Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

DISNEY INFINITY

Skälvande av spänning får vi en aning om välbekanta figurer, underhållning av rang och fantastiska valmöjligheter. Lever Infinity upp till förväntningarna på Disney-magi?


Disney Infinity är, precis som Skylanders, ett spel som kräver tillbehör i form av små plastfigurer. Dessa sätter man på en medföljande platta som kopplas in i spelkonsolen. Detta får plastgubbarna att materialiseras på skärmen som spelbara karaktärer. Självklart kommer man senare att kunna köpa till nya figurer från Disneys expansiva universum och på så vis låsa upp fler äventyr och förmågor. För att alls komma åt en specifik karaktärs eget äventyr behöver du även sätta en stor kristallpjäs på plattan, och för extrasaker och bakgrunder finns så kallade "power discs" att placera på sin platta.

Betydligt mer invecklat än Disneys traditionella familjespel, med andra ord.

Jag och äldste sonen, snart elva år, slår oss ner i soffan för att avnjuta Disneys senaste satsning. Ett ursnyggt intro dundrar igång på skärmen, med stämningsfull musik och mäktiga ljudeffekter. De svenska rösterna låter för mig fåniga men ungen reagerar nog inte på dem alls, eller på det typiska dravlet om hur enbart din fantasi sätter gränserna och kan ta dig precis vart du vill i en värld du själv skapat. Det visar sig dock raskt att talet hade lite mer substans än vanligt denna gång, då man i Disney Infinity just kan skapa egna världar och spela i dem. Lite Minecraft-inspirerat sådär fast utan att tidskrävande bygga upp något block för block; här kan du klämma dit ett helt slott i taget om så önskas.

Disney Infinity
Det blir mycket skeppsstrider med kapten Jack. Som tur är så dör aldrig karaktären.
Detta är en annons:

En så stor frihet som i dessa Toy Boxar har jag nog inte sett sedan Trials Evolution. Då det finns både racing-moment, action-orienterade slagsmålssekvenser och banor med inriktning på att skjuta att välja mellan finns en oerhörd potential för användarskapade världar att spela i, i sinom tid. Disney lutar sig ganska tungt mot just användarnas förhoppningsvis sprudlande fantasi, då deras egen verkar varit aningen på upphällningen när det kommer till det medföljande innehållet.

Disney Infinity
Med Mr Incredible går det lika bra att bulta på ondsinta robotar som på intet ont anande fotgängare i ministorlek, men de verkar inte ta illa upp.

Att härja omkring i övningsbanorna och samla saker känns menlöst och i fallet med Mikes grisridning även svårstyrt, jag är sugen på att skjuta robotar och köra racing och vill ha det utlovade äventyret! Dessutom stör jag mig på att spelet pratar i mun på sig själv och ger lite väl mycket instruktioner på en gång, då jag som petig vuxen vill behärska kontrollen omedelbart och fullständigt och inte alls gillar allt skiftande mellan styrspakar, knappar och styrkors.

Min son bryr sig däremot inte ett skvatt om detta utan far gladeligen runt och utforskar, lyfter upp och kastar iväg mig till min stora förtret medan jag försöker vara seriös, bygger kullar, vägar och murar hejvilt och i allmänhet omfamnar konceptet på ett sätt som jag inte riktigt förmår mig till. Slutligen når vi i alla fall fram till kampanjen, och det visar sig att man måste ha rätt plastgubbe placerad på plattan för att kunna spela vardera äventyr. Vi byter därför Jack Sparrow och Mike Wazowski mot herr och fru Incredible för att ge oss i kast med skurkar och vandrande plåtlådor.

Disney Infinity
Toapappersrulleskjutaren ger absolut ingenting vare sig det gäller humor eller spänning, i Sulleys kampanj känns allt bara grått och upprepande.

Personligen är jag van vid att en kampanj, eller story-läget, ska vara huvudkärnan i ett spel och allt runtomkring mest en bonus eller funktioner som förlänger hållbarheten. Så känns dock inte Disney Infinity, alls. Kampanjen med pirater är helt okej och tar ungefär fyra timmar att klara. Även superhjältekampanjen är godkänd, och jag gillar att det faktiskt killar lite i magen när jag hoppar från riktigt höga höjder. Däremot är monsterkampanjen så bedrövligt usel att tioåringen går iväg från rummet och jag sitter där med en så stor boll av frustration i halsen att jag nästan kvävs.

Efter de tråkiga övnings- eller snarare bemästringsbanorna som de kallas, hade jag verkligen förväntat mig något mer än såhär. Eftersom jag dessutom spelar PS3-versionen vilken kom med en buggfylld patch som gör sparfilen korrupt, blir jag tvungen att köra om från början med alla specialsaker och andra grejor jag samlat på mig försvunna varje gång jag slår på spelet på nytt. Ärligt talat så är inte introt så himla magiskt tredje, femte eller åttonde gången man tvingas köra igenom det. Tänker du köpa spelet till denna plattform rekommenderar jag därför starkt att du kör offline tills Disney har rättat till felet.

Disney Infinity
Disney kommer såklart att spotta ur sig mängder av nya figurer i framtiden.

Andra, mindre saker som leder till ilska och irritation är hur kontrollen fryser så fort något laddar, att den är seg och inte särskilt responsiv framför allt när det gäller racingen (insamlandet av turbo genom drifting fungerar inte alls så smidigt som exempelvis i Mario Kart) och att jag upplever att det antingen kommer för mycket eller för lite information.

Kör man två spelare blir dessutom bilduppdateringen lidande och karaktärerna överröstar varandra och berättarrösten. Alla karaktärer är också väldigt lika varandra i sina mönster även om de har olika attacker, och det hade varit kul med mer variation.

Musiken känns märklig, men här kan det nog bero på att jag skiljer mig en hel del från den tänkta målgruppen - det vill säga ungar i sonens ålder. Han gillar den poppiga rocken i skejtpunkstil och liknande, och verkar inte gräma sig något över hur en del slingor repeteras om och om igen.

Disney Infinity
Mikes specialattack är att smyga fram och skrika i sin megafon för att skrämma exempelvis, som här, en träningsrobot. Att tajma detta var inte helt lätt och kändes väldigt ojämnt gällande svårighet.

Nåja, tillbaka till Toy Box. Här finns som sagt möjligheter till något riktigt storslaget. Lite tråkigt är det dock att man inte startar med alla komponenter utan ska lotta sig till saker att bygga med och allt annat man kan placera ut med "snurr" man tjänar in i andra spellägen.

För att dessutom få tillgång till precis allt, vilket man förstås gärna vill ha, kommer man även vara tvungen att köpa alla plastleksaker som Disney tänkt pumpa ut, och de har ju sannerligen ett rejält utbud av karaktärer att välja mellan.

Naturligtvis är detta tanken med hela upplägget, att ta succén som stavas Skylander och bygga upp det egna varumärket med en smärre variation. Disneys variant känns som att det passar lite äldre barn då jag inte upplever det som lika lättillgängligt som Skylanders.

Däremot finns ju alltså denna jättepotential för användarinnehåll, och med ett kopplat Disney-konto kan du ladda ner även andras Toy Box-världar att spela i. Man kan som tidigare nämnt spela flera tillsammans, online eller på delad skärm, vilket kanske barn tycker är roligare än vad jag gör i just detta spel. Disney har även utlovat tävlingar i framtiden där man exempelvis ska bygga det bästa slottet och liknande, vilket nog kan vara ett genidrag för att ge en boost till skapelselustan hos sina spelare.

Disney Infinity
Med guldet du hittar i Jack Sparrows kampanj kan du uppgradera ditt skepp med fler kanoner eller högre fart.

En viktig komponent i de egenskapade banorna är att man kan koppla ihop saker så att det finns ett orsak/verkan-samband. Om du har gjort en bilbana kan du se till att det utlöses ett konfettiregn när vinnaren kör över mållinjen, eller så kan du koppla ihop fotbollsmål, bollar och poängtavlor så att man ser vilken spelare som gjort mål på vem. Detta ger då mening åt spelen istället för att man bara springer runt i varandras världar utan ett syfte, man kan alltså vinna!

Om Disney Infinity blir en flopp eller hit kommer troligen till stor del bero på hur kul man kommer ha med andras banor. Som eget spel hade betyget definitivt blivit lägre då det mesta medföljande innehållet känns mediokert och en del helt enkelt inte håller måttet, men för löftet om en oändlighet av magiska världar hamnar det slutligen i kategorin "okej spel" - just nu.

Disney Infinity
Disney gör sitt yttersta för att roffa åt sig en del av Skylanders-publiken.

Vem vet var vi hade hamnat om vi recenserat om en månad, eller om ett år? Något illavarslande är det förstås att man verkligen måste inhandla alla kommande figurer och olika "power discs" för att kunna få tillgång till precis allt.

Det vore ju trist att missa de bästa skapade banorna för att man själv inte har samma uppsättning som den som byggt just denna Toy Box. Det är bara att hoppas att Disneys namn sätter fart på fantasin hos köparna och att vi får något mer än en felslagen satsning som aldrig når högre än såhär.

06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Enorm potential för användarinnehåll, många olika spellägen, tilltalande för barnen med riktiga plastfigurer
-
Endast två av tre startkampanjer godkända, mediokert innehåll i sig själv, inte riktigt anpassat för de yngsta

En andra åsikt

Petter Hegevall
Disney är verkligen tvåa på bollen här. För att kompensera för det faktum att man ogenerat stulit själva grundupplägget från spel som Skylanders, Little Big Planet och till viss del även Minecraft - har man proppat Infinity med trevlig design, ljuvlig musik och massor av innehåll. Och trots aningen ojämn kvalitet, lite väl många buggar och stundtals trög spelmekanik är detta ett lyckat familjespel. Här finns mängder av innehåll, ett varierat upplägg och ultramysig grafik. 7/10
Detta är en annons:
BETA +