Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
FacebookFacebook
recension

Pro Evolution Soccer 2015

Konamis årliga fotbollslir har äntligen gjort debut på de nya konsolerna. Jerry har dribblat fram ett betyg.

Detta är en annons:

Från år 2001 fram till 2013, har vartenda PES-spel sedan seriens begynnelse släppts till Playstation 2. Fjolårets Pro Evolution Soccer 2014 var det absolut sista spel att utvecklas till Sonys gamla succékonsol, tillika den hittills mest sålda spelmaskinen i världshistorien. I och med uppföljaren Pro Evolution Soccer 2015 finns alltså ingen PS2-version att tillgå. Däremot gör den långlivade spelserien istället debut på den nya generationens konsoler: PS4 och Xbox One. Ger den nya processorkraften nya möjligheter, eller har utvecklingstiden inte räckt till?

Redan i förra årets upplaga användes Fox-motorn (till PS3 och Xbox 360-versionerna), men detta ledde till att spelbarheten åsidosattes för att ge plats åt nya, snygga animationer. Att passa eller skjuta bollen dröjde ett par sekunder från knapptrycket, eftersom fot-möter-boll-animationen skulle hinna visas innan bollen faktiskt lämnade marken. Detta fick fotbollsfantaster att skräna som fiskmåsar, eftersom reaktionsförmågan hos spelarna på planen var trögare än den hos de mest bakfulla av badvakter. Konami tog till sig av kritiken och har med PES 2015 valt att gå tillbaka till grunderna.

Detta är en annons:

Att sparka boll känns nämligen riktigt bra. Det är både intuitivt och realistiskt, där mixen mellan att vara en simulator och ett arkadspel resulterar i ett fotbollslir med klockren känsla ute på spelplanen. Trots att PES 2015 bjuder på något som kan bedömas som riktig fotboll i tv-spelsform, förloras aldrig den rena spelglädjen under matcherna. Slagordet för Konamis Fifa-utmanare är "The pitch is ours", och med detta syftar utvecklaren så klart på den underbara spelbarheten. Det är på gräset som PES 2015 verkligen glänser, medan spelet i övrigt lämnar en del att önska...

Pro Evolution Soccer 2015
Grafiken skriker inte direkt next-gen...

Först och främst är jag inte alls särskilt imponerad av grafiken. Fox-motorn associerar jag med det råsnygga Metal Gear Solid V: The Phantom Pain. PES 2015 är dessvärre inte i närheten av någon Kojima-kvalitet när det gäller det visuella, utan PS4-versionen som jag recenserar känns snarare som en smått uppiffad variant av PS3-versionen. Fotbollsspelarna varierar dessutom i detaljrikedom och endast de riktiga kändisarna ser ut som sina verkliga motsvarigheter. Mindre framstående spelare tycks däremot inte ha varit lika viktiga att finputsa enligt spelutvecklaren. Ojämnt, med andra ord.

Även folket på läktaren ser trista ut. Visst, det är inte som i början av 2000-talet när de var gjorda i två dimensioner och deras suddiga kroppar rörde sig fullkomligt hackigt likt neonlampor som rytmiskt slås på och av, men det närmast andliga gungandet i takt gör att åskådarna i PES 2015 fortfarande ser olevande ut. De viftar med sina fina flaggor, men flaggorna viftas alla likadant...

Något som inte är likadant, är spelaranimationerna när man faktiskt befinner sig på planen. Att tampas om bollen ser både verkligt ut och känns ruskigt realistiskt. Jag blir grymt imponerad när spelarnas kroppar stöter emot varandra på samma sätt som de skulle ha gjort även i verkligheten. Att vinna en boll från motståndaren efter att ha slagits om den i några sekunder, är nästan lika tillfredsställande som att få till det där perfekta anfallsspelet som leder till mål.

Ibland springer dessutom spelare från båda lag förbi bollen helt och hållet (precis som på riktigt), och att då vara först med att lägga vantarna (fötterna) på det lilla klotet igen, känns i det närmaste livsviktigt. Fotbollsfanatikern som jag inte visste fanns inom mig, vaknar till liv när jag kämpar om bollinnehavet i PES 2015!

Pro Evolution Soccer 2015
Närkamperna är fullkomligt fantastiska!

Jag nämnde tidigare att åskådarna på läktaren ser olevande ut. Som tur är låter de åtminstone levande, och atmosfären i de blott 14 fotbollsarenor som erbjuds (fyra färre än i förra årets PES 2014) lyfts rejält tack vare publikens ständiga hejarop, häcklande busvisslingar när domaren inte dömer till frispark efter en tveksam brytning och fanatiska applåder när laget de hejar på gör mål. Det känns verkligen som att jag ser en match på TV, med skillnaden att det är jag som styr vad som händer och som får åskådarna att väsnas på detta ljuvliga sätt.

I kontrast till den klockrena publiken och deras ständiga sorl, har vi de något dementa kommentatorerna som många gånger under mina matcher är så upptagna med att slutföra sina meningar, att de när det faktiskt blir mål inte reagerar förrän efter ett par sekunder. Det är visserligen ingen jättegrej, men jag anser faktiskt att proffskommentatorer bör hänga med i matchen de kommenterar och vråla sig fullkomligt hesa över det fantastiska som just har skett, i samma ögonblick som bollen träffar nätet.

