Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
recension

Little Big Planet

Mikael har tagit en enkelbiljett till den lilla, stora planeten och vill aldrig komma hem igen. Media Molecules debuttitel till Playstation 3 är ett monument över fantasi och kreativitet

Detta är en annons:

"När vi sover", berättar Stephen Frys lena brittiska stämma, "samlas alla våra drömmar, all vår fantasi, och skapar en helt ny värld av oändliga möjligheter. Och du kan åka dit nu." Logotypen tar form framför mina ögon och jag är redan obönhörligen fast, förälskad.

Little Big Planet liknar inget annat spel. Ta huvudpersonen till en början: Sackboy. Det är en oformlig men fullkomligt oemotståndligt söt varelse i sig, som du kan formge precis som du vill. Det blir din första uppgift i vad som ska visa sig bli en resa i kreativitet. Med de första prylarna att använde satte jag ihop en söt liten tygflicka som senare förbättrades till en mexikansk señorita (sackñorita?).

Jag hamnar till slut på en lummig bakgård. Framför mig väntar ett fantastiskt landskap, alltihop i grodperspektiv, ihopsatt av träbitar, snöre, stenblock och målad kartong. Det hela påminner närmast om Fablernas Värld (minns ni?), jag väntar bara på att få se en uggla av äggkartonger. Visserligen är jag en inbiten gamer men spelkontrollen är enklast tänkbara och oändligt intuitiv.

Snart hoppar och svingar jag mig genom en fantasifull värld som snabbt blir rejält utmanande och kräver precisionshopp och logiskt rumstänkande, allt med samma lekfulla design. Spelet har inte samma exakta spelkänsla som Mega Man eller Mario utan påminner snarare om Donkey Kong Country eller Sonic, där kontrollen ibland får stå tillbaka för ren lekfullhet och kaos.

Så slår sig Petter och Jonas ner i soffan, och helt plötsligt får spelet ytterligare en dimension. Vi bjuder in Jonas 2 (Elfving) som sitter i Göteborg och tillsammans försöker vi föra en racerbil gjord av papp genom nergångna stadsdelar. Petter drar i gasspaken och bilen far iväg samtidigt som han tjoar hysteriskt, Mäki flyger in i en elektrisk stång och förvandlas till damm medan Elfving balanserar längst fram på bilen med sin hårdsminkade sackboy och gör hårdrocksposer.

Det blir ännu mer kaotiskt och helt enkelt superskoj. Man kan slita i varandra och göra fula miner hur mycket man vill. Genom att hålla in L2 eller R2 kan du styra armarna på din sackboy och dansa, göra segergester eller slå vilt omkring dig. Tillsammans med gyrofunktionen som styr huvud eller kropp och de olika ansiktsuttrycken kan du få din sackboy att lyda minsta vink. Till och med det du säger i mikrofonen läppsynkas!

Så långt den första delen i spelets slogan: Play, Create, Share. Men Little Big Planet vill också att du ska skapa själv. Så det bär av in i skaparläget, där vi sätter igång med att bygga en helt egen bana från scratch, hela tiden med nya tips och demonstrationsfilmer när vi hittar nya prylar att leka med. Den brittiska skådespelaren Stephen Fry är en klippa, det kan inte upprepas ofta nog. Med sin vänliga barnboksuppläsarröst guidar han spelaren genom varje ny funktion och förklarar nya tillbehör i banbyggandet, med humor och värme. Lite synd är det bara att vi inte fick vår version dubbad av Mark Levengood.

Flexibiliteten är enastående och överlägsen allt som setts i något konsolspel förut. Det går att stapla ihop färdiga föremål, sätta upp en start och ett mål och publicera en bana på fem minuter. Men man kan också sätta sig ner och konstruera oerhört detaljerade banor med mekaniska monster, rörliga plattformar, pussel, hinderbanor och racingsekvenser. Om man inte tänker utanför ramarna och skapar till exempel en variant på Lunar Lander, Space Invaders eller Smash Bros. Allt är möjligt med spelets klockrena fysik och programmerbara motorer. Det blir som att kunna springa runt i ett riktigt dyrt Technic-lego.

Upp till fyra spelare kan redigera en bana samtidigt, dock inte online (för tillfället). Jag byggde noggrannt en komplicerad plattformssektion varpå Petter dränkte den i 367 golfbollar som gjorde det hela tämligen oframkomligt. Jag hämnades genom att sätta korkhjul på Petters utstuderat formade bilkaross och smeta en sticker på hans sackboy.

Detta är en annons:

Med enkla medel som pistonger och föremålsgeneratorer har folk redan lyckats skapa logiska kretsar (som gör dina pussel ännu mer invecklade) och bärbara skjutvapen för att spränga sönder omgivningen. Om du hittar på ett särskilt coolt föremål kan du också förpacka det och ge bort till spelare som klarar din bana. Man kan i praktiken jobba enbart med att skapa "middleware" för andra banbyggare.

