F.E.A.R. 2: Project Origin
Gamereactors mest lättskrämda redaktionsmedlem har tuggat sig igenom horder av skjutglada kloner, battlat The Ring-ungen Alma (igen) samt nyttjat världens mest furiösa vapenarsenal. F.E.A.R. 2: Project Origin är här!
När ruskpricken Alma visar sig för första gången sedan kärnvapensprängningen i slutet av det första spelet, fnyser jag lite lätt. Hård som jag är. "Vem fan är egentligen skraj för en ful unge med blött hår?" frågar jag Jonas som sitter bredvid mig i soffan och biter på naglarna.
Han svarar inte.
Fem timmar senare biter även jag på naglarna. Mellan varven åtminstone. Och vi snackar inga små minibett heller utan skräckslagna tuggor ur darrhänta fingertoppar. Kollektiv droppa i brallan. Med andra ord. Samma blöta stiff-unge har skrämt slag på mig. Igen. F.E.A.R. 2: Project Origin är skräcken återupplevd, och jag har lika roligt som sist. Nästan i alla fall.
Storyn i F.E.A.R. 2: Project Origin tar sin början en dryg halvtimme innan slutet i F.E.A.R. Hängde du med? Man spelar inte längre som den anonyme "Point Man" utan axlar denna gången rollen som Delta Force-skarpskytten Michael Becket. Uppdraget är enkelt. Lokalisera och arrestera Genevieve Aristide. Du vet den där ragatan som släppte lös Alma från Origin-basen i det första spelet. För att ta sig dit, för att lyckas med sitt uppdrag måste Becket battla Almas skräckscenarion samtidigt som han röjer sig fram genom horder av klonade supersoldater för att i slutändan finna svaret på varför jättebomben briserade i slutet på föregångaren. Frågor behöver svar, och det mesta hänger, som vanligt, på dig.
F.E.A.R. släpptes för tre år och fyra månader sedan. På de tre åren har det hänt en hel del. Gears of War såg dagens ljus och skrev om regelboken för tät tredjepersonsaction baserat på en smart skyddsmekanism. Halo 3 släpptes och cementerade ännu en gång bilden av Bungie som genrens giganter. På dessa tre år har vi även fått stifta bekantskap med mästerverk som Crysis, Killzone 2, Half-Life 2: Episode Two, Bioshock och Call of Duty 4: Modern Warfare. Actiongenren har gjort allt annat än att stå still. Den har utvecklats konstant sedan Alma senast smög omkring och målade väggarna röda av blod.
Förutom att hjälten är ny och att Alma är argare än vanligt, är det mesta sig likt. F.E.A.R. 2: Project Origin handlar om täta eldstrider i trånga korridorer, där du uppmuntras att använda slow motion-effekten för att sakta ned tiden och bevittna hur dina fienders kroppar förvandlas till seg sylt. Sakta. Precis som i det första spelet.
Och även om själva eldstriderna, inklusive våldsam misshandel av slow motion-effekten, är lika furiöst superöverdrivet adrenalinpumpande tokroliga som tidigare, kan jag inte komma ifrån att detta mer känns som en expansion än en regelrätt uppföljare. F.E.A.R. 2: Project Origin är verkligen bara mer av samma, och även om grundinnehållet fortfarande roar kungligt, känns stora delar av Monoliths tvåa gammalt och en aning förlegat. Varje eldstrid är den andra lik och även om variationen i sätt man kan avliva sina fiender på är snudd på oändlig, är det fantasibristen i bandesignen som skapar känslan av enformighet.
Alla banor i F.E.A.R. 2: Project Origin ser ut som antingen en krampaktigt klaustrofobisk källarvåning i Condemned 2, eller som kontorslandskapet i komedin Office Space. Ja, fast utan lysen och med blod på väggarna. Källaren byts mot kontorslandskapet som varieras med några turer ned i kontorslandskapets källare som byts mot en tur ned i ett garage. Som ser ut som en källare från... Condemned 2. Visst, jag ska inte vara onödigt orättvis, det finns en bana på ett mentalsjukhus med i F.E.A.R. 2: Project Origin. Det finns även en bana som äger rum på en genremässigt superstereotyp fabrik. Men ändå. Det räcker inte riktigt, även om bakgrunden ofta kvittar då slakten är så rolig som Monolith gjort den till.
Jag hade velat se en annan grafikteknologi i F.E.A.R. 2: Project Origin. En spelmotor med större möjligheter att rita öppna, mer varierade och detaljerade utomhusbanor. Fast samtidigt kanske jag tänker fel nu. Att skrämmas är enklare i små utrymmen. Klaustrofobin i alla dessa Office Space-lokaler är ständigt påtaglig. Det är lågt i tak, väggarna är kala, vita, döda... och överallt ligger det möbler som välts omkull av Almas vilda framfart.
- SIDA:
- 1
- 2
- Format:PC, PS3, Xbox 360
- Genre:Action
- Utvecklare:Monolith Productions
- Utgivare:Warner Bros Interactive
- Antal spelare:1
- Antal spelare online:1-16
- Åldersgräns:Från 18 år
- Premiär:13 februari 2009
- F.E.A.R. 3 Multi




































































Gamereactor since 1998 - Published by Gamez Publishing A/S Toftebæksvej 6, 2800 Kongens Lyngby, Denmark +4545887600










