Svenska
Gamereactor
recensioner
Cooking Mama 5: Bon Appétit

Cooking Mama 5: Bon Appetit

Det är ännu en gång dags att ta fram kastrullerna och fixa krubb. Jerry har dragit på sig förklädet i Cooking Mama 5: Bon Appetit...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Nintendo 3DS har en del briljanta titlar. Cooking Mama 5: Bon Appetit hör emellertid inte till dem. Jag är fullkomligt allergisk mot allt som är repetitivt, vilket Cooking Mama till 3DS minst sagt är. Framför allt musiken och Mamas glädjerop efter varje avklarat minispel, är två inslag som jag får nog av redan efter en liten stund. Det hinner gå kanske tio minuter, och redan har jag fått höra "Wow! Even better than Mama!" ett dussintal gånger (detta är något som Mama med ett äckligt påklistrat leende utropar vid varje guldmedalj jag får).

Det är dock inte bara musiken och den opålitligt leende titelkaraktären som jag blir trött på, utan även själva minispelen. Cooking Mama 5: Bon Appetit består visserligen av ett gediget antal olika minispel; allt från att skörda och gå och handla matvaror, till att hacka grönsaker, rulla köttbullar eller servera mat på restaurang finns med. Men att variationen är stor när det gäller vad för slags utmaning jag vill ta mig an, spelar tyvärr ingen roll när genomförandet av dessa minispel så snabbt blir tråkigt. Att knacka sönder en jordnöt - för att i slutändan kunna göra jordnötssmör som jag brer på knäckemackan - är kul de första två gångerna. När jag är uppe i min femte jordnöt som ska skalas på precis samma sätt, önskar jag bara att det ska ta slut. Jag blir uttråkad, trots alla glada färger och den ultraglättiga musiken. Och så det där belönande "Wow! Even better than Mama!"-tjatet förstås... Mama låter ironisk, som att hon innerst inne är bitter för att jag är bättre än henne på att knacka jordnötter.

Cooking Mama 5: Bon Appétit
Mama har ett leende som jag inte alls litar på...

Utöver alla enformiga minispel, är musiken ingenting att hurra för. Den får mig snarare att hacka grönsakerna ännu mer frenetiskt, i ren frustration över hur irriterande det är att höra samma slinga gå runt, runt, runt tills löken är strimlad till småbitar. Den som vill ha minnesvärda toner i klass med Koji Kondos ikoniska Nintendo-melodier, har tyvärr ingenting att hämta i Cooking Mama 5: Bon Appetit.

Detta är en annons:

Guldmedaljerna som jag oftast får, trots att jag både tappar fiskar i golvet och knäcker ägg så att det skvätter rakt upp i Mamas ansikte, visar dessutom på att svårighetsgraden är alldeles för låg. Gordon Ramsay skulle ha stuckit närmsta kökskniv i mig ifall jag serverade lax som hamnat på golvet, men Mama ger mig istället en guldmedalj för detta. Hon är inte så knusslig... Att kunna utföra minispelen slarvigt och ändå få höga poäng, känns kort sagt märkligt. Detta är uppenbart en titel anpassad för en yngre publik, vilket är lite skrämmande. Barn som spelar detta lär få en helt skev verklighetsuppfattning, i och med Mamas ständiga beröm vare sig maten lagas på rätt eller fel sätt.

Cooking Mama 5: Bon Appétit
Att välja olika färg på inredningen och förklädet är i princip de enda valmöjligheterna jag erbjuds i Options-menyn.

En positiv sak är däremot att touch-skärmen utnyttjas på ett bra sätt i varje minispel. De rörelser jag ombes att göra, skulle ha fungerat likadant även i verkligheten. För den olärde, kan spelet rentav ge inspiration till riktig matlagning. Att använda stylus-pennan fungerar utmärkt, men det tråkiga är ju som sagt att det väldigt fort blir enformigt. Cooking Mama 5 känns mest som en demonstration för hur touch-skärmen kan komma till användning på bästa sätt, vilket dock inte är något nytt eftersom precis samma spelbarhet går att hitta i föregångarna till Nintendo DS. Mer av samma alltså, och jag kan inte rekommendera den femte delen till någon som har spelat och tröttnat på föregångarna. Faktum är att jag inte skulle rekommendera Cooking Mama 5 till någon, när det finns så många ofantligt mycket roligare titlar att avnjuta.

På det stora hela är Cooking Mama 5: Bon Appetit en stor samling minispel, där innehållet dessvärre är mer irriterande än underhållande. Det hjälper föga att jag låser upp nya slags minispel ju fler guldmedaljer jag får, när jag redan efter att i spelets början ha dragit upp min elfte morot ur marken - på precis samma sätt som de tio föregående morötterna - känner mig hopplöst oengagerad. Viljan att ta mig an fler minispel som utlovar samma enformighet, är obefintlig. Med det sagt är Cooking Mama 5 ett perfekt exempel på hur touch-skärmen kan användas, och om minispelen bara hade varit lite mindre långdragna och upprepande, skulle jag troligen haft det mycket trevligare med den virtuella matlagningen. Som det är nu lägger jag hellre min energi på att leka kock i mitt riktiga kök, istället för att tvingas höra ännu ett "Wow! Even better than Mama!"

Detta är en annons:
05 Gamereactor Sverige
5 / 10
+
Många minispel, bra nyttjande av touch-skärmen, charmig design, väldigt originellt
-
Enformigt, oengagerande, intetsägande musik, saknar helt utmaning
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

2
Cooking Mama 5: Bon AppetitScore

Cooking Mama 5: Bon Appetit

RECENSION. Skrivet av Jerry Fogselius

Det är ännu en gång dags att ta fram kastrullerna och fixa krubb. Jerry har dragit på sig förklädet i Cooking Mama 5: Bon Appetit...



Loading next content