Singles: Flirt Up Your Life!

Har du tröttnat på The Sims? Är du över arton och vill ha något mer än den pixelliserade och ytterst sedesamma nakenheten i Maxis klassiker? Gillar du att ha roligt? Då ska du inte spela Singles: Flirt Up Your Life. För det är helt enkelt inte kul.

Egentligen är grundtanken ganska god. Istället för att riskera heder och ära en fredagskväll på utestället skulle man kunna träna framför datorn. Problemet är att Singles egentligen inte har något med dejting att göra, utan blir bara en billig klon av The Sims. Hela spelet utspelar sig i den lägenhet som dina två karaktärer delar. Killen och tjejen (eller de två killarna/två tjejerna om du valt "regnbågsläget" respektive det "rosa" läget) har en uppsättning mätare som representerar deras behov. När de blir hungriga går de och fixar mat, när de blir trötta tar de en tupplur och när de känner sig smutsiga går de och tvättar händerna. Ditt mål är att se till att deras grundbehov är uppfyllda så att de kan ägna sig åt varandra. Bättre möbler, roligare prylar och snyggare tapeter gör livet roligare för dina Singlar, men samtidigt kostar allt pengar. Det blir som vanligt en avvägning. Tyvärr finns det inte alls särskilt många tillbehör att välja mellan, så det blir snabbt tråkigt.

Men det var alltså flirtande som spelet skulle gå ut på. Det sköts på samma sätt som resten av alla handlingar; du tar kontroll över respektive karaktär och säger åt dem att samtala, flirta eller ge komplimanger. Ju bättre förhållandet går desto fler olika alternativ dyker upp. Till slut sitter de och hånglar i soffan eller kryper till sängs. Men vägen dit är alldeles för lång. Det största problemet är att utvecklarna verkar ha någon sorts handtvättfetisch. Hela tiden vill din flicka och pojke springa in på toaletten och tvätta händerna, vilket kan göra det mest harmoniska förhållande problematiskt. Överhuvudtaget är AI:n ganska simpel och förutsägbar. När jag till slut tröttnade på att stå och flirta oavbrutet i några timmar blev jag en Ond Gud, som vanligt när jag spelar spel i genren, och tog bort dörren till toaletten. Resultatet blev att bägge figurerna stod still och såg förbryllade ut, eftersom de visste att det fanns en toalett men inte hur man tar sig dit. Till skillnad från The Sims händer det aldrig egentligen något om behovsmätarna går i botten. Det enda som händer är att figurerna blir tjuriga och vägrar göra något överhuvudtaget, men de kan varken kollapsa av sömn, pinka på mattan eller svälta ihjäl. Vi slipper kanske dagisbeteendet i The Sims, men det blir i stället bara orealistiskt.

Om man tittar på stillbilder ser Singles hysteriskt snyggt ut, men det är en sanning med modifikation. Ljussättningen är fantastisk och varje föremål i huset kastar realistiska skuggor beroende på dagsljuset. Men de är uträknade i förväg, vilket innebär att spelet tar en lång paus med jämna mellanrum eller när du flyttar möbler för att räkna ut hur skuggorna ska falla. Själva figurerna är visserligen detaljerade (ja, de är anatomiskt korrekta, även när de är nakna), men ruggigt fula. Du ser hela tiden den Singel du kontrollerar i närbild uppe i högra hörnet och visst är det imponerande att se ansiktsrörelser och gester, men det går inte att komma ifrån det faktum att de mest liknar uppblåsbara Barbaror hela bunten. Och de dramatiska vinklarna som syns på bilderna från spelet fyller sällan någon funktion. När du väl spelar spelet måste du använda fågelperspektiv för att ha någon som helst möjlighet att kontrollera vad som sker.

Det enda fascinerande med Singles är den kulturskillnad det representerar. Det är utvecklat i Tyskland och innehåller ganska ordentliga mängder naket, och ingen reagerar särskilt mycket över det. Av precis samma anledning kommer spelet inte att släppas i USA, åtminstone inte officiellt, eftersom sex är fullkomligt tabu där. Sedan kan man titta på ett spel som Ninja Gaiden, där blodet sprutar i litervis och avhuggna huvuden studsar runt på golvet. Det spelet blir censurerat i Tyskland men tas emot med öppna armar i USA. Visst är det lite underligt?

Men förutom denna filosofiska diskussion lyckas Singles helt enkelt inte med något. Från själva spelupplägget (och namnet!) till det simpla gränssnittet är det uppenbart att det hela är en snyggare men tråkigare kopia av The Sims, med betoning på en massa evigt snack som till slut eventuellt leder till lite täcken som guppar. Vill du ägna dig åt en sådan orgie i meningslöshet kan du titta på Big Brother istället. Vill du se naket finns det betydligt bättre alternativ.