Med några få undantag tycks humor i spel vara en svår nöt att knäcka. Det fungerade under peka och klicka-spelens guldålder. Det flög i ett fåtal moderna titlar som Portal och Brütal Legend. Och indiegenren har onekligen några komiska guldkorn. När High Moon Studios tar sig an Marvel-galningen Deadpool tar man i från tårna för att vara roliga, och det fungerar... hyfsat. Sen finns ju här ett actionspel att bedöma också, men vi lämnar det för tillfället - för det tycks ju faktiskt även utvecklarna ha prioriterat lägre.
Så är Deadpool roligt? Jovars, jag både fnissar och skrattar när jag spelar, mycket tack vare den maskerade, vulgäre och nipprige antihjälten själv. Denna figur, vars röst görs av en utmärkt Nolan North, tycks ha svalt en ansenlig mängd koffein, amfetamin och olaglig svamp under en och samma fikarast och när han inte skriksjunger till hissmusik får vi höra hans tre inre röster uttrycka sina kraftigt skiftande viljor. Deadpool är en splittrad man, nästintill sorglig om man skulle ta honom på allvar, men det gör honom mer underhållande än vilken Duke Nukem eller Serious Sam som helst.
Skämten som fungerar bäst är dels de rent absurda och oväntade, som när Deadpool blåser upp en hoppborg som han sedan landar i en kvart senare, dels de som driver med spelmediet i sig. Här hånas allt från quick time events till "svåra" moraliska val, och jag fnittrar förnöjt när spelet Deadpool går över budget och förvandlas till en billig, Zelda 1-liknande titel med fågelperspektiv. Att tjäna in märkliga achievements är också kul, även om liknande skämt gjorts tidigare (bland annat i The Simpsons). I övrigt kan du vänta dig tonvis med toaletthumor och oanständigheter av varierande kvalitet, som kanske går bäst hem hos de som inte når upp till spelets artonårsgräns.
Själva spelupplevelsen då? Tja, det standardmässiga hack and slash-upplägget som vi befarat i tidigare förhandstittar är i princip vad du kommer att uppleva spelet igenom. Det finns visserligen många typer av attacker att slunga mot de ständiga strömmarna av fiender som kommer mot dig; svärdcombos, hammarslag, sai-vift och Deadpools alla skjutvapen, men du behöver sällan vara särskilt raffinerad för att ta dig framåt. Att bara hamra knapp funkar bra.
Det händer ständigt saker på skärmen när striderna rasar och spelar man Deadpool i bara några minuter kan det bitvis kännas riktigt intensivt. Det går dock fort att tröttna på den fladdriga kameran och de korkade, karbonkopierade fienderna som älskar att bara ställa sig rakt framför dig och meja utan tanke på sin egen säkerhet. Jag har också använt fulare svordomar än Deadpool själv någonsin kläckt ur sig när jag stött på de extremt irriterande flygande fienderna. En riktig pina att ta kål på, på grund av det slarvigt utvecklade targeting-system som vi måste använda.
Som vi nämnt i en tidigare förtitt finns här också utdragna fighter mot bossar och minibossar som verkligen inte kräver någon finess alls. Göm dig för attacker, vänta på att hälsan regenereras, dela ut nån smäll, och repetera. Det blir aldrig särskilt svårt, men en specifik sekvens i spelet, jag går inte in på detaljer det det tangerar spoilers, drev mig nästintill till vanvett av sitt utdragna upplägg.
Vi kan också leka med en teleporteringsfunktion som låter Deadpool svischa fram några meter på banorna, vilket kan användas för att undvika fiender och nita dem i rätt ordning. Detta är ytterligare en sträng på Deadpools hårt distade lyra, men helhetsupplevelsen blir ganska ryckig och desorienterande. Att superkraften är mappad till samma knapp som en specialcombo, och att den inte övervinner simpla objekt som medelstora krukväxter känns dock lite korkat.
Ju längre vi lyckas hålla igång en combo desto fler DP-poäng tjänar vi in, och dessa kan du sätta sprätt på i vapen- och uppgraderingsmenyn. Det är återigen, som så mycket annat i Deadpool, en ganska medioker sysselsättning att pilla med bättre hagelgevär och nya rävsaxar, men visst ger det visst mervärde till kampanjen som klockar in på cirka sju timmar. Men bättre/fler vapen i en värld där de inte är så roliga att använda... tja, det är ett ganska svagt plus.
Deadpool är ett spel som inte bara driver med de negativa sidorna av spelmediet - det begår tyvärr många av dess synder själv. När väl fnissen lagt sig och du ger dig på ännu en halvdan bana, med halvdana metoder, mot halvdana fiender lär du börja snegla på de där bättre actiontitlarna, hur träaktiga deras huvudpersoner än må vara. Deadpool är ett hyggligt fjärtskämt med svag men överkomlig stank.