"The pitch is ours" är som sagt slagordet för PES 2015, vilket blir extra tydligt när jag bläddrar i de tråkiga och ibland även förvirrande menyerna. Startmenyn i spelet påminner om Windows 8:s (enligt mig råhatade) app-utförande. Inget fel än så länge, utan de olika spellägena som finns är uppradade i rutor på ett ganska överskådligt vis. Fantasilöst så in i bomben, javisst. Men överskådligt.

Värre blir det dock när jag ska in och pyssla i spelläget Master League, där jag efter att ha skapat min Anders Borg-liknande manager (hästsvans included) möts av en grå informationsruta bestående av olika underkategorier. Jag klickar på dessa för att lära mig hur mitt lagbyggande ska gå till, men får huvudvärk av hur krångligt det hela verkar vara. Ändlösa instruktioner för hur man ska gå tillväga för att förhandla till sig fotbollsspelare, där alla delmoment radas upp på ett pliktskyldigt och snarkframkallande vis. Det påminner lite om när ens Internetuppkoppling försvinner och man trycker på "felsök", bara för att få upp en rad helt värdelösa tips som gör att man hellre struntar i surfandet för en stund och hittar på något annat istället. I PES 2015 är "något annat" synonymt med att fly undan menyerna och istället spela en underbar match.

Pro Evolution Soccer 2015
Kan det bli mer tråkigt att bläddra i menyer? Grådaskiga informationsrutor är inte särskilt inbjudande och presentationen kunde ha gjorts så mycket bättre i PES 2015.

När det gäller Master League-läget (och inlärningskurvan för de olika spellägena överlag) önskar jag alltså att Konami skulle ha siktat in sig på ett mer användarvänligt spår, då det framgår rätt tydligt att bilda sitt drömlag-aspekten av PES 2015 är ämnat för insatta personer med högre tålamod och en önskan att bläddra i ofantligt tråkiga menyer, istället för att faktiskt spela fotboll med sitt drömlag...

Utbudet av licenserade lag och spelare är som vanligt klent, på grund av EA:s ändlösa plånbok och deras köplust när det handlar om att göra Fifa-serien så autentisk som möjligt. Men det är lite som i GTA-serien, där man kan se vilken bil som representerar vilket märke trots att det står något annat i spelet. Spelar namnet verkligen någon större roll? Nej, jag tycker personligen inte det. Det är vad som händer på planen som är det viktigaste, och i PES 2015 är spelbarheten vassare än på länge. Det är kul att spela, tack vare den ljuvliga styrningen, bollkontrollen och de råa närkamperna. Att det till exempel inte står Messi på tröjan spelar för mig ingen roll, medan det verkar spela stor roll för EA eftersom fotbollsspelaren ifråga till och med pryder omslaget för årets upplaga av Fifa. Fifa skryter med sina licenser, medan PES 2015 skryter med underbar spelbarhet på gräsmattan.

Vad är då egentligen nytt i PES 2015? Mest nämnvärt är det nya spelläget myClub, Konamis svar på Fifas Ultimate Team. I PES 2015 fungerar det dock lite annorlunda, eftersom man använder sig av agenter för att få tag på och värva nya spelare. En bra agent kan vaska fram en riktigt bra spelare, medan en dålig agent inte har samma fingertoppkänsla. Två dåliga agenter motsvarar dock en medioker sådan, vilket enligt mig är lite märkligt. Två dumbommar leder sällan till smarthet, vilket Jim Carrey och Jeff Daniels kan skriva under på. Grundtanken med myClub är god, men det finns alltså rum för förbättringar i framtida titlar.

Även Role Control är en nyhet. Tillsammans med en vän blir man här tilldelad enbart en viss del av laget, till exempel backarna eller mittfältarna. Under matchens gång är det dessa specifika spelare som man styr, medan ens partner har hand om någon annan del av laget. Ett fräscht initiativ som visar att Konami - trots att spelserien är en smärre evighetsmaskin - fortfarande ruvar på lite nytänk, även om jag personligen föredrar att ha kontroll över samtliga spelare istället för att bara styra en viss del av laget.

Pro Evolution Soccer 2015
Att göra mål är precis så tillfredsställande som det ser ut här. Tacka gudarna för replayfunktionen!

Pro Evolution Soccer 2015 är långt ifrån felfritt, då framför allt de tråkiga menyerna och den halvdana grafiken lämnar en frän doft av "hastverk", vilket tyvärr är typiskt för spelserier som släpper en ny titel varje höst. Dock sitter spelbarheten som en smäck och det tycker jag väger upp en hel del för de brister som finns, och gör att jag gärna vill se en förlängning av matchen mellan Fifa och Pro Evolution Soccer. Vem vet, PES 2016 kanske blir Konamis verkliga Fifa-dräpare, med underbara menyer och grafik som faktiskt gör de nya konsolerna rättvisa? Till dess får Pro Evolution Soccer 2015 räknas som en rejält fin uppvärmning inför framtida spel i serien.

07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Underbar spelbarhet på planen, grym atmosfär, realistiska närkamper, trevliga kommentatorer
-
Halvdan grafik, trista menyer, tröga kommentatorer
Detta är en annons: