The Legend of Zelda: Spirit Tracks
Link tar på sig lokförarkepsen och tuffar sig fram genom ett monsterproppat Hyrule... En karbonkopia av Phantom Hourglass eller något nytt och spännande? Elfving har hårdtestat Spirit Tracks
När jag lägger om spår och blåser i pipan tillsammans med den lokförarkeps-försedde Link är det lätt att börja fundera på den tekniska utveckling som kan skönjas i hylianens äventyr de senaste åren. Häst, segelbåt, ångbåt, tåg. Man undrar var det ska sluta. Skoterkörning i A Lynx to the Past? Köra hybridbil till Ganon's Bostadsrätt i Twilight Prius?
Hursomhelst, skiftande fortskaffningsmedel är bara ett av tecknen på hur Nintendo alltid försökt hålla Zelda-serien fräsch; ytterst viktigt då grundformulan varit i princip densamma i över två decennier. Men det krävs mer än bara nya fordon för att göra ett välbekant koncept till ett intressant spel. Just därför är det roligt att The Legend of Zelda: Spirit Tracks är mer än bara ett "Phantom Hourglass med tåg", en farhåga jag haft fram tills att jag testat spelet. Spirit Tracks är tvärtom ett av de bästa bärbara spelen i serien på länge.
The Legend of Zelda: Phantom Hourglass är visserligen den närmaste jämförelsen till hands om man vill förklara Spirit Tracks för den oinsatte. Link är fortfarande designad i gullig Wind Waker-stil, han styrs återigen (enbart) med stylusen och uppdraget är ännu en gång att sopa banan med en nedrig ruskprick via tempelröjande och äventyrande i olika byar. Nya föremål hjälper dig vidare i både strider och utforskande och här finns flertalet sidospår att sysselsätta dig med. Fansen kommer att känna igen sig, förstagångsspelare kommer att bli förtjusta av en ny upptäckt.
I början av äventyret får vi (som vanligt) en redogörelse av vad som är ont och gott denna gång, Link vaknar upp (som vanligt) och får i uppdrag att bege sig till Hyrules slott för att ta emot ett ingenjörsdiplom av prinsessan Zelda. Det är frid och fröjd, det bjuds på tutorials om hur man plockar upp saker från marken, och vi får till och med ta en liten tågtur. Idyllen går förstås i bitar inom kort och snart vecklar storyn ut sig. Denna gång kretsar det kring hur prinsessan Zelda utnyttjas av styggingar som snor sessans kropp i syfte att återuppväcka en ännu styggare stygging. Link måste förstås rädda dagen och med sig har han Zeldas spöke, som faktiskt kommer till mer användning än bara resesällskap ombord tåget.
Tåget, ja. Hela spelvärlden är sammanknuten med räls och när vi tuffar fram ser vi Links framfart i 3D på den nedre skärmen medans den övre visar en tvådimensionell karta över spårsystemet och andra tåg som trafikerar sträckorna. En frontalkollision är sällan (okej, aldrig) en bra idé så det gäller att använda gasreglaget med sunt förnuft och god timing. Grisar på spåret skräms bort genom tågvisslan och en bit in i spelet kan du även skjuta på fiender eller träd med en monterad kanon.
Tågresorna är småtrevliga inslag, men i och med transportmedlets natur att följa ett spår finns inte samma frihetskänsla som i att segla eller rida på Epona. Ibland är det långtråkigt, men lika ofta är det kul att samla på sig nya spår (spåren börjar i spelets inledning att mystiskt försvinna) för att hitta nya områden. Att frakta varor och folk är dessutom trevliga, ehm, sidospår.
Tågtuffandet lär vi oss alltså snabbt och samma sak gäller för det nygamla föremålet Spirit Pipes, en panflöjt som Link lånar av Zelda när hennes mun och fingrar ändå befinner sig åtskilliga kilometer bort. Musikinstrument har varit en del av alla Zelda-spel och här kan du faktiskt musicera på det mest verklighetstrogna sättet hittills, genom att blåsa i DS-mikrofonen och peta med stylusen på den nedre skärmens flöjt. Detta görs vid nyckelmoment i spelet och Link lär sig allt eftersom nya melodier. Ett roligt inslag, men en viss fånighetsvarning utfärdas om du hade tänkt spela i offentliga sammanhang...
Andra föremål är lika klassiska som oumbärliga - svärd, bomber, bumerang och annat som som måste användas både mot fiender och för att knäcka pussel eller envisa bossar. På vapenfronten finns även några nyheter, som jag vänligen tänker låta dig upptäcka själv när du spelar. Jag kan dock säga så mycket att ett av de nya vapnen är oerhört roligt att använda medan ett annat tyvärr är mest frustrerande.
- SIDA:
- 1
- 2
- Format:Nintendo DS
- Genre:Äventyr
- Utvecklare:Nintendo
- Utgivare:Nintendo
- Antal spelare:1
- Åldersgräns:Från 6 år
- Premiär:11 december 2009
- The Last Airbender Nintendo DS/Wii
- Legends of Exidia DSiware
- The Legend of Zelda: The Wind Waker Gamecube
- The Legend of Zelda: Skyward Sword Wii
- Okamiden Nintendo DS
- The Legend of Zelda: Phantom Hourglass Nintendo DS
- Okami PS2/Wii
- Beyond Good & Evil Multi
































































Gamereactor since 1998 - Published by Gamez Publishing A/S Toftebæksvej 6, 2800 Kongens Lyngby, Denmark +4545887600











