Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

MONACO: WHAT'S YOURS IS MINE

Bankrån betyder ilskna vakter och enorma kassavalv. Simon har tagit livet som tjuv på största allvar...


Monaco: What's Yours Is Mine är ett spel som alla moralens väktare förmodligen är i full färd med att attackera just nu. Dess grafiska stil är lockande för fyraåringar och dess budskap (som är övertydligt framförd redan i titeln) lyder: Det som är ditt, är egentligen mitt; att stjäla är allas fullständiga rättighet. Jag ser personligen inte titeln från detta överkänsliga perspektiv utan tolkar det mer som huvudpersonernas (som råkar vara tjuvar) motto i detta lilla äventyr och något som inte är en uppmaning till alla fyraåringar att råna tre miljoner kronor direkt ur ett välskyddat kassavalv.

Monaco: What's Yours is Mine
Såhär kan spelvärlden i Monaco se ut - enkel men ändå så komplicerad.

Monaco är alltså ett spel som handlar om att stjäla. Helst pengar i hutlösa mängder. I grunden är det ett taktiskt strategispel där du från ett fågelperspektiv kontrollerar en karaktär genom en rad möjliga (men förmodligen mest omöjliga) pengarån i staten Monaco. Målet är att ta sig in i hjärtat av spelplanen, roffa åt dig den största skatten och överleva helskinnad ut till den plats där du först startade igen. I början förstod jag inte mycket av spelmekaniken i Monaco och hade i ärlighetens namn inte särskilt kul med det heller. Men efter att ha läst på lite om spelets grunder och de möjligheter som medföljde lyckades jag greppa utvecklarnas vision och fann ett förvånansvärt beroendeframkallande litet spel.

Monaco: What's Yours is Mine
Den story som finns presenterad i spelet ligger inklämd mellan varje uppdrag och känns mest som en påklistrad historia om ett gäng bankrånare.

Det fina med Monaco är hur du kan välja att tackla varje scenario på det sätt du själv vill. Fyra olika tjuvar finns att välja bland från start (och fyra till finns att låsa upp under spelets gång), alla med olika färdigheter, något som helt ändrar dina förutsättningar på spelplanen; nya vägar öppnas och gamla vägar stängs, så att säga. The Locksmith kan exempelvis med sina flinka fingrar öppna låsta dörrar och kassaskåp i en rasande fart, The Cleaner är kapabel till att slå ut vakter för en kort stund och The Mole kan bryta sig genom väggar för att skapa sig alternativa vägar.

Spelkontrollen är medvetet simplistisk vilket gör den lätt att greppa och ger dig tid att istället lägga fokus på hur spelvärlden fungerar. Det behövs, då en stor del av tiden handlar om att läsa av vakternas patrullmönster för att hitta luckor att avancera igenom. Mest intressant blir det när du har mänskliga spelare vid din sida och kan blanda de olika karaktärernas färdigheter, vilket öppnar upp en ny dimension där möjligheterna till den ultimata stöten växer lavinartat. Oftast innebär också fler spelare att tempot höjs markant och bankrånarlivet blir inte sällan ett mycket kaotiskt sådant. Det är i samarbetsläget som spelet blomstrar på allvar, då karaktärerna och banornas uppbyggnad får arbeta på högvarv tillsammans för att suga in dig i en värld av skottsalvor, larmsystem och vansinneslöpningar ut ur byggander.

Att spela Monaco själv och att spela Monaco i goda vänners lag är två helt skilda upplevelser som båda har sin egen charm men för att få den äkta bankrånarkänslan med allt vad det innebär tycker jag att du borde samla ihop några vänner. Den estetiska stilen spelar en stor roll i Monaco. Kantigt, färgglatt och överdrivet tycks ha varit ledorden i utvecklingen och Pocketwatch Games redovisar en hel del designmässigt smarta val som kompletterar den grafiska stilen perfekt.

Monaco: What's Yours is Mine
För att kunna utföra den perfekta stöten krävs tålamod och skicklighet, men framförallt erfarenhet,

Varje bana är exempelvis maskerad som en karta där du endast kan se vad som händer i de rum som du befinner dig i. Allt annat på denna karta är mörklagt - men namnen på de olika sektionerna eller rummen, såsom "Lobby" och "Laboratory" finns där, då du som mästertjuv redan planerat de olika infiltrationerna i förväg och således vet byggnaderna utan och innan. Detta designval passar som sagt utmärkt tillsammans med spelets lättvindiga ton.

Musiken är en annan del som skänker Monaco en distinkt känsla. Den är släpig och lugn när du smyger omkring oupptäckt men eskalerar snabbt till ett kaotiskt pianoknackande så fort du blir jagad av någon av spelets många vakter, vilket höjer stämningen, framförallt i spelets multiplayerläge. Svårighetsgraden är relativt högt ställd, särskilt efter att du avancerat en bit in i äventyret. Om du dör under ett uppdrag har du tre chanser på dig att återfödas som en annan karaktär än den som du tidigare spelade som och får starta igen vid den senaste sparpunkten, vilket är en fin gest. I multiplayerläget tar matchen slut endast om alla dör samtidigt och man kan återuppliva varandra utan någon siffergräns. På den punkten är spelet förhållandevis förlåtande, men många sektioner av spelet känns ändå lite väl svåra på grund av alla de patrullerande vakter och laserstrålar som alla gör sitt bästa för att se dig dö.

Monaco är heller inget spel som du vill spela i flera timmar i sträck. Det är som mest njutbart i korta perioder och känns mest långdraget och lite för färgglatt och krävande under ett maratonpass. I slutändan segrar dock den positiva känslan av att förbättra sina inbrytartaktiker och samla fler poäng än någonsin tidigare. I sina bästa stunder är det riktigt roligt, tro inget annat. När du efter en briljant spelad runda tar dig tillbaka till din bil vilket betyder att uppdraget är säkrat och inte har blivit upptäckt en enda gång är det svårt att inte känna sig ytterst tillfredsställd. Att titta på lite bilder eller videoklipp från Monaco gör inte spelet rättvisa på långa vägar, då du mest troligt kommer att avfärda det direkt som ultratrist, men försök att se bortom det första intrycket och du kommer att bli belönad.

Monaco: What's Yours is Mine
Spelplanen i Monaco: What's Yours Is Mine är utformad som en karta.

Monaco: What's Yours Is Mine är inte ett spel för alla dock, det ska poängteras. Den grafiskt enkla stilen och dess spelmekanik är förmodligen inte det mest lockande för den större bredare publiken, men Pocketwatch Games har varit modiga att följa sin idé fullt ut. Om du avsätter lite tid och uppmärksamhet är chansen stor att du hittar något att uppskatta i detta lilla tjuvdrama, för det har både ett hjärta och en hjärna som absolut syns i slutprodukten. Det här är ett intressant grundkoncept som trots en liten budget har gjorts till ett spännande spel och bara du låter dig lämnas över till livet som bankrånare borde du hitta en hel del skatter längs vägen...

07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Bra designat, kul spelidé, enkel spelkontroll, utmärkt samarbetsläge
-
Svårt att greppa i början, stundtals för svårt, inte trollbindande i flera timmar i sträck
BETA +