Svenska
Gamereactor
recensioner
Painkiller: Overdose

Painkiller: Overdose

Det är dags för ännu en tur i helvetet när vi återigen får stifta bekantskap med Painkiller-världen, greppa pålen och staka vidare i jakt på hämnd och blod som halvängeln Belial

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Råpackade fåntrattar som hånskrattar åt ditt liv, megaton mot en fickkniv, musik för din kravall. PSTQs ord ekar som en maniskt mantra i mitt huvud under tiden jag kapar bålen på ännu en hoodieförsedd klottrarligist med mitt hagelgevär. Runt omkring mig springer poliser med sköldar, kravallutrustning, batonger och vart jag än vänder mig står fåntrattar i sina huvtröjor och skjuter på bästa gangstastil medan andra sprutar hemsk målarfärg mot ordningsmakten.

Såhär går det liksom inte att ha de tänker jag, och ser till att de sammandrabbande folkhoperna istället förvandlas till härskna grytbitar. Nej, jag spelar faktiskt inte State of Emergency 2, G8 Summit Riot Simulator eller Mobbade Barn Med Automatvapen: The Game. Det är något så otroligt som Painkiller: Overdose.

För den som inte har spelat Painkiller kan jag nämna att det handlar om en kille som har fastnat mitt mellan himmel och helvetet efter att ha förolyckats i en bilolycka. För att släppas in genom Sankte Pers port måste han avrätta ondskans generaler, för att till slut ge sig på Lucifer själv.

Spelet var till stora delar en simpel historia med läckra miljöer som ryckta ut Quake och med lysande vapen som pålarmborstet. Painkiller var en övervåldsam massakerfest där man konstant spikade upp fiender på väggar, kapade deras kroppsdelar eller förvandlade dem till små stycken med rykande grytbitar. Painkiller var dumt, simpelt, enkelt och fullkomligt genombriljant, jag älskar, och spelar Painkilller än idag.

Detta är en annons:

Innan polska People Can Fly kommer ut med spel nummer två, kommer här Painkiller: Overdose, ett spel som började som en modifikation till Painkiller, men som blev ett helt spel och som nu ska fungera som en brygga mellan det första och andra spelet. Hjälten från det förra spelet är inte med, istället tar man rollen som Belial, en oäkting av episka mått. Farsan var ängel och modern demon, och den otukt de två olika föräldrarna begick med varandra resulterade i Belial. En skapelse som innehåller delar av såväl himmel som helvete. Begåvad med änglavingar och horn visade det sig snart att han inte blev helt populär.

Hans krafter fruktades och helvetesjycken Cerberus såg till att vingklippa Belial en gång för alla, och vår hjälte spärrades in i ett fängelse som bands till Lucifers livskraft. Med Lucifer död är det numera fritt fram för Belial att utkräva blodig och våldsam hämnd. Som spelare ska man helt enkelt sikta valfritt vapen mot en fiende, för att stycka denne till småsmulor för att seda smaska sig i de gröna själar som blir kvar. En helt vanlig måndagsmorgon i helvetets utkanter med andra ord.

Precis som Painkiller innehåller Overdose en stor samling udda vapen. Medan de alla är nya är de till viss del varianter av de vi såg i det förra spelet. Pålvapnet skjuter nu istället tre pålar istället för bara en och så vidare. Organiska granater, en skalle som sprutar dödsstrålar, ett dubbelpipigt hagelgevär, raketgevär, automatvapen etc etc. Något man märker ganska snart är dock att Painkiller: Overdose inte alls håller den kvalitet som föregångaren gjorde.

Vapnen känns långt mycket mindre effektiva, vilket gör att man konstant måste mata på med massor av skott, raketer och pålar, något som snart leder till att man får ta till de sämre vapen. Speciellt då det inte alls finns samma rika tillgång på ammunition som i det första spelet. Där banorna i det första spelet var härligt varierade och späckade med annorlunda och morbida fiender, känns Overdose som en samling idéer som inte fick plats förra gången. Bandesignen känns inte alls lika bra, och hela den första akten är faktiskt direkt dålig just vad gäller banorna. I akt nummer två är det dock betydligt bättre design rent generellt, men med sina småfel. I den sista akten flyger kvalitén söderut och det blir vips dåligt igen.

Detta är en annons:

En annan gigantisk, i dubbel mening, behållning med Painkiller var de enorma bossarna. Stora som en medelstor amerikansk stad var de gigantiska historier med maffiga attacker och krävde såväl skicklighet som ett väloljat avtryckarfinger för att besegra. I jämförelse är Overdose istället begåvat med mindre bossar som man ska besegra i direkt urusla miljöer. Jag är minst sagt besviken. Fiendefloran i övrigt känns till viss del igen, även om det är en stor dos nya förmågor med. Hyfsat motstånd möts och vissa av fienerna, speciellt i akt två är extremt trevliga att förvandla till rutten ICA-köttfärs.

Grafiskt sett har det inte hänt jättemycket trots att laddningstiderna är enorma, till skillnad från hur det var förra gången. Ska sanningen fram tycker i ärlighetens namn att allt har blivit sämre. Banor, fiender, vapen, bossar och allt annat känns faktiskt ganska svagt, och även om Painkiller: Overdose har sina ljusa stunder, finner jag inget här som inte är bättre utfört sedan innan. Det märks och känns att spelet påbörjades som en gratismod som sedan blev ett helt spel. Det är inte amatörmässigt, men det känns heller inte proffsig och underhållande.

Alla minus till trots ska jag vara ärlig och säga att visst är det tonvis med rak, ren, sprutande, dödsaction man bjuds på. Det ska man inte ta miste på. Den som älskade Painkiller kan mycket väl finna ett antal timmar fyllda med stenhårt massakrerande, men personligen spelar jag faktiskt hellre om ett spel som är bättre än såhär. Vill man ha mer av samma sak som inte riktigt håller samma kvalitet är det värt att satsa på, eller testa det officiella demot. Personligen tycker jag dock att People Can Fly snart kan visa upp Painkiller 2, jag längtar enormt. Painkiller: Overdose har jag redan förträngt.

Painkiller: OverdosePainkiller: OverdosePainkiller: OverdosePainkiller: Overdose
05 Gamereactor Sverige
5 / 10
+
Mycket action, vissa bra banor, nya Tarot-kort
-
Halvdan grafik, dåliga vapen, bristande bandesign
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Medlemsrecensioner

  • Dragonforce
    Trötta vapen och tradiga fiender, jo det får man om man spelar Painkiller Overdose, jag finner serien lite tråkig för det ända man gör är att... 4/10

Relaterade texter

Painkiller: OverdoseScore

Painkiller: Overdose

RECENSION. Skrivet av Jesper Karlsson

Det är dags för ännu en tur till självaste helvetet när vi återigen får stifta bekantskap med Painkiller-världen



Loading next content