Svenska
Gamereactor
recensioner
Professor Layton and the Azran Legacy

Professor Layton and the Azran Legacy

Mystiska kvinnor och bortglömda civilisationer är receptet för det sista spelet i serien om Professor Layton. Freddan har klätt sig i spelvärldens största topphatt för att lösa gåtan...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Det fanns en tid då pusselspel var populära. Jag menar verkligen riktigt, riktigt populära. Under en intensiv period, i den klassiska spelhistoriskens förmultnade volymer, hittar vi ett mellantjockt kapitel där titlar som Curse of Monkey Island och Leisure Suit Larry dominerade den så kallade peka/klicka-äventyrsgenren till fullo. Trots populariteten rörde det sig inte om några tekniska mästerverk, egentligen. Kusinerna såg ut och uppförde sig ungefär likadant, likt de spelsyskon de var. Ändå fanns det en essens i dessa helgalna äventyr som var direkt oemotståndlig, trots att de "bara" rent krasst bestod av två enkla ingredienser: en spännande historia och en jädra massa pussel.

Professor Layton and the Azran Legacy gör visserligen ingenting för att hävda sig som en sann följeslagare av de klassiska pusseläventyren vi matades med under 80- och 90-talet, men liknelsen är inte helt malplacerad. I den lilla kasetten finner vi en historia som tar oss med på ett storslaget äventyr till världens alla hörn, och inte ens Dr. Sheldon Cooper skulle klaga på mängden pussel, gåtor och den samlade mängd hjärngympa som erbjuds på vägen.

Professor Layton and the Azran Legacy
Det här med iskalla och oåtkomliga kvinnor har vi sett en del av i populärkulturen, men detta måste ändå vara någon form av rekord. Men tro mig - du vill inte göra henne arg...

Som lojala följeslagare redan vet är The Azran Legacy det sista mysteriet för arkeologiprofessor Hershel Layton, åtminstone om man får tro utvecklarna Level 5 och Nintendo själva. Den röda tråden är intakt även denna gång (hittills har det släppts inte mindre än sex stycken spel och en film om den hattbeklädde professorn) och stilmässigt delar spelet en hel del med föregångaren The Miracle Mask. Det handlar fortfarande om att gå vidare från scenario till scenario, samla information och inte minst: lösa problemen som dyker upp som svampar under resans gång.

Detta är en annons:

Men vad är egentligen en arkeologiprofessor med huvudet på skaft och anmärkningsvärt hög topphatt utan ett mysterium på fickan och farliga äventyr att kasta sig över? Denna gång börjar berättelsen med ett brev från Laytons kollega Desmond Sycamore, som påstår sig ha funnit något så extraordinärt som "en levande mumie". Problemlösargänget kastar sig naturligtvis omedelbart i närmaste luftskepp för att se om ryktet stämmer. Sent omsider finner sig Professor Layton, hans trogna lärjunge Luke och våldsamt effektiva assistenten Emmy mitt i en väpnad konflikt med en bortglömd civilisations gömda skatter i skärelden. Till skillnad från tidigare delar är resan uppenbart mer global den här gången, och under spelets gång besöker du såväl storstäder som lummiga skogar och ödsliga ruiner.

Karaktärsgalleriet är charmigt och älskvärt, om än stelt som en frystorkad istapp i midvintertid. Professor Layton själv framställs i precis den gentlemannamässiga Sherlock Holmes-form vi känner till och gillar honom för, men när den perfekta fasaden aldrig spricker för ens en gnutta mänskligt felande, samtidigt som Luke och Emily fastnar i rollerna som naiva sidekicks, blir det hela något svårsmält. Vare sig mordhot, kidnappning eller sabotage verkar räcka för att göra Layton det minsta förbannad. Det går nästan att se framför sig hur den engelske akademikern stirrar en laddad pistol rätt i mynningen, rättar till topphatten och mumlar med bästa Bamse-röst: "Nej, nu tror jag allt att jag nästan blir irriterad, på min ära." Den som hoppats på en vuxnare, mer involverad Professor Layton såhär i slutet av serien får alltså se sina böner obesvarade.

Professor Layton and the Azran LegacyProfessor Layton and the Azran Legacy
Kärnan i Professor Layton-serien är ändå pusslen, och dessa går inte att klaga på. Varierade, utmanande och med humoristiska undertoner som är perfekta för lite hjärngympa på tåget, i bilen eller soffhänget.

Presentationsmässigt delar spelet upp sig i en lättsam kompott av animerade filmsekvenser, renodlade pussel och interaktiva scener att utforska för att samla ledtrådar och bevis. Det ligger något särskilt idylliskt, och kanske lite barnsligt, över det filmiska i spelen om Professor Layton. Med en klassisk anime-stil som drar tankarna mot japanska Studio Ghiblis kultförklarade hantverk är det svårt att inte svepas med i den ultrafluffiga barnprogramskänslan. Det är snyggt gjort. Inte perfekt, men snyggt.

