Sist jag faktiskt hade roligt med EA:s Madden-serie var i mitten av förra generationen när Madden NFL 10 släpptes. Jag behöver dock inte mer än att titta på när New Orleans Saints ställer upp för en hård match mot Seattle Seahawks innan jag inser att det här är ett riktigt tjusigt spel, väl värdigt den Xbox One jag spelar på.
Några knapptryck senare har jag dubbelkollat mitt valda spel för att veta exakt hur allas routes ser ut, förvillat motståndaren genom att visa upp några falska alternativ och låtit Drew Brees skicka iväg en av sina sedvanligt stenhårda passar till nykomlingen Brandin Cooks som tar den som en smäck innan han sätter fart. Sedan - BAM!
En av de saker EA skrutit över mest på förhand är ett kraftigt förbättrat Defense, vilket varit ett av mina återkommande klagomål i varje nytt Madden. Det spelar helt enkelt för lite roll vilket upplägg jag väljer och egentligen finns det inget som hindrar mig från att försöka passa varje spel och helt pensionera mina Running Backs. Inte ens puntar vid fjärde försöket har känts som något att bry sig om eftersom Defense varit så dåligt att Offense fått rena fantasisiffrorna långt, från den sport EA velat simulera.
Men den här gången fungerar det faktiskt och tyngden och kollisionsprogrammeringen är helt överlägsen tidigare delar. Den grej jag gillar mest är det nu står exakt vilken knapp man bör använda vid kollisioner för att hålla fast sina motståndare och/eller ta sig förbi för en kraftfull sack. Även vid snap-momentet har spelet förändrats och du får nu möjlighet att via ett minispelsliknande koncept med trigger-knapparna ilsnabbt reagera på att bollen är igång, vilket gör att det denna gång faktiskt är mening att vara aktiv i Defense.
Ta bara en sådan liten detalj som att man kan styra kameran i Defense och därigenom kommer ifrån problemet med att vara helt skymd av Offensive Line eller att inte alls se vad Linebacker gör om man står fyra-fem yards bakom Line of Scrimmage. Genom att enkelt rotera kameran blir man därmed enormt mycket mer effektiv i att dela ut bestraffning gentemot motståndarens Offensive Line. Det enda jag inte är riktigt nöjd med är hur allt detta gjort att i synnerhet snabba försvarare blivit rent brutala på bekostnad av stommarna, de verkliga tungviktarna till försvarsmaskiner. Snabbhet är helt enkelt den viktigaste faktorn nu (vilket för min del även lett till fler Interceptions), och så ska det inte vara. Något att bygga vidare på för framtiden.
En annan sak som känns som en rest av de senaste årens Madden-spel är att spelarna ofta beter sig märkligt efter avblåsning. Kollisionsprogrammeringen är visserligen bättre, men så snart man faller mot marken är det som ett totalt strömavbrott och varenda muskel upphör att vara aktiv. Dessutom trasslar spelarna in sig i varandra och beter sig ibland på ett sätt som rycker mig ur illusionen av att det är riktig football som pågår.
Det är såklart lite synd med tanke på den annars utomordentliga grafiken som ofta imponerar. Detaljrikedomen är otrolig och ljuseffekterna känns väldigt genomarbetade. I de repriser när man får se en långt kastad Hail Mary flygandes genom luften känns det snudd på realistiskt tack vare väl avbildade arenor och minutiöst arbete med att få allt autentiskt. Det glädjer mig att kunna säga att Madden-serien äntligen står sig mot det betydligt mindre syskonet i NHL-serien eller för den delen 2K Sports bästsäljande NBA 2K-serie.
Detta är helt enkelt en bra grund för Madden inför den fortsatta generationen och påminner överhuvudtaget inte om fjolårets fattiga football som ju i allt väsentligt bara var en uppgraderad version av det mediokra spelet vi fick till Xbox 360. Det enda som grafiskt gärna skulle få filas på är ovan nämnda märkliga kollisioner efter avblåsningar samt skärpedjupet som ibland ser lite märkligt ut.
Madden-serien har varit lite av en lekstuga med stora förändringar för varje ny del, och den här gången känns det mer som att EA gått tillbaka till grunderna lite och istället för flashiga nya funktioner som Vision Cone satsat på kött och potatis. Det vill säga en stabil bas. Nu ska det sägas att jag personligen var ganska förtjust i Vision Cone som introducerades i och med Madden NFL 06, men jag är ändå glad att slippa sådant påklistrat lullull.
Att spela i Offense är därmed ganska befriat från överraskningar, men det fungerar fläckfritt till största del. Ett problem jag har är dock hur svårt det verkar vara för EA att simulera en bra Quarterback med det nya förbättrade Defense. Colin Kaepernick i San Francisco 49ers är i spelet till exempel betydligt vassare för mig än en absolut världsklasspelare som Peyton Manning. När backarna kommer rusande så är en kille som Peyton en dödens lammunge eftersom han är så pass långsam som han är, medan hans överlägsna blick över spelarna och den oöverträffade fingerfärdigheten gått förlorad. Kaepernick som ju är en mästare på att improvisera och snabb som skabb, och kan däremot sätta fart och rädda sig (och laget) ur de knivigaste situationer.
Jag säger inte att Vision Cone ska tillbaka och är mycket väl medveten om hur illa omtyckt funktionen var på många håll, men nyanserna, förmågan att läsa spelet måste simuleras bättre. Hur vet jag dock inte, det överlåter jag till utvecklarna. Pluspoäng vill jag däremot dela ut för att man denna gång kan ställa upp spelarna snabbt eller fördriva tiden när det är taktiskt riktigt, men de fördelar och nackdelar det ger i verkliga livet (som färre valbara spel när du tar No-Huddle).
Eftersom många européer inte är vana vid amerikansk fotboll har EA undan för undan blivit allt bättre på att förklara alla finesserna i sporten, som gör fenomenet till den ljuva kombination av råa muskler och sinnrikt uttänkta detaljer som den faktiskt är. I Madden NFL 15 är detta bättre än någonsin med gott om hjälp vid laddningsskärmarna och förslag inför varje nytt spel som tydligt förklarar varför just det är en god idé att välja samt hur stor procents chans det är att lyckas. Ett suveränt system som fått flera goda vänner att efter några matcher själva sitta och plocka favoriter ur en Playbook som om vore de NFL-coacher av världsklass.
För att på något sätt summera så är Madden NFL 15 inget perfekt spel, men ett stort kliv i rätt riktning. Det är välfungerande, underhållande och riktigt snyggt. Prioriteringarna sitter på rätt ställe och till nästa år hoppas jag att EA bara finslipar, putsar samt balanserar och för guds skull håller sig från att kasta in någon helt ny gimmickartad spelmässig funktion av det slag som förpestat de senaste årens upplagor. För i grund och botten är Madden NFL 15 ett riktigt underhållande spel, för första gången i serien sedan Madden NFL 10.