Animal Crossing: Lets go to the City
Det är nog bara Nintendo som kan göra hårt kroppsarbete kul, att betala räkningar till ett nöje och att bråka med trilskande grannar till något man längtar efter. I Animal Crossing: Lets go to the City lyckas man återigen göra vardagssysslor till underhållning
Det är med en känsla av déjà vu jag stiger av bussen i den lilla staden Iacon, redo att återigen ta itu med ett nytt ljuvligt liv i en liten Nintendo-stad. Vem står där och möter mig om inte Tom Nook, och som vanligt är han redo att ge mig jobb och hjälpa till med att fixa en ny lya. Inte gratis såklart, utan man förväntas tjäna ihop lite stash (bells, som valutan heter i Animal Crossing-världen) så man kan betala tillbaka för det lilla kyffet.
Efter att ha slitit lite för Nook får jag min fritid och bekantar mig med mina ännu så länge ganska få grannar, letar snäckor på stranden och hittar fossil. Nu börjar Animal Crossing: Lets go to the City på riktigt. Nu gäller det att verkligen inreda sin lilla lya så trivsamt som det är mänskligt möjligt. Samla på sig lite föremål, bli kompisar med de milt sagt egensinniga grannarna och försöka bygga ut huset.
Något egentligt mål finns inte annat än att bara ha väldigt trevligt. Iacon växer så sakteliga utan min hjälp och när jag startar min Wii nästa dag möter jag plötsligt ett nytt ansikte. Under natten har jag fått en ny granne som flyttat in, vilket är trevligt. Tar och författar ett brev till vederbörande med en liten present, det är viktigt att göra sina grannar glada och vi ska ju trots allt spendera lång tid tillsammans.
Men har jag inte gjort det här förut? Jo, Animal Crossing: Lets go to the City känns som att det framför allt är gjort för dem som inte spelat Animal Crossing tidigare. Missförstå mig rätt, Animal Crossing: Lets go to the City är fortfarande ett fantastiskt spel och jag bara myser medan jag spelar, men avsaknaden av nyheter gör ändå att det inte blir riktigt lika spännande. Det är nästan så det rent av känns lite motigt att försöka fylla museet igen och hitta alla insekter. Dessutom saknar jag mitt gamla hem i mitt gamla Iacon till Gamecube.
Lyckligtvis kan man få lite starthjälp om man spelat Animal Crossing: Wild World till Nintendo DS och få de föremål man kunde handla där att bli tillgängliga hos Tom Nook, samtidigt som man behåller sitt gamla ansikte. Nu spelade jag själv inte det ens en bråkdel så mycket som Gamecube-versionen men det känns skönt att kunna få tillgång till lite mer prylar direkt, vilket är välkommet eftersom det som sagt i stora drag är precis samma spel igen och det är skönt att inte behöva göra om exakt allt.
Men trots alla likheter och trots den välmotiverade känslan av att ha gjort allt detta redan tidigare kan jag inte sluta spela Animal Crossing: Lets go to the City. Det är så kul att se hur Iacon sakta växer, gå till skräddaren och designa sina egna kläder, lära byborna lite kralliga svordomar och det faktum att det varenda dag händer något nytt som en följd av den inbyggda klockan.
- SIDA:
- 1
- 2
- Format:Wii
- Genre:Simulation
- Utvecklare:Nintendo
- Utgivare:Nintendo
- Antal spelare:1-4
- Antal spelare online:1-4
- Åldersgräns:Från 3 år
- Premiär:05 december 2008
- Animal Crossing: Wild World Nintendo DS
- Animal Crossing Gamecube
- The Sims 2 Multi
- New Little King's Story PS Vita
- Animal Crossing 3DS Nintendo 3DS
- A World of Keflings XBLA/Xbox 360
- Little King's Story Wii
Vad vore din drömutannonsering på E3?
Gamereactor since 1998 - Published by Gamez Publishing A/S Toftebæksvej 6, 2800 Kongens Lyngby, Denmark +4545887600