Detta är en annons:

Att det som visas på skärmen backas upp av klart godkända röstskådespelare och ett soundtrack som faktiskt står ut från mängden skadar verkligen inte. Den sävliga och murriga musiken som dovt strålar ur högtalarna är faktiskt ett av spelets riktiga höjdpunkter - en tacksam och rent av livsviktig pusselbit (hah, fattar ni?) i ett spel där en stor del av tiden spenderas genom att titta på skärmar där det faktiskt inte händer särskilt mycket.

Professor Layton and the Azran Legacy
Den legendariske professorn må besitta en stelopererad personlighet, men liksom Indiana Jones är han en akademiker som föredrar äventyr framför bibliotek.

Formeln som utgör spelets ramverk är välfungerande men också påtagligt upprepande. Du matas med en filmsekvens, släpps lös på en plats för att leta ledtrådar och prata med människor (eller det lokala naturlivet, då Luke visar sig vara något av en djurviskare), röra dig mellan områden och lösa pussel. Det hela är en stabil grund som tyvärr vattnas ur och förlorar lite av sin charm under spelets livstid.

Historien står däremot på egna ben hela vägen fram trots både en och två klapptragiska klyschor, och även om vissa pussel vaskats rakt av från tidigare delar av serien råder det ingen brist av variation på den här punkten. Pusslen är många - ungefär 150 till antalet - och bredden i såväl utmaning som utförande är riktigt bra. Gillar du att reta gallfeber på de grå cellerna och suktar efter belöningen som uppstår när man knäckt ett riktigt saftigt problem kommer The Azran Legacy inte att göra dig besviken.

Svårighetsgraden för varje pussel graderas i antalet Picarats du kan förtjäna genom att lösa det. En högre summa av Picarats i potten innebär svårare pussel, innebär mer hårsliteri, innebär mer Picarats i kassan. Enkelt och tydligt. Föga förvånande används dessa för att låsa upp allehanda bonusar och extramaterial. Det gäller att hålla tungan rätt i mun och inte gissa sig fram för mycket när det gäller dina svar, för om du har fel får du göra och om och rätt, nu med färre Picarats som vinst.

Professor Layton and the Azran LegacyProfessor Layton and the Azran Legacy
När du inte löser pussel eller följer historien genom filmsekvenser är det minst lika viktigt att prata med lokalinvånare och att leta Hint Coins och ledtrådar.

Fastnar du kan du alltid köpa dig en ledtråd för just det pussel du håller på med genom ett Hint Coin, vilka du hittar runt om i världen genom att inspektera dina omgivningar genom ditt trogna förstoringsglas. Här uppstår också ett onödigt irritationsmoment: att styra förstoringsglaset som susar omkring i den övre skärmen genom att du styr det med din styluspenna från den undre är stundvis en väldigt spretig och skakig upplevelse.

Förutom standardgalleriet av pussel finns det en hel del extragodis och minispel införlivat i The Azran Legacy. Dress Up är en utmaning där du gör ditt bästa för att klä olika karaktärer utifrån deras önskemål. Streetpass involveras på så vis att du kan skapa och anta utmaningar och skicka till andra spelare, och det välbekanta bonusområdet är som vanligt packat med upplåsbara pussel, inte minst de riktiga hjärnknäckarna i form av Layton's Challenges. Den som vill axla den löjligt långa hatten och lösa pussel som en äkta gentleman kan alltså dröja sig kvar bra mycket längre än spelets beräknade 15 timmar.

Professor Layton and the Azran Legacy är i slutändan en trevlig kandidat i en stabil spelserie. Spelet får inte riktigt ihop alla trådar och orkar inte lyfta underhållningsvärdet till de högsta nivåerna, men står sig helt klart på egna ben utifrån vad det är: en helmysig spelupplevelse med förstoringsglaset långt nere i pusselburken. När så professorn lägger den löjligt stora hatten på hyllan för sista gången är det inget annat än ett värdigt avsked. Tack, Professor Layton. Tack för lång och trogen tjänst.

07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Fullt av charm och berättarglädje, lång livstid, genomtänkta pussel, pedagogiskt, trevliga minispel
-
Upprepande formula, rörig spelkontroll i utredningsläget, ojämnt berättartempo
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

2
Professor Layton and the Azran LegacyScore

Professor Layton and the Azran Legacy

RECENSION. Skrivet av Fredrik Åslund

Mystiska kvinnor och bortglömda civilisationer är receptet för det sista spelet i serien om Professor Layton. Freddan har klätt sig i spelvärldens största topphatt för att lösa gåtan...



Loading next content