Resident Evil 4

Vafan, de springer ju! Waah!

Innan jag började spela Resident Evil 4 hade jag strategiskt undvikt alla spoilers och i stort sett all information om spelet. Jag hade hört att det var annorlunda än de tidigare spelen i serien, och jag ville bli överraskad men visste ändå vad jag förväntade mig av ett Resident Evil. Lufsande zombies, småbökig kontroll och pussel.

Döm då om min förvåning när jag finner mig mitt i en smutsig by full av förbannade spanska lantisar som funnit nya användningsområden för sina trädgårdsredskap. Resident Evil 4 överraskade mig faktiskt, och kan mycket väl vara det bästa spelet i serien.

Man tar åter på sig rollen som Leon Scott Kennedy, poliskonstapel från Raccoon City som numera arbetar för den Amerikanska regeringen. Leons uppgift är, närmare bestämt, att skydda presidentens familj. Precis innan han ska börja med det vill det sig inte bättre än att någon otrevlig typ rövar bort presidentens dotter och tar henne med sig till Europa. Det blir Leons, och spelarens, uppdrag att hämta hem flickan igen.

Mycket är nytt i Resident Evil 4. Fienderna är inte längre klassiska zombier utan människor som blivit galna. De pratar som människor (på hes spanska), springer som människor och kan förfölja Leon oavsett var man försöker ta skydd.
Att slåss är otroligt mycket smidigare nu. Samtliga vapen har ett praktiskt lasersikte och när man höjer vapnet lägger sig kameran bakom Leons axel vilket eliminerar alla gamla småproblem med skjutandet. Man kan även göra bruk av en kniv eller diverse sparkar och slag i kampen mot de fientliga tokstollarna.

Det handlar inte längre till största delen om krypande skräck. Numera är det panik som gäller. Rå oförfalskad panik. Oj hoppsan, det fanns visst tio arga bönder med yxor bakom det där hörnet! Titta, där kommer en skrikande kvinna med motorsåg! Resident Evil 4 höjer pulsen även på en härdad skräckspelsfantast.

Paniken blandas med lugnare stråk och klassiska pussel och samlande av föremål. Karaktärerna är intressanta och monstren kreativt coola. Själen bakom Resident Evil finns kvar, som om den gamla tidens spel fått nytt liv i en ny era. Det är snyggt, svårt och atmosfäriskt.

Gott
Äkta panik
Perfekt inventory-system
Kreativ design
Balanserade vapen
God variation
Kul skattletande

Ont
Ett par sega moment
Lite för lite musik
Vissa onödigt irriterande fiender

Grafiskt: Resident Evil 4 är snyggt. Inte så att man tappar hakan, men grafiken och designen är perfekt för den stämning och atmosfär som genomsyrar spelet. Kalt och grynigt, sand och sten. Bra färgsättning. 8/10

Ljud: Ljudeffekterna är slående. Vapenskott har tyngd, monstervrål är skrämmande. Alla ljud ger känslan av att ha valts med omsorg. Resident Evil är annars ett ganska tyst spel och kunde ha tjänat en del på lite mer musik. 8/10

Spelbarhet: Kontrollen är som oljad. Att röra sig och att slåss går med all smidighet man kan önska. Det är aldrig några problem att plocka upp föremål eller använda dem. Svårighetsgraden är konstant utmanande. 10/10

Totalt omdöme: Ett spel för alla som vill känna adrenalinet rusa, Resident Evil-fans eller ej. Kom på semester till Spanien! Glöm inte sololjan, passet och pistolen.