Och med en Eyetoy eller Playstation Eye kan du när som helst skapa egna texturer genom att fota dina jeans, tapeten, din katt eller senaste numret av Gamereactor. Eftersom kameran också fungerar som mikrofon för hela sällskapet känns det som ett oumbärligt tillbehör till Little Big Planet. Det är också rätt smidigt att ha ett tangentbord för att lättare kunna skriva in textrutor eller kommentera andras banor.

Redan innan Little Big Planet är släppt finns en otrolig mängd spännande och fantasifulla banor skapade av betatestare och andra recensenter, men framför slås jag av vilka möjligheter som finns i det här spelet. Med bara fantasin (och en väl tilltagen utrymmeskvot) som begränsning kan vanliga spelare sätta ihop banor som är ännu bättre än spelets egna. Jag har redan spelat en bana där jag fick besegra ett gäng Phantasy Star Online-bossar, inklusive en jättedrake. Jag har åkt bergochdalbana tillsammans med mina kompisar.

Jag har besökt Little Silent Hill och blivit skrämd av en italiensk skräckhistoria. Jag har utbildat mig till (liten) ninja, klättrat in i en borg som anfalls av en drake och samlat tusentals poäng i den fantastiska World of Colour. Alla banor som publiceras kan spelas (tillsammans i soffan, med andra spelare online eller en kombination) och sedan betygsättas. Det är som ett Youtube för plattformsbanor och hela communitydelen är fläckfritt genomförd. Det blir kronan på verket för ett spel som redan är otroligt beroendeframkallande.

Det är ordentligt med variation på musiken. Allt från den käcka blockflöjtslåten som har förföljt oss ända sedan den första trailern till afrikanska rytmer, latinorock och hip hop, allt beroende på omgivningen. Musiken kan du sedan stoppa in i dina egna banor, mixa bort enskilda instrument och fixa ett alldeles eget soundtrack.

Little Big Planet är ursnyggt på ett mycket diskret sätt. Spelets egna banor är nästan fotorealistiska, med otrolig ljussättning och perfekta texturer. Särskilt tjusigt är det att se reflektioner och brytningar runt flaskor och andra glasföremål. Men allra mäktigast är ju fysikmotorn som driver allting, med rörelsemoment, gravitation och friktion.

Medan jag byggde en egen bana (baserad på mitt vardagsrum) fick jag för mig att kopiera upp TV-bänken, som var gjord i trä, i fyra exemplar och kasta upp dem i luften. Allihop rasade ner och hamnade i en hög, stödd mot bokhyllan. Då gjorde jag om bänkarna till glas och vips blev friktionen så mycket lägre att de började glida iväg och en av dem krossades till och med mot marken.

Sony har länge pratat om "Game 3.0", att spelaren själv ska bli delaktig i skapandet, men trots försök med Buzz: Quiz TV och Singstar har det känts som billigt PR-snack. Men Little Big Planet gör det till verklighet. Det är ett plattformsspel för vuxna och ett lättillgängligt partyspel lika mycket som det är en pedagogisk lekstuga för barn och tvärtom. Det är unikt, det är fräscht, det är snyggt och det är den största spelmässiga revolutionen på väldigt, väldigt länge.

Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
Little Big Planet
10 Gamereactor Sverige
10 / 10
+
Underbar design, väldigt bra grafik, fantastiskt charmigt, lättspelat, beroendeframkallande, kraftfullt spelbyggarverktyg
-
Aningen oprecist hoppande

En andra åsikt

Petter Hegevall
Jag är inte arg längre. Inte ens lite. Jag ler med hela ansiktet, visslar, tjoar och skrattar. Min sackboy heter "Patrik" och bär sombrero. Han har lösmustasch också, och älskar att springa. Jag trodde inte jag skulle älska Little Big Planet. Men jag kan inte göra annat...9/10

Medlemsrecensioner

  • ps3 nörden
    Little big planet det låter barnsligt men det är faktiskt jätte kul.i little big planet som svenska så är det Adam alsing som är berättar... 10/10
  • Rosengren99
    Sackboys är min favorit maskot. LittleBigPlanet är ett plattforms spel och ger dig skansen att inte bara spela banor utan göra helt egna banor i... 9/10
  • Firstafterlast
    Media molecule debuterar på spelmarknaden med ett spel som inte liknar något annat jag tidigare spelat. Kreativiteten har nått sitt klimax, men... 9/10
  • Orginal
    hej ja e ny her. oihc jag er 11 år. ja har spelat litle big planet i två timar nu och det är ur kasst.jag gillar inte spelet myket och man... 2/10
  • Vapor17
    Brittiska Media Molecule gör sin debuttitel till Playstation 3. Med konceptet: Spela, skapa och dela ska man ta platformandet till en helt ny nivå.... 10/10
  • Gamerguy
    Som Sackboy ger man sig ut på komplexa "sidescrollande" plattformsbanor. Hela grejen med spelet är att ens precision och... 10/10
  • n00bNr1
    Första gången jag fick höra om LBP blev jag överhypad. Jag hade stora förväntningar på det och när det väl kom ut så köpte jag det direkt.... 10/10
Detta är en annons: