Don King, maktgalen boxningspromotor med anskrämlig jättefrisyr och flådiga guldsmycken. Har under sin karriär stått bakom boxare som Muhammed Ali, George Foreman, Holyfield och givetvis Mike Tyson. Att basera ett boxningsspel på den gamla slugger-pappan är därmed en inte helt dum idé, att basera ett boxningspel enbart med boxare som King promotat och utelämna de fyra tyngsta namnen - är däremot mer än lovligt korkat.
Och det är det bästa sättet jag kan sammanfatta Don King Presents: Prizefighter på. Korkat. Ett ogenomtänkt koncept, inlindat i en snurrigt komromissfylld spelbarhet som ger uttrycket "varken hackat eller malet" en helt ny innebörd.
Eftersom flera av Don Kings största boxare redan licenserats till andra utvecklare, och finns med i andra boxningspel, har de antingen inte inkluderats - eller inkluderats fast under ett påhittat namn. George Foreman heter exempelvis Darren McElligott (gott?), vilket känns (återigen) mer än lovligt puckat. Tyson, Holyfield och Ali finns inte med alls.
Bland de största namnen bland de me klassiska boxarna hittar vi Joe Louis, James Braddock, Max Baer, Rocky Marciano och Floyd Patterson. Bra gubbar allihopa, men jag kan ändå inte släppa att ett Don King-spel här helt levereras utan vare sig Tyson eller Ali.
Don King struntade blankt i att Tyson inte kunde medverka i hans spel, eftersom Tyson är licenserad av Codemasters - still. Under en amerikansk intervju menade den gamla storfräsaren att "Mike is not needed for this kind of game" och sade sedan att hela anledningen till varför han bestämde sig för att ge sig in i spelbranschen var att "undervisa den amerikanska ungdomen". I vaddå? Krånglig käftstryk?
Lika tråkigt är det såklart att de licenserade boxarna varken rör sig som deras verkliga förebilder eller kommer utrustade med de specialiteter som de hade/har i verkligheten. Tråkigt är det också att man inte kan slåss med en boxare ur en lägre viktklass mot en tyngre, bara för att se kontrasten i snabbhet och styrka.
Don King Presents: Prizefighter släpps till Wii, Nintendo DS och Xbox 360, denna recensionen är dock enbart för Xbox 360-versionen då detta är det enda upplaga av spelet som vi mottagit från utgivarna 2K Sports. Don King Present: Prizefighter är utvecklat av Venom Games, samma team som gjorde Rocky till Xbox, och uppföljaren Rocky Legends.
Prizefighter påminner väldigt mycket om Rocky Legends (Xbox) fast känns sämre, på nästan alla tänkbara punkter. Kvar är samma tröga spelsystem och samma styltiga rörelser, nytt är ett ännu långsammare tempo och en liten omdiregering av knapparna och dess funktioner. Till skillnad från EA:s Fight Night Round 3 använder man här inte den högra analoga styrspaken för att slåss, utan precis som i Rocky-spelen är det hårdknapparna (A, X, B och Y) som styr boxarnas armar. Däremot jobbar man med sin guard med hjälp av den vänsta spaken, vilket gör att man måste flytta tummen från knapparna för att skydda sig, och sedan glida tillbara från spak till knappar för att börja slåss igen. Korkat, och inte helt lyckat. Nej.
Rocky var ett roligt boxningspel, arkaddoftande flamsboxning med snygga animationer och lyckat tempo. Don King Present: Prizefighter är inte alls lika underhållande. Animationsarbetet känns hackigt, spelkontrollen saknar snabbhet och responsen lämnar en hel del att önska. Jag tycker också att boxarnas överkroppar rör sig helt utan förhållande till benen vilket gör hela boxningen enormt stel och tung. Även om man använder sig av fjäderlätta flugviktsfighters.
Andra minuspunkter är den bristfälliga faktakoll som Venom verkar utfört. Exempelvis jabbar en southpaw-boxarna med vänster hand i spelet istället för tvärtom, och ofta rör sig boxarna riktigt dåligt i förhållande till vad som händer i matchen. Inte helt sällan går slag rakt igenom huvudet på motståndaren på grund av bristfällig kollissionsdetektion, och att få in någon slags timing/rytm är inte alls särskilt enkelt.
Mer minus? Jadå. Absolut. Grafiken är klen, at best. Knaggliga spelarmodeller, fula texturer och gammal belysning skapar en blek helhet som inte direkt förskönas av den gräsliga presentationen där den enda egentliga behållningen är den vektoriserade versionen av Don Kings frisyr. Animationsarbetet måste också hånas innan jag avslutar detta stycket då Don King Presents: Prizefighter verkligen påminner om ett hackigt och styltigt Playstation-spel än ett toppmodernt next gen-lir.
Det finns ett onlineläge här (såklart) som fungerar utan större tekniska problem. Det finns också ett franchise-läge (såklart) där man skolas av självaste Don i konsten att pimpa sluggers. Men inget ter sig särskilt roligt, speciellt inte när man vet att själva boxningen i slutändan stinker gammal kalsipp.
Njae, Don King Presents: Prizefighter är en riktigt sorglig historia där varken spelbarhet, presentation, grafik eller upplägg tilltalar. Detta är betydligt sämre än Fight Night, och mycket mycket sämre än Rocky...