Infamous: Second Son

Njut av dina krafter. Delsin Rowes övermänskliga krafter är i dina händer. Testa gränserna för dina nya förmågor och se hur dina val påverkar staden och människorna runt omkring dig.

En av förra generationens mest otippade överraskningarna för mig var Sucker Punchs Infamous som kom 2009. Även om uppföljaren inte var riktigt lika bra, så var originalspelet ett roligt superhjälte- (eller superskurks-)spel i en öppen sandlåda, där dödsföraktande höghushopp, tågrälssurfning och blixtnedkallande var vardagsmat.
Nu fortsätter Sucker Punch med sin franchise även till denna generation och även om det finns problem, så är det ett rätt så lyckat drag.

Man har bytt protagonist, ut med Cole McGrath och in med indianättlingen Delsin Rowe, ett mycket bra val av karaktär som röstrepresenteras utmärkt av Troy Baker, som börjar bli ett namn i TV-spelsbranschen.
Han har bland annat gjort röster till Bioshock Infinte, The Last of Us samt tagit över som Jokern efter Mark Hamill i Batman: Arkham-spelen. Dock har man inte glömt bort sin gamla hjälte, det finns ledtrådar i spelet som är roliga att hitta. Dels finns elektronikkedjan Cole McG i Seattle, sedan har vi den första kraftledaren, Hank, han som ger Delsin hans första kraft, som utseendemässigt påminner mycket om vår käre Cole.

Ett annat arv som man bibehållit, och som förankrar spelet i Infamous-traditionen, är de serietidningsliknande mellansekvenserna. Denna gång är det dock beskrivningar av minnen & återblickar mer än aktuell händelseutveckling men det är snyggt utfört och fungerar väl som brygga mellan nutid & dåtid.
Delsins superkrafter är annan arvedel. Denna gång är de fler till antalet, fyra för att vara exakt, och har lite olika egenskaper. Rök är en av dem, den första, och det märks att PS4:an är designad för att hantera effekter snyggt. Jag skall inte avslöja de övriga, men jag måste tillstå att jag saknar Coles elektricitet en gnutta.

Grafisk är spelet mycket snyggt, men det har Infamous-serien alltid varit, även till PS3:an som jag minns det. Seattle är en trevlig stad att härja runt i, den påminner en del om första spelets Empire City, mer än det vattenfyllda New Marais, vilket är positivt. Dock finns det vatten i staden men man kan fortfarande inte simma, vilket är konstigt med tanke på att Delsins krafter inte borde vara något problem denna gång. Seattle känns lite öde & tom, särskilt jämfört med Rockstars städer, och jag har stött på en del grafikbuggar.

Ljudmässigt är det bra. Röstskådespelet har jag redan nämnt & berömt och ett spel som utspelar sig i Seattle borde ju ha ett häftigt soundtrack. Visst spelas Nirvanas Heart-Shaped Box under sluttexterna men annars är musiken stämningsfull men tyvärr inte alltför minnesvärd och inte alls så "grunge"-ig som jag förväntat mig. Jag gillar dock att man valt att göra mycket av musiken med riktiga instrument vilket ger en organiskt känsla.

Kontrollen är även den mycket bra. Detta är första actionspelet jag använder DualShock 4 på, vilket gör att jag snöar in lite extra på den, men visst känns den bra och otroligt lätt att vänja sig vid. Både triggerknapparna L2/R2 samt de analoga, konkava styrspakarna känns bättre än sin föregångare i handen. Jag gillar också detaljen att lampan lyser i den färg som speglar din moral samt den inbyggda högtalaren som spelar din telefons ringsignal vid inkommande samtal.
Hursomhelst, Delsin styrs följsamt och lätt, den enda funktion jag inte alltid kom överens med var tryckplattan på DS4:an, som användes till några saker. Fick dra en tre-fyra gånger över den ibland för att få rätt reaktion.

Hållbarheten är väl godkänd. Återigen bör du spela igenom spelet två gånger för att få ut det mesta av historien. Och återigen är det den "goda" vägen som håller ihop och känns trovärdig. Den "onda" är sämre även om den inte är lika konstig som i Infamous 2. Första genomspelning tog mig cirka 12-13 timmar, den andra något mindre, men då rensade jag inte ut alla sektorer heller.

Sammanfattningsvis: Infamous Second Son är ett gediget hantverk av Sucker Punch. Grafisk kan det vara det snyggaste spelet till PS4:an, iallafall med en öppen värld, Seattle är en trevlig stad, Delsin en lyckad karaktär och allting genomsyrar proffsighet & höga produktionsvärden.
Men trots allt detta, trots att denna del tar Infamous-serien åt rätt håll, kan jag inte skaka av mig känslan av vad spelstudion kunnat göra med en helt ny spelserie där inga gamla bojor skulle hålla dem tillbaka.