Transworld Snowboarding

Säsongen inleds på Xbox med finska Housemarques snöbrädelir Transworld Snowboarding. Som namnet antyder är spelet ett resultat av samarbetet mellan spelhuset och den internationella snowboardtidningen Transworld. Spelet blir då det andra efter Transworld Surf som Infogrames väljer att släppa under sin Atari-etikett. Och ingen lär ha varit gladare över det än Housemarque som fått chansen att ta revansch efter det måttligt populära Supreme Snowboarding.

Det roliga med Transworld Snowboarding är att Housemarque haft som mål att göra ett snowboardspel för alla. Alltså en mångsidig titel som fyller tomrummet mellan SSX Trickys lättsamma arkadunderhållning och Ampeds mer avancerade simulatorkänsla. Precis som Cool Boarders och Steep Slope Sliders än gång gjorde så framgångsrikt. Och redan efter ett par åkturer märks det att såväl kontroll som spelupplägg är lättlillgängligt. Housemarque har hållit sig på mattan och nöjt sig med att lägga in klassiska spelmoment som Tournament, Singelplay och Freeride. Det förstnämnda påminner starkt om det beprövade karriärläge som återfinns i de allra flesta spel i genren. I rollen som någon av tio proffs, bland andra Todd Richards, Kevin Jones och Peter Line, får spelaren ge sig i kast med utmaningar och tävlingar runt om i världen. Upplägget är enkelt. För att komma vidare gäller det att klara av förutbestämda saker på varje bana, som kan innebära allt från att sätta en perfekt 720° Nosebone till att hamna på omslaget av tidningen Transworld Snowboarding. Tillsynes har man hållit sig till verkighetsanknutna uppdrag och valt bort saker som att hjälpa folk i nöd och paja snögubbar. Vilket förvisso känns skönt samtidigt som jag tror Transworld Snowboarding även mått bra av lite mer variation och fantasi då det kommer till utmaningarna.

Banorna är däremot fyllda av variation och händelserika inslag. Housemarque har preparerat pisterna med allt tänkbart jag som snowboardåkare kan önska mig; halfpipes, quarterpipes, bigjumps, räcken och boradercrossbanor - allt finns där. Eftersom de flesta skidorterna blandar allt det goda blir åken aldrig heller tråkiga och enformiga. Lägg därtill spelkontrollen som kombinerar realism med arkadspel, och spelupplägget blir ännu mer fartfyllt. Flygturerna känns lagom långa trots att de spetsats rejält och låter spelaren hinna med alla möjliga trick, vilka givetvis plockats från verkligheten. Här märks det dock att Transworld Snowboards enkelhet går lite till överdrift. Okej, i början känns spelet lättstillängligt och belönande på ett bra sätt, ungefär som ett arkadspel. Men efter några timmar blir spelkontrollen för enkel och kräver väldigt lite skicklighet av spelaren för att denna ska kunna sätta de mest spektakulära tricken. Detta är lite synd med tanke på hur snyggt och verklighetstrogen Housemarque skapat alla rörelser. Hur avancerade och klockrena tricken blir får man nämligen aldrig den belönande känsla som återfinns bland annat Amped: Freestyle Snowboarding. När tricken dessutom går vägen de gånger man landar helt galet är det tydligt att Housemarque borde ha gjort fysikmotorn mindre förlåtande.

När det kommer till grafik och teknik är Transworld Snowboarding rejält imponerande. Visst, det lider av smärre anti alias-problem och lite sjunkande skärmuppdatering. Men i övrigt har Housemarque gjort ett strålande jobb med boxen. Spelets omgivningar är smakfullt detaljerade med vajande granar, vilda djur och snygga ljuseffekter i form av norrsken och strålkastare. Trots dessa läckerheter är det själva karaktären som imponerar mest. Denne är om möjligt än mer detaljerad och verklighetstrogen. Högupplösta texturer och effekter som fladdrande klädesplagg imponerar, för att inte tala om animationen som ser makalöst realistisk ut. Trots att Housemarque inte använt sig av motion capture, utan förlitat sig till fotobaserad modellering, har de fått till ett enastående resultat. Tekniken innebär för övrigt att Housemarque tagit tusentals foton av snowboardproffsen under olika omständigheter och skapat animationerna efter dessa.

För mig är det ofrånkomligt att jämföra Transworld Snowboarding med Amped: Freestyle Snowboarding och Cool Boarders 2, vilka är mina favoritspel i genren. Housemarques spel erbjuder något mittemellan dessa spel, men är inte riktigt lika roligt. Det är relativt realistiskt och riktat för initierade utövare av sporten, samtidigt som det erbjuder betydligt enklare kontroll än i Amped. I slutändan blir detta Transworld Snowboardings enda riktiga nackdel, alltså att det efter åtskilliga speltimmar slutar att belöna och utmana som ett actionsportspel bör. Hade fysikmotorn varit mindre förlåtande och hållit samma klass som grafiken, animationerna och soundtracket hade detta snowboardlir nått hela vägen.