken och en vulkan.
Skyloft känns väldigt tomt, det består av en huvudö där du handlar allting du vill ha, några mini-game öar och 500 svävande stenar. Många har jämfört Skyloft med The Great Sea i Windwaker, men det tycker jag är konstigt då The Great Sea var ett enormt öppet hav fullt av saker man kunde utforska. Skyloft är tråkigt, helt enkelt.

Förövrigt, tyckte ni att navi var jobbig? ENTER FI. Fi har en ovana att alltid säga saker du redan vet. Har du bara 3 liv kvar? DING, Link jag har räknat ut att du måste hitta liv snart! Kommer det upp tentakler ur golvet? DING, Link jag har räknat ut att det är ett enormt monster utanför! Dessutom så krälar texten fram långsammare än en snigel vilket är väldigt irriterande.

Förövrigt så känns hela spelet väldigt uppstoppat. Först måste du bege dig till varje värld en gång för att få The Master Sword, sen måste du bege ner till varje värld en gång till för att aktivera det, sen måste du ner EN GÅNG TILL för att få en sång. Det är repetitivt och tråkigt, dessutom så tyckte någon att det var en bra idé att ha med den tråkigaste biten i Twilight Princess i Skyward Sword. Jag pratar alltså om att leta efter lysande bollar i en "mörk värld". Enda nya med Skyward Sword är att de infört fiender som finns i dessa mörka världar som dödar en på ett slag vilket innebär att du får samla ihop alla från början igen.

Spelet drar igång den sista timmen, men annars så känns hela spelet som en enda lång transportsträcka. Nåja, piratskeppet var kul iallafall.

LJUD: Som alla Zelda-spel så är ljuden okej. Saker låter som man tror att de ska låta, och får saker gjorda. Musiken dock, som brukar vara det starkaste kortet i ett Zelda-spel, är väldigt svag i det här spelet. Jag brukade nynna Zelda-musik efter jag spelat det, men i det här spelet har inte en enda låt fasnat. Värt att nämna är Harpan, musikinstrumentet, som man spelar med Wii-moten (såklart). Ocarinan var rätt avancerad, man klickade på olika knappar för noter och kunde även höja och sänka dem. Harpan däremot viftar man bara Wii-moten fram och tillbaka för att spela. Jag är ingen musiker, men jag tror att det är lite mer avancerat än så att spela Harpa.

Hållbarhet: Klassiskt Zelda, har du klarat det så finns det inte så mycket omspelsvärde. Det finns Hero-mode, vilket ändrar ett par saker och du tar dubbelt så mycket skada men det är inget särskilt. Bättre är det om du lägger undan det och låter det glömmas bort ett par månader innan du spelar igen. Du kan även uppgradera dina Vapen och hjälpa folk med små quests, men det var inget heller som föll mig i smaken.

Slutsats: Nya Zelda är fult, väldigt upprepande och inte så innovativt. Rörelsekontrollen lämnar mycket att önska och jag hade hellre sett att de åtminstone hade haft en classic controller-option. Jag blev missnöjd med det här, om sen spelet är dåligt eller att jag var överhypad låter jag bli osagt. Jag ger Zelda: Skyward Sword 3/10.