Svenska
Gamereactor
recensioner
Crush

Crush

Det är synd om Danny. Han har så många psykologiska problem att han är tvungen att få hjälp genom att krossa tre dimensioner till två. Det må låta konstigt, men det är också upptakten till ett riktigt lyckat pusselspel

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Jag har ett problem med bärbara spel - jag har alldeles för svårt att hålla uppe ett intresse för dem under en längre tid. Värst blir det när det är någon form av handling inblandad, då jag med jämna mellanrum måste tvinga mig själv att plocka upp min PSP eller Nintendo DS igen för att fortsätta äventyret. För mig handlar portabelt spelande först och främst om pusselspel, vilket känns underligt då en bra handling är det jag oftast värderar högst när jag spelar.

På det viset är Crush ganska perfekt för mig, då det har både de pusselelement som gör det till ett perfekt spel för att bara plocka upp när jag känner för det och en handling som ger en extra krydda. Det är kanske inte världens mest avancerade, men berättelsen om den psykotiska Danny och hans kamp för ett bättre liv väcker någon form av sympati hos mig. Att han sen hanterar sina problem genom en VR-maskin som ger form åt det undermedvetna är av mindre vikt.

Det är svårt att förklara hur Crush fungerar utan att kunna visa upp det rent praktiskt, men den bästa beskrivningen är väl att det är ett plattformsliknande 3D-spel där du när som helst kan "krossa" omgivningarna så de istället blir 2D. Beroende på hur du har placerat kameran kan du på så vis ta dig fram på nya sätt, då objekt som tidigare låg långt borta numera hamnar mitt framför dig. Det är ett annorlunda och riktigt roligt system som kräver ett helt nytt sätt att tänka och planera din framfart på. Varje bana är en del av Dannys psyke och för varje pussel du löser så fixar du även ett av hans psykologiska problem.

Hur komplicerat det än är att förklara hur Crush faktiskt ser ut när man spelar det så är det egentligen en simpel idé som fungerar helt perfekt. Banorna, som från början är ganska enkla, blir snabbt svåra och snart känns det som att man spelar igenom en interaktiv version av ett Mensaprov. En totalt vrickad version, men ändå. Det stora problemet med Crush är att det kan bli långtråkigt, att det inte riktigt står sig för längre spelsessioner - jag lägger ofta bort min PSP för att göra annat än stund, men jag återvänder igen och igen när min hjärna har svalnat av och är redo för att plågas en stund till.

Detta är en annons:

Crush har en charm som är svår att värja sig mot. Det märks inte minst i det faktum att jag envisas med att plocka upp de bonusprylar som finns gömda i banorna. I vanliga fall så brukar jag inte bry sig så mycket om sådana detaljer, men i Crush får jag en viss ångest om jag inte har samlat ihop allt innan jag går vidare i spelet. Jag känner mig bara inte klar med en bana om jag inte har löst allt som finns att lösa - det säger en hel del om hur intressanta pusslen faktiskt är.

Rent grafiskt är Crush inte så mycket att hurra för, grafiken är stämningsfull och gör sitt jobb men inte mycket mer än så. Olika block har olika färger och fyller olika funktioner. Släng in lite lådor som går att flytta på och bollar som går att rulla och du är har en bana. Det gör jobbet, punkt slut. Det räcker bra, det är ingenting som stör eller är i vägen. Allt har en funktion. Det finns spel till PSP som är mycket mer imponerande rätt tekniskt, men det är ingenting Crush förlorar på.

Crush känns genuint, nyskapande och spännande. Det ger mig en god anledning att plocka fram min PSP, som på senare tid sett mer och mer dammig ut. Det är en liten mysig glädjestund, en frisk fläkt. Det kommer inte att förändra världen, inte vända våra uppfattningar om vad spel är upp och ner, men det kommer att ge oss lite mer att le åt.

Om inget annat så kanske Danny kommer bli en frisk och produktiv medborgare igen. Det måste ju vara värt något.

Detta är en annons:
CrushCrushCrushCrush
07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Krävande och intressanta pussel, smått beroendeframkallande
-
Kan stundtals kännas långtråkigt
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

8
CrushScore

Crush

RECENSION. Skrivet av Petter Mårtensson

Det är synd om Danny. Han har så många psykologiska problem att han är tvungen att få hjälp genom skumma pussel



Loading next content