Dirge of Cerberus: Final Fantasy VII

Äntligen har jag fått sätta tänderna i denna utökning av Final Fantasy VII universumet! Det som har hindrat mig är X antal förstörda PS2 konsoler. Men för inte så länge sen skaffade jag mig ett nytt.

De som har sett mig här på GR vet förmodligen redan att jag är ett stort Final Fantasy VII fanatiker. Så spelet var ju ett solklart köp för endast 300 SEK.

Fodralet är pryd med en lagom seriös Vincent och snygg Dirge of Cerberus logo. Manualen är snyggt klädd med Karaktärer från spelet i mangaform. Skivan har en röd transparent färg med en "Cerberus Relief " bakom. Cerberus Relief är det coola smycket Vincent har hängandes på sitt vapen, känt som Cerberus.

Det första man får se efter att ha startat spelet är givetvis Square Enix logon föjld av en "Full Motion Video" intro med en hyffsad kompositon av Masashi Hamauzu och klipp hämtad från Story läget. Efter dem kommer du till en snygg meny men med lite små smärtsamma laddningstider som finns lite överallt i spelet.

Story

Öppningsfilmen utspelar sig under slutet av FFVII. Vincent och Yuffie håller på att evakuera dem sista invånarna av Midgar innan "Meteor" slår ner. Handlingen hoppar sedan 3 år fram i tiden där Dirge of Cerberus utspelar sig.

Ett tryck på "Game Start". Så är man igång. Storyn inleds som förväntat med snygg FMV film. Där man förvånat får höra en engelsk talande Vincent. -.-* Vincents röst är OK, men den japanska rösten är dock så mycket bättre. De flesta karaktärerna har fått behålla sina röster från Advent Children men inte stackars Cid Highwind, som förbannats med en amerikansk redneck dialekt. Det är rent utsagt plågsamt att höra honom tala och jag hoppas att detta inte kommer att hända igen!

Första Kapitlet utspelar sig i staden Kalm som under en vad ser ut vara en festival av nåt slag, blir attackerad av en styrka av Deepground soldater. Deepground är en arme skapad av Shinra. Dessa soldater var en gång helt vanliga människor men som blivit hjärntvättade att följa order och är genetisk uppgraderade. Denna arme har varit gömd och levt under Midgar. Därav namnet "Deepground". När Deepground lyckades ta sig ut började de genast terrorisera.

Storyn är mycket bra och vacker. Den har gjort mig tårögd flera gånger. Vincent är sådär lagom sympatisk.

Gameplay
Man får minst ha kört igenom första kapitlet innan kontrollerna sitter som dem ska. Dem är inte särksilt bra men det funkar när man vant sig. Men du kan skräddarsy kontrollerna när du vill. En häftig funktion är att du kan spela spelet med mus och tangentbord. Detta gör egentligen inte så stor skillnad eftersom det är auto-aim. Givetvis går auto-aim att stänga av och då kan mus och tangentbord vara ett alternativ. Samtidigt kan det bli något klumpigare att sitta med mus och tangentbord istället för den lilla Dual Shock kontrollen.

Hopp-knappen känns lite onödig eftersom det finns egentligen nästan inga satser att hoppa upp på och dessutom hoppar Vincent inte särskilt högt. Den enda nyttiga med det är om man vill undvika attacker. Dessutom har spelet "osynliga väggar" som hindrar en från att hoppa över saker. Ytterst irriterande!

Det finns endast ett fåtal vapen med i spelet. Dessa kan modifieras och uppgraderas rejält vilket håller vapnerna fräscha ett bra tag.

Många items från FFVII hittas här. Du har t.ex. materia, phoenix downs, potions av olika slag, Ethers och annat som egentligen finns med i de flesta FF spelen.^^
Items inhandlas vid jukesboxs som ligger placerade på vissa delar av banorna.

Det finns lagom många banor och om man är klar med Story läget finns det en rad "extra missions" tillgängliga. Fienderna är hyfsat kul att döda och kommer oftast i större grupper. Favorit fienden är svärdmännen som kommer springandes mot en. Det gäller att man plockar dem snabbt innan dem får in ett slag som slukar extra mycket HP. Det är kul att samla items som ligger utspridda på banorna. Vissa är mer eller mindre svåra att få tag i. För att variera lite finns det många olika hinder och utmaningar på vägen.

Grafik
In-game grafiken är inget som imponerar jättemycket. Vissa delar ser bättre ut än andra. Men i överlag är den bra. CGI grafiken känns dock inte lika imponerande som i Advent Children av någon anledning.

Designen är väldigt bra på vissa ställen, på andra horribla.

Ljud
Musiken är bra men utmärker sig inte särskilt mycket i spelet. Funkar bättre att lyssna utanför spelet. Musiken är komposerad av Masashi Hamauzu som har arbetat med Final Fantasy X bland annat.
Inga låtar av Nobuo Uematsu återanvänds. Vilket drar ner enormt på FFVII känslan, vilket är lite synd.

Sammanfattning och avslutning
Det känns väldigt synd att jag man får se så lite eller inget av favorit karaktärerna; Cloud, Reno, Rufus och Sephiroth. Sephiroth kan jag förstå varför han inte återvände. Liksom han har ju redan dött tre gånger innan. En avsaknad av dessa karaktärer och Nobuos musik drar ner på FFVII känslan nästan till noll tyvärr och det hjälper inte att spelet har ganska medelmåttig gameplay. Men för dem som ändå inte kan få nog av FFVII värld känns detta ändå som ett givet köp.

Story 8
Gameplay 7
Grafik 7
Ljud 7

Totalt 7