Svenska
MEDLEMSRECENSION

Uncharted: Golden Abyss

I Nathans Drakes debut på Ps Vita så överlämnar Naughty Dog ansvaret till Sony Bend. Har de lyckats återskapa magin från Naughty Dogs trilogi eller blir det pannkaka av alltihop?

Spelet utspelar sig innan originaltrilogin och efter en onödig tutorial så kastas vi in i handlingen där vi möter Nathan och hans kompanjon Dante, mitt i Panamas jungel. Dante har anställt den gode Nate för att hjälpa honom att tyda ett gäng symboler.

Bara efter en kort stund har man retat upp Panamas före detta diktator Roberto Guerro och resa genom Panamas jungler kommer igång ordentligt. Snart ansluter sig en tjej vid namn Marisa Chase till Nathan (medan Dante visar sig vara en förrädare). Chase bär på en, i jakten på Quivira (en av de sju städerna av guld och Nates primära mål), mycket värdefull medaljong och man märker snart att Guerro vill lägga vantarna på både den och Marisa.

De nya karaktärerna är av blandad kvalitet, åtminstone i början. För medan Chase känns extremt tråkig och opersonlig så känns Dante medioker och Guerro som den bästa skurken i ett Uncharted-spel hittills.

Efter att man spelat ett tag så växer dock Chase och mot slutet är hon enigt mig en karaktär i samma nivå som Elena/Chloe. Vad som dock höjer spelet ännu mer efter ett bra tags spelande är en kär gammal vän, nämligen Sully. När Sully kommer med så börjar man verkligen märka att man spelar Uncharted.

Uncharted har för mig alltid varit underbar humor, men i början av spelet är dessa ögonblick ganska få. Nolan North gör som vanligt en riktigt bra insats som Nate, men eftersom de andra karaktärerna inte känns så bra så blir det rätt stelt. Men så kommer Sully och allt förändras. Det inprincip första ögonblicket med Sully (en kanotfärd) är enligt mig det absolut mest humoristiska i ett Uncharted-spel hittills. De avlöser "Som flickan sa"-skämt efter "Som flickan sa"-skämt vilket får mig att gapskratta och nästan tappa konsolen.

Men det är ju inte bara humorn som ska klaffa. Även det spelmässiga samt känslan av att riktigt äventyr måste finnas där och på nummer två kan jag inte säga mycket mer än att det fungerar precis lika bra som i tidigare spel. Bara att få höra den klassiska Uncharted-melodin fyller mina tankar med äventyr och när spelet väl sätter igång så får vi ett äventyr i samma stil som Uncharted: Drake's Fortune. Det är mycket jungler och inte lika hysteriskt som Uncharted 2 eller 3.

Att man har gjort ett spel som liknar ettan mer än tvåan och trean är för mig alldeles underbart. Uncharted 1 står sig som min favorit i serien, trots sina brister, och Golden Abyss är inte mycket sämre (att man dessutom skippat zombies och liknande är underbart). Grafiken är snyggare än i Uncharted 1 och är ibland riktigt häpnadsväckande. Det är svårt att förstå att man spelar på en bärbar konsol ibland, trots den något för suddiga upplösningen. Musiken i spelet är dessutom det bästa i ett Uncharted-spel någonsin och röstskådespelarna gör som vanligt ett riktigt bra jobb.

Det som gör att jag kan bli lite trött på Sony Bend är alla gimmicks man lagt in i det spelmässiga. Här måste du svepa med fingret över touchskärmen för att slåss, kasta granater eller hugga ner bambu. Du måste dessutom vid alldeles för många tillfällen göra så kallade träavbildningar genom att bara dra fingret över hela skärmen. Allt detta känns bara så oerhört onödigt och antagligen bara något som man blivit tvingade att använda för att visa upp vad Vitan kan göra.

Något som dock fungerar bättre är gyron. Det är faktiskt en funktion som jag tycker är helt jävla underbar. När du siktar så ska du ju, precis som vanligt, använda högerspaken för att sikta och vi alla vet att det ibland kan vara svårt att sikta exakt på huvudet och det är här gyron kommer in. Med denna kan du låta spaken göra grovjobbet och sen finjustera med gyron genom att lätt luta konsolen åt det håll du vill föra siktet.

Även den bakre plattan används på ett okej sätt när man ska använda snipern, då du använder denna för att zooma in/ut.
Det finns ett gäng med fler funktioner för både bakre och främre touchplattan, men jag känner att jag inte behöver gå in på alla, då det ändå bara är onödiga gimmicks.

Något som jag vet att spelet fått kritik för innan är att det, precis som Uncharted 1, saknar onlinestöd, men ni som läst mina tidigare Unchartedrecensioner vet att det inte spelar någon större roll för mig. Visst, det är bra att det finns något att göra när man klarat spelet (förutom att samla skattar då), men jag har ändå aldrig tyckt att multiplayer är roligt i Uncharted.

Men om jag ska skriva kort vad jag tycker så är det som så att Nathan Drakes debut på den bärbara marknaden är riktigt, riktigt bra. Det når inte riktigt upp till en full pott, men det står sig som det tredje bästa spelet i serien med #2 och 1 framför sig.

+ Plus
. Gyron
. Humorn är bättre än någonsin
. Riktigt snyggt

- Minus
. Avsaknaden av multiplayer
. Onödiga gimmicks
. Segstartat

Samlat betyg: 6.8/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10