Rune: Viking Warlord

I Rune Viking Warlord spelar du Ragnar. Du bevittnar hur hela din familj slaktas brutalt och sätter omedelbart efter den ondskefulle Loki som gjort detta för en omedelbar hämnd. Ragnar får snabbt reda på att hans hämnd kommer att måsta sträcka sig längre än vad han till en början tänkt då Loki bildat en pakt med ondskans gud. Den sedvanliga "jag ska hämnas farsan" grejen förbyts mot en "jag ska banne mig rädda hela världen"-pryl och Ragnar sätter av mot horisonten. Mot sig har han en hel drös andra, fientliga vikingar samt oändligt många levande  döda. Till sin hjälp har Ragnar ett trettiotal olika svärd och yxor samt möjligheten att kasta diverse magiska attacker.

Själva äventyret i Rune Viking Warlord kan låta otroligt lockande i teorin, storyn är inte banbrytande men inte heller katastrofal. Dessvärre är det flera orsaker som gör att detta, i praktiken,  inte blir speciellt bra. Till en början är hela spelet för slätstruket och innehåller inga som helst vändningar eller överraskningar . Historien berättas på ett otroligt tråkigt sätt och involverar inte spelaren i något annat än rent slaktande av ankommande fiender.

Allt blir på tok för linjärt och även fast miljöerna är varierande så påminner Rune om Daikatan i berättandet, själlöst och väldigt repetitivt. Den enda spelmässiga utmaning som finns är förutom dräpandet av hundratals fiender att dra i en himla massa spakar hela tiden. Saken blir inte heller bättre av att äventyret nästan helt saknar bossar och att alla fiender innebär ungefär samma sorts motstånd.  Den artificiella intelligensen är ungefär lika med noll och samtliga fiender är otroligt dumma. Ragnar har möjlighet att likt Link i Ocarina of Time låsa fast vid fienden och rotera runt honom. Denna funktion fungerar bra i Rune men är totalt onödig då fienderna enkelt dödad genom att bara slå så snabbt man kan på knapparna utan någon som helst precision.

Det visuella har precis som i Unreal  Tournament till Playstation 2 genomgått några riktigt tråkiga förändringar för att passa det nya formatet. Det blir snabbt uppenbart att Epics mästerliga grafikmotor inte trivs i den svårhanterliga hårdvara och maskinkod som Playstation 2 innehåller då även Rune Viking Warlord ser ut som gulasch. Den knivskarpa, snyggt belysta grafik som återfinns i PC-versionen har bytts ut mot mörk, lågupplöst smörja som dessutom hackar ganska rejält med jämna mellanrum. Faktum är att spelet ibland övergår till ett rent bildspel när mycket uppenbarar sig på skärmen samtidigt och detta för tankarna till den obligatoriska diabildsvisningen som min släkt genomlider varje jul. På pluskontot är dock animationsarbetet för det mesta välgjort och spelets miljöer är som sagt varierande och ganska väldesignade.

Däremot är ljudet riktigt bra på alla sätt och vis vilket lyfter Rune Viking Warlord en aning. Musiken är dynamisk och fungerar utmärkt. Här blandas uråldriga, dundrande trummor  och arga stråkar med lugna, svepande melodier. Ljudeffekterna är även de bra liksom röstskådespelet. Jag hade innan jag testade den här versionen av Rune spelat det här spelet ganska mycket hemma på min dator. Trots svagheter har jag gillat det brutala och den välpolerade momenten i spelets flerspelarläge. Efter att ha spenderat ett antal timmar med Rune Viking Warlord på Playstation 2 kan jag dock inte annat misströsta. Detta är en dålig konvertering där det bästa med Rune förstörts.