Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
RECENSION

RISEN

Utvecklarna bakom Gothic-serien är tillbaka med ett nytt rollspel. Petter Mårtensson har testat på livet på den ogästvänliga ön Faranga, skördat vete och tagit livet av allehanda monster


Två steg framåt, ett steg bakåt. Det är så det känns att spela Risen ibland. Jag har ihjäl ett par enkla fiender, känner mig stolt och kaxig, och rusar rakt in i en säker död ett par meter senare. Gör om, gör rätt, eller håll dig helt enkelt borta från de där sista metrarna tills du faktiskt är säker på att du kan hantera fienderna som väntar dig.

Stridssystemet i Risen är helt klart ett problem, det känns klumpigt och inte alls roligt. Svårighetsgraden kan dessutom vara extremt ojämn, där fiender som verkar hänga tillsammans kan skilja sig otroligt mycket från varandra. Det är speciellt påtagligt tidigt i spelet, då du kan hacka ihjäl en stackars gam ena sekunden, bara för att bli uppäten av hungriga vargar sekunden efter. Det är frustrerande, Risen verkar inte vilja bjuda på en klar väg att gå.

Det är bara att vänja sig vid att få stryk. Alla du möter verkar villiga att lära dig en läxa eller två, vare sig det beror på att du råkade säga fel saker till deras chef eller på grund av att du råkat öppna ett skåp du inte borde öppnat.

Det känns ganska passande ändå. Uppspolad på en främmande ö efter att din båt gått under har du inte mycket till ditt namn förutom dina smutsiga och blöta kläder. Inte mycket sägs om vem du är eller vart du kommer från, istället tvingas du att klara dig själv i en miljö som antingen vill äta dig, spärra in dig eller tvinga dig till arbete. Ön må vara klädd i grönska, men det finns fortfarande något elakt och smutsigt hos de flesta du träffar - de må vara mer eller mindre trevliga på ytan, men skrapa lite och de visar sig vara rätt fientligt inställda till världen, och dig.

Risen har en speciell stämning, något som röstskådespelarna lyckas fånga galant. De är inte alltid så himla bra, men dialogen känns avskalad och tillbakalutad. Absolut används stora ord, det är ett fantasy-rollspel trots allt, men istället för att prata om magi och intriger som något spektakulärt känns det som att Risens karaktärer ser det som något fullt normalt. Mystiska ruiner må plötsligt ha rest sig från marken och monster må ha spridit sig över världen, men det viktiga är fortfarande att överleva - att skramla ihop nog med pengar till mat, eller se till att skörden samlas in. Eller sprida sin religion genom att ge stackars mig ordentligt på nöten. Hoppla!

Tyvärr kan man inte riktigt påstå att karaktärsdesignen är riktigt lika bra. Det finns en viss charm i att de flesta man träffar är oattraktiva, men ibland frågar jag mig om det är meningen eller om utvecklarna bara inte lyckats bättre. Något känns fel, speciellt vissa av kvinnorna ser inte ut att vara helt mänskliga. Har du någonsin spelat The Elder Scrolls III: Morrowind förstår du nog vad jag pratar om, ibland får människorna man träffar Ron Perlmans roll från Rosens Namn att framstå som en riktig snygging.

Risens värld är vacker, även om den inte är speciellt imponerande om man ser till hur tekniskt avancerad grafiken är. Miljöerna är överlag snygga, men designen lämnar ganska mycket att önska - den är inget som bryter ny mark, eller lämnar ett bestående intryck. Det stoppar inte ön man rör sig över från att se bra ut och Risen inbjuder en ofta till att utforska, speciellt när man kommit upp sig lite och vågar ge sig ut på upptäcktsfärder utan att behöva vara rädd för att få stryk av närmaste djur.

Risens handling lämnar däremot ganska mycket att önska. Ibland känns den direkt lökig och ologisk, den är inte speciellt välberättad och stundtals svår att engagera sig i. Det kan ha att göra med att man är fast med den karaktär som spelet erbjuder, du har inte någon form av valfrihet när det kommer till kön eller utseende. Till en början är du alltså alltid samma person och du har ingen valmöjlighet att specialisera dig i någonting förrän du kommit en liten bit in i spelet och kan börja välja mellan inriktningar som närstrid eller magi.

Hade Risen släppts för ett par år sedan hade jag antagligen älskat det, men nu känns det inte speciellt bra. Det är klart godkänt, längtar du efter ett action-rollspel och gillade du Gothic-serien har du säkert mycket att hämta här. Men med Dragon Age: Origins runt hörnet, och de senaste två delarna i The Elder Scrolls-serien att välja mellan, så känns det inte riktigt som att Risen håller måttet.

Men mellan det bökiga stridssystemet, den hemska karaktärsdesignen, de stundals frustrerande stunderna då man råkar förstöra för sig själv enbart genom att peta i fel skåp och ett ganska hemskt användargränssnitt så finns här något bra. Känner du att du orkar med de skönhetsfläckarna så kommer du säkert att älska Risen, speciellt om du håller dig till den klart överlägsna PC-varianten.

Detta är en annons:
Detta är en annons:
RisenRisenRisenRisen
06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Stämningsfullt röstskådespeleri, inbjudande miljöer
-
Bökigt stridssystem, lökig handling, hemsk karaktärsdesign

Medlemsrecensioner

  • Zoiler
    Jag har aldrig testat något spel i Gothic-serien. Tydligen så var de ganska buggiga. Lite för buggiga eftersom Piranha Bytes, som gjorde de tre... 9/10
  • Sokrates
    Jag gick ned till Game som vanligt, hade ledsnat på ett par spel så hade tänkt byta in dem mot spelet "Risen". Jag hade sett alla trailers... 3/10
Detta är en annons: